Hur märkte ni...

Inte lyssnar /hör. Petar sig i öronen , slår på öronen, tar sig om huvudet och ajar sig, säger att det gör ont i öronen

Min son kunde inte ligga ner gjore mer ont då. Blev bättre när vi höjde huvudkudden.

Ja det kan göra jätte ont att ligga ner.

Vi märkte knappt ngt förrän trumhinnan brustit! Hon var gnällig och hade feber så hon fick Alvedon. Senare såg vi att det rann ur örat och ja, det var öroninflammation. Antingen har vi en tålig dotter eller så är vi dåliga föräldrar som inte förstod :(

Långvarig feber och att hon åt / drack extremt dåligt trots att förkylningen det börjat med hade börjat ge sig.

 

Andra gången hon fick öroninflammation var det likadant + att hon sov max 30 min i sträck utan maxdos alvedon+ ipren + nezeril ( med medicinering sov hon kanske 2-3 timmar i sträck )

 

Typiskt för båda gångerna var att hon fick vanlig förkylning och feber, men blev inte bättre utan sämre efter några dagar.

Första gångerna var det återkommande feber och inga andra symptom som gjorde att vi uppsökte läkare, dottern uppvisade inget annat som tydde på det. Ingen smärta trots tryck osv. Nu när hon är drygt tre talar hon oftast om själv att hon har ont i örat/öronen.

Er dotter är nog ungefär som jag. Dvs det gör inte speciellt ont utan det bubblar och är lite jobbigt mest. Har varit sån hela livet tydligen. Mina föräldrar märkte sällan något av mina öroninflamationer

Min son har haft det två gånger. Första gången sa han till själv. Jag har feber i örat, sa han.
Andra gången kom det gult slem ur ögonen och han skrek som en galning på nätterna. Tog ett tag innan vi fattade, för han vaknar rätt mycket på nätterna i vanliga fall också, har nattskräck till och från osv.
Rejäl förkylning har han haft båda gångerna också.

Mina barn visar ingen annan symtom mer än att dem är ledsna. Min äldsta på 22 månader har haft det 2 gånger och min son på 8 månader har haft det en gång och varje gång har jag åkt in med dem på magkänsla.