Min nya flickvän skär sig, hur kan jag hjälpa henne?

Vilket underbar kille du verkar vara. Jag vet inte så mycket om detta men prata med henne så mycket du kan, berätta att hon är viktig för dig.

Hej!

Det är jättesvårt att ge generella råd om självskada för det är ofta olika från person till person.

För mig har det hjälpt när folk som står mig nära har ställt frågor om varför och vilka känslor som ligger bakom självskadorna.

Försök att inte skälla på din flickvän när hon skurit sig men visa samtidigt att det inte riktigt är okej. Säg något i stil med: Vad tråkigt att du mådde så dåligt att du behövde skada dig. Vad var det för känslor du hade? Vad hade jag kunnat göra för att hjälpa dig?

Vidare tycker jag verkligen att du ska propsa på att hon ska söka hjälp. Att bli av med ett självskadebeteende är inget man klarar av själv.

För de flesta är självskadebeteende en ångestlindring. Känslorna blir så starka i kroppen att man tror att man ska spricka och då hjälper det att skada sig. Det kan också handla om att straffa sig själv. 

För min make tog det flera månader in i vårt förhållande innan han vågade hjälpa mig. Det är otroligt svårt att vara anhörig till någon som skadar sig själv. Just känslan av maktlöshet som du beskriver i sista stycket. Om det är någon tröst är du långt ifrån ensam. Jag slänger in några länkar till sidor som kan vara till hjälp för både dig och din flickvän.

Hur gammal är hon och du förresten?

 http://shedo.org/ En stöd- och informationsförening om självskadebeteende och ätstörningar. Finns gott om info och även ett forum för såväl självskadare som anhöriga.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sj%C3%A4lvskadebeteende Här finns även ett antal länkar som kan ge mer information.

Hoppas att din flickvän snart mår bättre och kom ihåg att det ALDRIG är ditt fel att hon skadar sig eller ditt ansvar att hon ska sluta. 

Jag har skurit mig när jag var yngre, och det handlar oftast om ångestlindring och desperation. Det är alltså inte samma som som ett självmordsförsök.

Det du kan göra är att stötta henne och låta henne söka stöd hos dig när hon har ångest, men uppmärksamma inte hennes skador för mycket. Omedvetet så blir det till slut ett sätt att söka bekräftelse på, för att få någon att ta hand om en när man mår dåligt. Därför är det viktigt att uppmärksamma hennes mående på andra sätt. Så att hon vet att hon kan få stöd och bli omhändertagen även om hon inte drar det hela så långt. Jag säger inte att det endast handlar om uppmärksamhet för det gör det inte. Men det är en sekundär vinst av det hela, vilket kan förvärra problematiken.

Jag är 21 och tjejen är 19 tusen tack för alla tipsen och länkarna ska jag läsa igenom direkt. Jag har suttit och tänkt på det där med att om jag stöttar henne för mkt så kanske hon börjar söka bekräftelse senare genom att skada sig och det hade ju varit riktigt illa, men på samma gång så vill jag ju kunna "trösta" henne. Så det är en svår balansgång.

Jag vill inte låta otacksam mia men kan du kanske ge några mer konkreta tips på hur jag kan uppmärksamma hennes mående på andra sätt? kanske hur jag ska formulera mig och sånt.

jag vet att det inte är mitt ansvar eller fel att hon skadar sig men det känns lite som det ändå :( 

Det är absolut inte ditt ansvar eller fel, det ligger faktiskt helt på henne, även om hon mår så dåligt att hon inte kan hantera ångesten på ett annat sätt. Men det är alltid hennes val att skära sig, hur hon dåligt hon än mår, såvida det inte står någon och hotar henne till livet om hon inte skär sig.. Hoppas du förstår vad jag menar? Kanske låter hemskt av mig, men jag har själv skadat mig, höll på i 11 år tror jag och det är ju sanningen. Man ser ser själv gärna som ett offer, och tänker "jag skär mig pga det och det" "om inte han hade sagt så, så hade jag inte skurit mig". Men det var ju alltid mitt eget val att skära.

