• Alvi

    Hjälp... Orkar inte med mitt knasbarns syskon när knasbarnet är på korttids!

    Just nu känner jag att det var ett jävligt dåligt drag att skaffa barn nummer 3. När jag alldeles uppenbart inte orkar med stackars mellanbarnet...!!

    Mitt dåliga samvete äter upp mig och jag är skitledsen!

    När dottern med knas är på korttids 1 natt i veckan och ungefär var fjärde helg, då är det ju MENINGEN att vi ska verkligen fokusera på våra andra barn! Men det är DÅ jag tappar gnistan!! Det är DÅ jag tar mig tiden att verkligen koppla av och gå runt och slöa och sedan ta hand om städningen av hemmet och allt som tillhör det, för alla andra dagar går ut på att köra på som ett jädra expresståg. Det är inte bara knasbarnet som gör att det är expresstågskänsla, utan det är hela livet med 3 barn (varav en ammande på 7 månader), hus och katter.

    Vår stackars lille son på 4,5 år är SÅ närhetstörstande och SÅ kontaktsökande  men jag vill bara städa och ta det lugnt, när vårt knasbarn är borta orkar jag inte med mer "relationer", och jag HATAR att jag känner så!!

    Vad i helvete ska jag göra?! JAg vill ABSOLUT inte få vår lille pojk att känna att hans mamma inte orkar med honom, stöter bort honom, avvisar honom, men jag bränner ut mig om jag ska fortsätta köra på och "ta hand" om honom även när knasbarnet är borta...!

    Mer avlastning har vi nyss sökt, hon kommer vara borta en helg till på en sexveckorsperiod. Men det känns som att jag behöver något mer, något annat. Jag vet inte, några slags verktyg i att orka... jag vet inte...

    Är jag ensam om att luften går ur mig vid avlastningstillfällena, istället för att ny luft kommer, så att man orkar göra alla de här mysiga sakerna med de andra barnen?


  • Svar på tråden Hjälp... Orkar inte med mitt knasbarns syskon när knasbarnet är på korttids!
  • Lena

    Kan ni köpa städhjälp och andra underlättande tjänster?

  • Magriffe

    Låter vansinnigt tufft! :( kan du inte få hjälp? Med sånt som städa, handling, tvätt, matlagning etc. Så kanske du orkara lägga lilla sista gnistan på sonen, typ läsa, se på film etc.
    Förlåt om jag frågar, men vad betyder knasbarn? Har aldrig hört förut.

  • La Lola

    Jag har absolut inget vettigt svar o halkade bara in i tråden.

    Jag vill bara ge dig en stor kram!


    *mamma till Alma (maj 2000) och Hedda (mars 2009)*
  • Litet My

    Känner igen det där, lyckades få 4 dagar ledigt (knasbarnet var hos mormor) och jag tänkte att japp, NU skall jag storstäda och umgås massor med bebis, se till att hon får träffa andra bebisar, komma ut lite, och ta promenader och njuta av tystanden.

    Jomenvisst, jag SOV, kollade film förvisso med bebis i knäet, fastnade på FL och tassade runt i myskläder. Det blir nästan som att luften går ur en. Kändes som att orken för att vara social totalt var slut eftersom sonen kräver en massa tillsyn hela tiden, är kreativ som få och pratar högt och ljudligt KONSTANT och dessutom kräver svar på allt.

  • Alvi

    Tacktack för era svar, särskilt de tre första som ramlade in så fort jag hade postat TS typ...!! Och tack till LaLola som fick mig att börja gråta... Drömmer

    Städhjälp har jag funderat på, men det är undanplockningen och allt det "stora" som är problemet för mig, själva städningen är en fis i rymden. Det är allt det andra, och det kan man ju inte gärna lägga på en städfirma om man inte vill att de ska ränna har varenda dag...

    Däremot har vi tänkt använda oss av matkasse när jag börjar jobba i augusti!

    MAgriffe: Äsch, knasbarn är bara mitt eget lilla uttryck för barn som inte är som alla andra... Det hade blivit så långt i rubriken om jag skulle trasslat in mig i kromosomavvikelser och utvecklingsstörningar...

    Litet My: Alltså, så som du beskriver DITT knasbarn - så är min normalstörde son! Det är kanske därför jag inte orkar, för att han är så intensiv på något vis. Dock ser jag det inte som något annat än vanligt 4-årsbeteende, men det är heeeeela tiden prat, det är hela tiden påkallande av min uppmärksamhet, hela tiden undrar över saker...

    Men skönt att se att man faktiskt inte är ensam.

    ...................

