Umgänge

För cirka 1½ år sedan sa jag upp kontakten med min äldste son pga av alldeles för mycket bråkande mellan mig och hans pappa med sambo. återupptog kontakten förra året igen i september efter att socialen fått in en anmälan på pappan där alkohol var med i bilden och misärliknande förhållanden i bostaden. Fick då ett papper hemskickat som jag skulle skriva på, vilket jag gjorde såklart och där stod också att socialen skulle ta kontakt med mig under utredningens gång. Gjorde de det? NEJ inte förrän ett par veckor efter utredningen var färdig då tog de kontakt via telefon med mig.

Och nu har jag och sonen sedan i september endast träffats en gång, fredag till lördag, har bara blivit kontakt via telefon pga pappan som motarbetar umgänge med mig för sonen fick flera gånger höra av sonen i telefonen att "pappa säger att jag inte får åka till dig"! Sonen har efter utredning blivit placerad hos stödfamilj en helg i månaden, vilket jag godkände. Men tyckte och tycker än att det är bättre han vore hos mig och fick träffa sina småsyskon, är ändå jag som är hans mamma. Och nu efter snart ett ½ år med telefonkontakt så har pappan och socialen bestämt att jag ska börja med att träffa sonen en dag varannan månad och då att jag åker dit och tar med han på utflykt eller liknande ett par timmar. och att pappan ska vara med/i närheten om sonen ska till mig. Och avståndet mellan oss är 20 mil! Och sonen är 7 år men känner att han blir behandlad som han vore ett spädbarn. Kvittar vad jag än säger till soc så går de helt på pappans linje eftersom han är boendeföräldern och lyssnar inte alls på mig!

Håller på och bli tokig på detta ! Vad/hur ska man göra?