hur gör man så att barnen får bra betyg?

Det handlar om att det är trygga ramar i hemmet, och att det är ett lugnt hem.

Lika så att föräldrarna ställer krav när det gäller läxläsning och att de hjälper sina barn när det handlar om skolarbetet.

likaså är skolvalet viktigt (att barnet kommer i bra skola där fokus är på undervisningen) 

Det undrar jag också

Allvar, man läser igenom kriterierna för vad som krävs för betygen. Läste igenom min kriterierna för de olika betygen inom biologin, som min tonåring läser nu. Där inser jag att det är inga problem att uppnå minst ett C för min tonårings del (och fick det bekräftat efter att förhört tonåringen igårkväll på biologin och vet hur lite han läst).

Men det värsta är väl att få den där förbaskade tonåringen att inse att det räcker inte med två timmars läsande inför ett prov, och ännu värre är, om det efter två timmars läsande sitter så bra, hur hade det inte sett ut med 6 timmars läsande.

Men betygskriterierna är viktiga om man skall kunna hjälpa barnet, sedan är nästa problem att få den förbaskade ungen att lyssna på sina föräldrar (japp, jag var rätt matt på min tonåring igår, med sjuttioelva förklaringar varför man inte skulle läsa)     

För att få barnet att läsa/skriva tidigt, sitt ner och rita tillsammans, rita bokstäver + bild, t ex bil och B. Läs för barnet. Ge barnet massor av tid - laga mat tillsammans = mäta, räkna. Var hemma med barnet, då förskolan stressar och skruvar upp. Svara på frågor, ha alltid TID. Vi valde bort förskolan i största möjliga mån, har man skaffat barn ska man ta hand om dem själv. Det har gett resultat. De två älsta går ut gymnasiet nu med MVG i alla ämnen. Naturvetenskapliga programmet.  Det yngre barnet var p g a ekonomin tvungen att gå på förskola från tre års ålder, går nu i åttan och är inte lika 'duktig' som de äldre, men absolut inte dålig heller (C i betyg i det mesta). Vi ställer inte krav eller pressar men uppmuntrar och hjälper - svår balansgång!

Curla för sjutton inte, låt barnen ta ansvar för sina handlingar, ansvar ger frihet och självförtroende. Mina barn sköter själva sin tvätt, städar sina rum och är riktigt duktiga på att laga mat, de kan alla tre laga t ex köttbullar med gräddsås från grunden. (vi äter ej fiskpinnar eller köpeköttbullar, pulversås är bannlyst)   Barn som får allt serverat tar allt för givet och tappar sugen på att fixa och ta initiativ själv, om inget kommer av sig själv för ett barn så tar barnet reda på hur man gör, av naturen är de nyfikna och vill en massa, servera inget 'färdigt' utmana till att ta reda på saker, göra saker själv även om det tar tid och ibland blir fel så lär de sig!

Hm. Jag vet inte riktigt. Har själv inga egna barn än. Ska jag dra slutsatser från mina egna erfarenheter av klasskompisar med bra betyg, så verkar de ha haft gemensamt att de tyckt det varit viktigt med bra betyg. Förmodar att deras föräldrar tyckte att det var viktigt med bra betyg och utbildning och förde över detta på sina barn. Sen vet jag inte om föräldrarna ställde höga krav eller inte och huruvida detta spelade in. Sen spelar det ju in hur lätt man har för olika ämnen också.

Mina egna föräldrar var inte särskilt krävande, de var nöjda bara jag fick godkänt. Jag är glad för detta, samtidigt som jag ibland kan känna att de borde ställt lite högre krav, då det kanske hade peppat mig till att kämpa lite mer (jag var ärligt talat ganska lat). Fast det är svårt att avgöra så här en 15 år senare... Dock är jag inte för att sätta press på barn och kräva att de ska få MVG i allt, och straffa dem om de inte får det, det tror jag slår helt fel i slutändan.

Uppmuntra dem att kämpa mer, men kräv inte att de ska göra det. Diskutera varför det är viktigt med bra betyg och utbildning. Inga bestraffningar eller utskällningar om barnen inte får höga betyg. Visa att du tror på dem och deras förmåga att lyckas.

Att hjälpa barnet från början med läxorna är viktigt! Gör det roligt. Mycket beröm. Gör det till en tävling. Hur många rätt och hur fort kan man göra multiplikationstabellen?

Nu går vår stora tjej i nian. Hon har över 300 poäng! Vi peppar henne mycket, ibland ger vi henne något större om hon får alla rätt eller väldigt bra på ett prov, sist fick hon en elgitarr.

Men sedan tror jag att det är lite upp till barnet vad det har för förutsättningar. Jag har alltid pluggat mycket men aldrig fått bra betyg i grundskolan. Jag har inte alls samma förmåga att lära in saker som min dotter.    

Mina föräldrar har alltid tydligt visat att utbildning är viktigt. De ställde krav, även om det inte kändes som krav, på att vi syskon skulle sköta skolan på alla sätt och vis (närvaro, läxor, prov, uppförande). De förväntade sig att vi hade höga betyg eftersom vi hade förutsättningar att få höga betyg (= betyg 5 i de flesta ämnen). Vi syskon skötte detta mer eller mindre själva. Våra föräldrar har inte behövt tjata på oss men de har funnits där, när vi ibland behövde hjälp. Sedan hade vi ju tur att våra föräldrar tillsammans har kunskaper som täcker upp i stort sett alla ämnen vi läste i grundskolan och gymnasiet.

Det är nog bra om man kan göra lärandet lustfyllt (till exempel genom lek) från början. Svara på barnets "omöjliga" frågor. Vara med och visa intresse för läxorna. Morot är definitivt bättre än piska i det här fallet.

Sen tror jag nog att det förekommer oftare än man tror att ett barn knäcker läskoden utan vuxnas inblandning.