Tycker du tänker på ett bra sätt i alla fall! En sak du ska uppmuntra är att hon berättar för dig INNAN hon skär sig, och försöker prata med dig istället. Det är superbra! Men att komma EFTERÅT ska man inte uppmuntra på samma sätt, då finns risken att det blir ett sätt att söka bekräftelse/uppmärksamhet på. Sen är ju problemet med självskada att det ofta eskalerar, om hon skär sig och sen vill ha uppmärksamhet och inte får det, så kan hon skära sig ännu djupare ända tills hon får den reaktionen hon vill ha.. Det är riktigt knepigt.

Det är i alla fall viktigt att du inte skuldbelägger henne, hon skär sig ju inte för att det är roligt utan (antagligen) för att hon mår jättedåligt och inte kan hantera det på ett bättre sätt. Kunde hon det skulle hon troligtvis göra det! Men det är ändå väldigt viktigt att du visar att det inte är ett ok beteende, det finns hjälp att få och det är skitjobbigt men hon har inte direkt något annat val. Försök prata med henne någon gång när hon inte har skurit sig, säg att du är orolig och vill hjälpa henne, och säg gärna som det är, att du faktiskt inte är riktigt säker på hur du ska hantera det på bästa sätt! Uppmuntra henne att prata med dig om hon mår dåligt, och absolut att hon ser till att skaffa hjälp! Det är väldigt ovanligt att man klarar av att ta sig ur något sånt här helt själv. Föreslå att du kan hjälpa henne att skaffa en tid, följa med henne om hon vill det och stötta henne. Sen kan du inte fixa hennes problem åt henne, men ditt stöd kanske är avgörande för om hon vågar ta tag i det eller inte, och det vore ju jättebra :)

Ett tips är att du inte ställer orimliga krav, t ex "om du skär dig en gång till så lämnar jag dig". Det är som att säga till en alkoholist att aldrig mer dricka en enda droppe.. Risken är extremt stor att hon misslyckas, för det är svårt att sluta bara sådär från en dag till en annan, och då kommer hon må jättedåligt och känna sig som världens mest misslyckade person. Dessutom står du sen där och vet inte om du ska göra det du hotade med (lämna henne) eller inte.. Det kan aldrig sluta bra. Däremot kan du ställa krav/sätta upp regler som att ifall hon skär sig så djupt att hon kanske behöver sy, så kommer du ringa ambulans/läkare/psykakuten vare sig hon vill eller inte, eller om hon skulle hota med självmord eller något liknande så kommer du ringa 112. Det är bra att du sätter upp dina egna gränser också så att du inte går under pga det här, och så att hon vet var de gränserna går, vad du tycker är ok och inte.

Ang självmordstankar, det bästa är nog att du frågar rakt ut, för om hon nu skulle ha det kan det vara det bästa sättet att få henne att berätta det för dig. Det är en myt att man inte ska prata om det, att det kan få henne att ta beslutet att faktiskt ta livet av sig osv. Det bästa du kan göra är att faktiskt prata om det! Om du blir riktigt orolig, ring 112. Inte kul i den situationen (har varit med om det själv), men det är tusen gånger bättre än att hon faktiskt lyckas ta livet av sig... Dels för henne såklart, men även för dig, för du kommer gå runt och tänka på allt du kunde ha gjort för att förhindra det..

Försök också skriva en slags "krisplan" med henne, egentligen är det ju bäst om ni kan få hjälp med det av någon på vårdcentralen eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Prata med henne om hur hon mår innan hon skär sig, hur hon (eller du) kan märka att det är på väg, och vad hon (och du) kan göra då. Skriv upp en lista på vad hon ska göra när hon känner att hon vill skära sig, och i vilken ordning. Man kan t ex börja med någon slags distraktion för att tänka på annat, som att titta på TV, lyssna på musik, läsa en bok, gå ut på en promenad, osv. Man kan ringa någon (dig t ex, leta också upp numret till psykakuten och/eller någon psykiatrisk telefonrådgivning, kanske jourhavande medmänniska, jourhavande kompis, och i värsta fall 112). Det finns saker man kan göra istället för att skära som hon kan prova. Om det är smärtan hon är ute efter kan hon t ex ta en iskall dusch, hålla en isbit i handen tills den smälter, ha ett gummiband runt handleden som hon drar åt riktigt hårt. Om det är blodet hon vill se kan hon rita på armen med en röd penna eller röd karamellfärg eller något.. Hon kan slå eller skrika i en kudde, eller komma på egna sätt att få bort själva impulsen på. Ofta är det ju en impuls, och lyckas man stå ut i bara några minuter så går det över sen! Hursomhelst, skriv upp en lista i den ordning hon ska göra allt, t ex:
1. Lyssna på sin favoritmusik.
2. Ta en promenad.
3. Ta en kall dusch.
4. Hålla en isbit i handen.
5. Ringa dig.
6. Ringa någon telefonlinje (skriv upp numret).
7. Ringa psykakuten.
8. (Alltså i värsta fall, om inget annat fungerat) Åka in till psykakuten direkt.
Hon får prova sig fram till det som fungerar, sen hänger ni upp krisplanen någonstans där hon alltid kan se den, så när hon mår dåligt är det bara gå fram till den och göra det som står, no questions asked.

