"INTE dagis..."

Hej

Är stolt mamma till en liten kille som blir 3 år i sommar.
Han går på ett privat förskola sen i höstas. I början verkade han älska förskolan (han har gått på ett annat tidigare under ett halvår, men bytte pga kötid i 2 år samt att när vi väl fick plats så stämde avstånd till hemmet bättre.)

Det är små barngrupper, 4 barn i varje som är under 3 år med en pedagog sen slås de grupperna ihop vid viss del lek inomhus men de leker ute och äter tillsammans.
På förskolan finns även en storbarnsgrupp, på ca 10-15 barn från 4-6 år.

Ibland är de små tillsammans med de större och nu strax efter jul började sonen säga att han inte vill till dagis. Varje morgon. Han blir väldigt ängslig. Men väl där verkar det ok, vid lämning, inga problem, men ju mer hans prat kommit ju mer har vi försökt prata med honom.
Frågat försiktigt om det är något som gör att han inte vill vara där.
Nu har han vid två tillfällen förklarat att någon eller några större barn är dumma. Han blir väldigt ivrig när det kommer upp och vill berätta för oss, och allt förstår vi inte, men vi lyssnar och bekräftar honom.
Jag har mina misstankar, då jag en gång vid lämning gick igenom ett lekrum där 4 pojkar, äldre, började med tillgjorda röster säga "Hej, ----!!" och ett smeknamn på min son, och jag märkte hur han försökte snabbt gå förbi och verkade tydligt vara besvärad.

Nu har jag tagit upp detta med en av sonens pedagoger, och hon pratar bort det med "Men ALLA vill ju inte till JOBBET till exempel, jämt! Eller hur?"

Vi ska snart att utvecklingssamtal och då med sonens huvudpedagog.
Hur bör vi gå till väga för att man ska ta vår oro på allvar?
Känns inte alls kul att lämna en liten ängslig kille. Han går oftast väldigt korta dagar, 9-15 då jag jobbar deltid, men det ska kanske utökas snart och jag vill att han ska ha det bra och trivas.

MVH!