Som rubriken lyder. Min som nästan är 2 år och 4 mån går på tå väldigt ofta. Han började gå sent, han var 18 mån när han vågade släppa och gå själv. Problemet nu är att han snubblar väldigt ofta när han har skor på sig. Det gäller alla skor. Någon som har erfarenhet av detta och, eller något tips på vad jag ska göra?
Gör korta hälsenor? Kan OP det.
Vad säger BVC? De kan skicka remiss. Sjukgymnast kan ge er övningar.
*för
Det kan vara korta hälsenor som är skrivet. Men ofta växer det bort (grejen att gå på tå). Det är vanligare än vad man tror. Om man kollar i en förskoleklass är det ofta ett eller två barn som går på tå. senare går de helt "vanligt". Hav förtröstan :)
Om sonen KAN gå på hela foten skulle jag inte oroa mej men hålla lite koll.
Mina pojkar närmar sej 4 år nu och har gått mycket på tå.
Ena har i princip slutat att gå på tå. Andra blandar friskt, han har rejäla vadmuskler men inga problem med det.
Min 9 åring går på tå. Han gjorde inte det när han var liten. Jag tror att han gör det mycket för att han är 'på språng' hela tiden. Kanske känns lättare att ta sig iväg snabbt? När vi ber han gå på hela foten säger han att det drar i benet & känns obehagligt.
Vi är rädda att han ska behöva fixa till det där & pratar mycket om det men han slutar inte, det är som att be han sluta andas.
min make gick på tå ända upp tills han var 3 eller något. Det försvann av sig självt..
Ja, kolla med Bvc. Min sambo gick på tå.. Han fick operera för korta hälsenor.
Även min son tippar emellanåt på tå här..
Vår grabb gick på tå tills han var tre. BVC var inkopplade och vi blev bara uppmadade att påminna honom. Så länge de kan gå på hela foten ska man inte behöva oroa sig vad jag förstått. Men det kan ju vara som övriga här skrivit med hälsenorna, så ta en koll med BVC.
Annars påminn lite då och då... :)
Det kan finnas tre olika anledningar till tågång:
1: För korta hälsenor (fixas ofta med OP eller med stretchningsövningar)
2: En ide, vanligt bland småbarn som vill "testa"
3: Neuropsykiatriskt funktionshinder.
I min äldste sons fall var det nummer 3 som är orsaken till hans fortsatta tågång, han är 12 år i sommar och går på tårna. När han är stressad, uppspelt eller inte mår bra så går han extremt på tårna så att det ser ut som han trippar sig fram (som på balett)
Min yngste, snart 2 år, går också på tårna och vi har någon gång nämnt det hemma men vi tror mer på en sån där vanlig "idé" som småbarn har alt korta senor, eftersom han uppvisar inga andra symptom såvitt vi kan se - på något neuropsykiskt funktionshiner.
Våran son på 2 år går gärna på tå, men vi har märkt att det är i samband med att han växer. Vi och förskolepersonal påminner honom om att gå på hela foten och det är inga problem.
När de växer så drar det ju i muskler och senor som inte hänger med, att gå på tå kan ge en avlastande känsla. Men är man orolig så kan man helt klart få det undersökt. Även om det inte är för korta hälsenor i det här läget, så kan det ju bli som en komplikation av att de går på tå för mycket.
Pappan till sonen gick på tå som barn, och han har förkortade hälsenor. Men han är riktigt lång och växte lite väl snabbt emellanåt och då gick han på tå. Han minns det själv, när han var i skolåldern att han ville gå på tårna för att det spände när han växte.
Tack för alla era svar. Han går på hela foten också men ganska mycket på tå. Speciellt när han har bråttom och när han har skor på sig. När han har skor och springer så snubblar han väldigt ofta så knäna ser ju inte så fina ut. har funderat på´knäskydd ;) Pratade med dagis igår och de sa att där är fler barn som går på tå speciellt när de har bråttom.
Ska ta kontakt med BVC så de kan kolla och fortsätta ha koll om det inte går över.