DBT (dialektisk beteendeterapi) är bra för att hjälpa folk med självskadebeteende, läs på lite om det om du vill! Vet inte om hon kan få börja med det, det kan vara lång väntetid och så, men annars kan ni ju prova lite tips hemma. Det finns t ex delar som handlar om hur man står ut när det är svårt, hur man hanterar krissituationer osv. Är inte hundra på vilka böcker som är bäst, men Marsha Linehan är DBT:s grundare så hon har skrivit böcker om det, sen har Åsa Nilsonne och Anna Kåver skrivit bra böcker på svenska. Kanske värt att kolla upp?

Har inga fler idéer men inboxa gärna om du vill prata så kan jag försöka hjälpa dig (er) så gott jag kan :)

Jag pratade just med min flickvän och föreslog att hon kunde göra något annat som inte är lika farligt som att skära sig. Jag fick dock inte så mkt till svar om hon gillade det eller inte hon ville mest undvika att prata om hur hon mår och om att hon skadar sig.

Jag föreslog också att jag kunde följa med henne till vårdcentralen om hon ville, men det ville hon inte. Hon bor i en lite mindre stad och är lite orolig för att alla känner alla typ och det hjälpte inte med att säga att dom har tystnadsplikt. Så det var ju inge bra.

tack för alla tips iallafall nu har jag iaf en liten hum om vad jag kan göra för att hjälpa henne.

Vilket bra inlägg! Jag arbetar med ungdomar som bl.a har självskadeproblematik och detta du skrev ska jag ha i åtanke.

Jag lever också tillsammans med en skärare. De flesta som skär sej gör det ju antingen för och få uppmärksamhet (dom skär sej så det syns men aldrig djupt) sen finns de dom som skär sej för det är deras sätt och släppa på ångesten. sen har vi dom som skär sej för o ta livet av sej också. dit hör min partner han skar av sej hela ådern i armen så det spruta blod även senor och nerver han ville helt enkelt dö.

Jag skulle tro din tjej hör till dom som inte vill ta livet av sej men hon ropar på hjälp du kan inte göra så mycket mer än det du gjort.

Hej! Jag är väldigt nära en tjej, hon skär sig också. Jag googlade och försökte hitta något om hur man hjälpa henne. Men det jag brukar försöka är 

Ge henne mycket uppmärksamhet

Prata om problemen

Visa att man finns

Visa att man bryr sig

Inte ge sig ifall hon säger att hon mår dåligt och sen inte vill prata om det, om hon du frågar hur hon mår och hon säger något annat än bra, så försök alltid få veta vad som hänt, det visar att du verkligen bryr dig. Men kom ihåg att inte bli för jobbig.

Varje gång du skriver eller pratar med henne, fråga henne hur hon mår.

Berätta något djupt problem hos dig så hon vet att du litar på henne och att hon kan lita på dig.

Ge henne komplimanger så hon får bättre självförtroende, det många som skär sig behöver är självförtroende och uppmärksamhet. 

Detta är mina erfarenheter än så länge, hon som jag är nära har nästan slutat skära sig sen vi blev så nära, hon säger att det är på grund av mig så förmodligen har jag lyckats. Jag vet inte hur gammal du är men jag är bara 01:a men ändå har jag lyckats få henne att i stort sett sluta. Så försök lyssna på mina tips och se om det hjälper. Du får gärna återkomma om du lyckas få henne att sluta.

Vet att mitt kom väldigt sent men tänkte att andra kanske läser denna tråd så dom kan få nytta av det