    Och nu är dottern hemma efter en helg iväg. Och på något konstigt vis känns det så mycket bättre. Med alla barnen hemma och i farten, kan jag lättare släppa alla måsten och bara sätta mig ner med dem. Dottern MÅSTE ha mer uppmärksamhet (annars tar hon sönder saker eller slår sin bror), så därför finns det liksom inte möjlighet att städa. Sonen KAN man lämna, därför gör jag det.

    Tänk om det är så att det inte är mer avlastning vi behöver... (vi / jag / familjen...) utan något annat...??? Hmm...


  • La Lola
    Alvi skrev 2012-03-04 20:01:04 följande:
    Tacktack för era svar, särskilt de tre första som ramlade in så fort jag hade postat TS typ...!! Och tack till LaLola som fick mig att börja gråta... Drömmer

    Städhjälp har jag funderat på, men det är undanplockningen och allt det "stora" som är problemet för mig, själva städningen är en fis i rymden. Det är allt det andra, och det kan man ju inte gärna lägga på en städfirma om man inte vill att de ska ränna har varenda dag...

    Däremot har vi tänkt använda oss av matkasse när jag börjar jobba i augusti!

    MAgriffe: Äsch, knasbarn är bara mitt eget lilla uttryck för barn som inte är som alla andra... Det hade blivit så långt i rubriken om jag skulle trasslat in mig i kromosomavvikelser och utvecklingsstörningar...

    Litet My: Alltså, så som du beskriver DITT knasbarn - så är min normalstörde son! Det är kanske därför jag inte orkar, för att han är så intensiv på något vis. Dock ser jag det inte som något annat än vanligt 4-årsbeteende, men det är heeeeela tiden prat, det är hela tiden påkallande av min uppmärksamhet, hela tiden undrar över saker...

    Men skönt att se att man faktiskt inte är ensam.

    ...................

    Och nu är dottern hemma efter en helg iväg. Och på något konstigt vis känns det så mycket bättre. Med alla barnen hemma och i farten, kan jag lättare släppa alla måsten och bara sätta mig ner med dem. Dottern MÅSTE ha mer uppmärksamhet (annars tar hon sönder saker eller slår sin bror), så därför finns det liksom inte möjlighet att städa. Sonen KAN man lämna, därför gör jag det.

    Tänk om det är så att det inte är mer avlastning vi behöver... (vi / jag / familjen...) utan något annat...??? Hmm...
    Men gumman, det var ju inte meningen att du skulle börja gråta.
    *mamma till Alma (maj 2000) och Hedda (mars 2009)*
  • Ruby01

    Du kan inte åka iväg med ditt andra barn, till typ dina föräldrar, så att du inte kan städa och allt det där, och låta maken ta hand om det, och så kan ni göra så varannan gång? SÅ brukar jag göra när jag är trött för om man är borta hos andra är det ju någon annan som lagar mat och allt, och man kan inte ta tag i något i hemmet. Då känner jag att jag fokuserar som mest på min lille.

  • AgnesLucia

    Hej! 
    Kanske behöver du koppla av när ditt mer krävande barn är på kortids. Kan du hitta mer tid för mellanbarnet i vardagen istället och sen avsätta ordentligt med fri tid på kvällen då "knasbarnet" är på kortids för riktigt mys i lugn och ro?

    Angående "knasbarn" det låter lite knasigt för mig... 

  • vi och pyret

    Jag tycker inte det är konstigt att du känner att luften går ur. Det är jättesvårt att hela tiden gå på högvarv för att helt plötsligt slappna av. Du har ju dessutom en liten bebis hemma som gör en nog så trött. Om jag spånar lite fritt på förslag:
    *samtalskontakt via hab eller BVC för att kunna prata igenom känslor, krav osv ni har på familjelivet. Kanske behöver ni skala bort allt som inte är nödvändig just nu. Hitta en balans.
    *ta hjälp av släkt att få kortare andningspauser i vardagen. Kanske kunna ta en kvällspromenad.
    *barnens pappa kan vara fld ngn dag i veckan så att ni är två därhemma lite oftare. ( fram till ett års ålder kan man ju vara hemma med samma barn 30 dagar).
    *försök att hitta tid med 4.5 åringen som inte kräver så mkt. Kanske titta på film och mysa i soffan, läsa en extra bok vid nattning osv.

    Lycka till, ställ inte för höga krav på dig själv. Det är en tuff period med småbarn och det i kombination med ett "knasbarn" skulle få vem som helst att bli helt slut.

  • Busbellan

    Men du, inte byta nick sådär, blir ju alldeles förvirrad när man inte varit på fl på ett tag

    Ville bara säga att jag funkar precis likadant, när det är korttidshelg så vill jag absolut inte göra nåt vettigt alls. Helst vill jag först sova länge, och sen spendera hela dagen framför tv:n   


    Mamma till Nora, August och Ella
Svar på tråden Hjälp... Orkar inte med mitt knasbarns syskon när knasbarnet är på korttids!