Första steget mot autism/aspergerutredning - fler i samma sits?
Så var det 4-årskontroll på BVC och jag tog upp den oro vi och även förskolan känner för sonen och hur han utvecklas och agerar socialt. Först var tanken att förskolans specialpedagog skulle vara med sonen en dag eftersom hon har vana kring funktionshinder och svårigheter men så var tydligen reglerna sådana att det behövdes tas genom BVC.
Hur som helst har jag idag tagit upp våran "lista" över saker som sonen gör/inte gör och ärligt talat vet jag inte vad som räknas som "drag" eller som helt enkelt är "normalt" för barn i hans ålder. I vilket fall ville vi ta upp det vi reagerat på - oavsett om det finns bakomliggande diagnos eller inte. Nu är det hela i alla fall i rullning och jag kommer bli uppringd av BVC:s psykolog för att prata lite med henne - om inte annat för min skull då jag själv känner mig rätt matt psykiskt för tillfället.
Detta är listan över sådant vi kände var "problem".
Specialintressen - intresserar sig för en eller två saker intensivt i perioder. Först var det traktorer och bilar, nu är det sedan kanske ett halvår tåg. Han ska titta efter tåg två gånger om dagen, ritar säkert ett tjugotal tåg (enbart hemma, ingen aning om hur mycket han ritar i fsk) om dagen och pratar ofta ofta om när han och mormor åkte tåg. Han pratar även mycket om att han ska bli lokförare när han blir stor.
Rutiner - rutiner för morgon, frukost, promenad till förskolan, på/avklädning, mat, nattning - ja det mesta. När det inte blir som det brukar får han utbrott och blir förkrossad eller frustrerad.
Det måste bli som han planerat eller tänkt. Om något inte faller ut som han tänkt sig blir han frustrerad och/eller ledsen. Kan gälla stora som små saker - ibland sådant som "vi" inte lägger märke till.
Använder ofta han/hon/den/det/jag fel. Om lillebror står vid byrån kan han säga "Titta hon står där". Alltså i ett sammanhang där han vet att lillebror är en pojke och därför en "han". Har även "fraser" han använder sig av. Just nu är en fras "kan jag få en rund smörgås med smör en". Det är även mycket viktigt att han får just en smörgås även om han äter fler så vill han bara ha en i taget, ger jag honom två direkt blir han ledsen och börjar gråta.
Mår dåligt i stora grupper. Exempelvis vid samling i förskolan eller om vi varit till öppna förskolan. Han som annars är lugn far runt som ett yrväder, sitter och snurrar, gör ljud, har konstiga rörelser för sig. Det blir som att det blir för mycket för honom.
Leker mycket för sig själv (älskar att cykla) men har nu börjat vilja vara med och leka men knuffas istället för att fråga om han får vara med. Knuffandet har ökat markant sista tiden och han knuffar även mycket på lillebror hemma.
Potträningen går inte alls. V har provat allt känns det som och sonen vill sluta med blöja men det är som att han inte känner när det är dags att gå på toaletten. Där sa bvc att det var ganska så vanligt och att det inte görs något åt det förrän om det är så fortfarande om ett år och ärligt talat så känns det som att det nog kommer att lossna under sommaren - eller så bara försöker vi att intala oss detta.
Detta var vad vi tog upp som vi ser som besvärligt i vardagen för oss eller sonen. Jag vet inte riktigt som sagt var vad som kan tänkas höra till en ev. diagnos men tiden får väl utvisa hur det blir. Det jag tänkte lite med tråden, är om det är fler som är i inledningen av en ev. utredning? Vi vet ju inte ens om det är aktuellt, men det vore lite skönt att höra lite vad som "väntar" så att säga så man lite kan förbereda sig. Är det exempelvis en del möten bara för oss föräldrar eller är det alltid med barnet. (Att jag undrar är för att jag helt enkelt inte vill påverka sonen, jag vil innan vi vet mer behandla honom precis som vanligt Vill liksom inte att han svarar som han tror att vi vill eller något sådant som det känns som han ibland kan göra. Somi förskolan en gång ramlade han och jag frågade vad som hade hänt och då sa han "fröken sa att jag ramlade men att det gick bra" vilket ju var bra men det känns som att han ofta svarar liksom som vi har sagt eller sådant han snappat upp, svårt att förklara.)
Vidare undrar jag lite om detta med åldern,om jag förstått rätt sätts sällan aspergerdiagnos innan skolåldern? Är det sedan så att man efter ett år eller två omprövar diagnos eller hur fungerar det egentligen?
