Seeeeg medgivandeutredning (adoption)

Klart ni ska höra av er till er utredare och kolla status. Fråga om de behöver några ytterligare intyg eller om ni kan få lämna kommentarer på utkastet på utredningen (det fick vi) . Värst är det ju om hen inte påbörjat själva sammanställningen.

Tror inte ni har väntat exceptionellt länge ännu, Vår utredning tog drygt sju månader från första träff till att vi hade medgivandet i handen.  Några vi känner fick vänta upp till ett år.

Lycka till TS! 

Tack för ditt svar Chatz!

Ja, någon form av kontakt känner jag nog att vi måste ta. Det stämmer säkert som du säger, att vår utredning inte har tagit extremt lång tid. Det är nog mest att jag känner att tiden mellan senaste träffen och idag är så himla lång. Jag funderade lite över hur lång tid det kan tänkas ta utredaren att sammanfatta våra träffar och att ta ställning. Är det rimligt att tänka att det arbetet maximalt skulle kunna ta två arbetsdagar, dvs 16 arbetstimmar? Om det nu är en skälig tidsuppfattning så misstänker jag att utredaren inte har börjat skriva samman något än, eftersom så mycket tid redan har passerat. Vi ska ges möjlighet att tycka till om skriften, och det utkastet skulle vi enligt den första planen ha tillgång till i mitten av december. Det är ju ett tag sedan.

Men det är smart som du skriver, att vi hör av oss för att höra om vi behöver komplettera med något mer.

En fråga bara, om er utredning och de som du känner. Var det någon form av aktivitet i utredningen under hela perioden? Ni kanske hade fler träffar än vad vi har haft, eller att ni hade flera vändor med texten för korrekturläsning osv. Jag tänkte bara om det, liksom för oss, var perioder på flera månader utan någon som helst kontakt under pågående utredning.

Nej, det var inte stillastående så länge. Däremot var det några vändor med koll av text, kompletteringar och input från vår sida. Hon var väldigt tacksam också för att vi skrivit ner en längre text med alla namn rättstavade, yrken, bakgrund osv. Tror att hon använde det en hel del när hon sedan skrev utredningen.

Vår hemutredare var sjukskriven en period, men vi valde att vänta tills hon var åter i tjänst så vi skulle slippa börja om. 

Förstår att ni känner frustration. Tycker ni ska höra av er omgående.  Har ni tex gett henne utdragen från försäkringskassan, utdrag brottregistret  etc? Annars kan ni ju fråga om hon har all information eller om ni ska skriva ihop/komplettera med något. Vår hemutredare uppskattade att vi hade förståelse för hennes arbetssituation och "hjälpte henne på traven" med lite text. (= pushade på  )

 

Hej Tjillevippen!

Vi tyckte nog att vår utredning drog ut lite på tiden också. Vi lämnade in ansökan i mars 2011, hade första träffen i september (blev uppskjutet en gång från juli) och utredningen gick upp i nämnden förra veckan. Flera från vår föräldrautbildning fick sina medgivanden redan under sommaren eller hösten.
Tyvärr är det ju så att en adoptionsutredning oftast inte är akut och många andra ärenden måste få gå före vilket kan kännas frustrerande. Det som var bra i vårt fall var att vi vid varje träff bokade in nästkommande möte och då visste vi ju i alla fall hur lång väntetiden skulle bli. 
Jag tycker absolut att ni ska höra av er till er utredare och kolla var i processen hon och ni är och be att få boka in en ny träff om det behövs innan nämnden.

Lycka till! 

Ta absolut kontakt. Det var ju en bra ide att höra lite om det är något som saknas samt även om de har någon tidsplan för beslut. 

Jag fick informationen (av våra socialsekreterare) tidigt i vår process att det alltid är de blivande adoptanterna som ska föra ärendet framåt. För att allt ska ske av egen vilja så att säga, och inte för att någon annan bestämmer när man är redo för nästa steg. Så det är nog bara positivt att ni ligger på lite.  

Lycka till! 

Tack snälla ni för att ni delar med er av era tankar!

Vi ska ha skickat in alla intyg redan (försäkringskassan, kronofogden, personbevis, läkarintyg, osv), men det skadar ju inte att ringa och fråga om det finns något mer vi behöver komplettera med något. Förmodligen är det hög arbetsbelastning som är anledningen till att det har dragit ut så på tiden. Vi har mycket stor förståelse för att det finns ärenden som ska prioriteras i verksamheten Jag önskar nog mest att vi hade fått information om att det kommer att dra ut på tiden ännu mer. 

Som ni säger så är det nog inte fel att själv visa sitt intresse. Vi är som sagt inte stressade över att tiden till en kommande adoption tickar på, utan är mer påverkade över att det är ett moment som vi inte riktigt ser slutet på. Jag ska försöka komma i kontakt med handläggaren under eftermiddagen. Förhoppningsvis kan vi få lite fart på processen igen.

Vitsippa, grattis till ert medgivande i förra veckan!

*kämpa på*  Önskar er lycka till! :)

Jag tycker inte det är fel att höra av sig och höra hur det går! Det visar ju bara att ni är intresserade! Lycka till!

Förstår att vi har haft tur. Skickade ansökan i början av mars och målet är att vi går upp i nämnden den 30 maj!

Tycker absolut ni ska kolla bibliotekhur det ser ut, det innebär ju inte att man på något sätt är otrevlig mot utredarna. Men jag förstår er oro! Vi var med om ngt liknande då vår utredare slutade mitt i utredningen och för att undvika att få vänta på efterträdaren (finns bara en som jobbar med adoptioner i vår lilla kommun) och för att slippa börja om från början, gick vi med på att utredaren slutförde allt ändå och skrev rapporten efter det att hon slutat. Rapporten blev klar i februari, sista mötet med utredaren var i september eller möjligen oktober. Första mötet var i april, så när medgivandet väl kom hade det hela tagit nästan ett år. Segt! Men väl värt att vänta på. Lycka till med allt, TS!

Vår utredning gick superfort när den väl startade. Innan start fick vi vänta nästan 2år och utredaren bad mig varje gång jag ringde att kontakta hennes chef för att denne skulle förstå att hon hade för hög arbetsbelastning. Jag skulle ha ringt utredaren och frågat hur hennes tidsplan ser ut och sedan fortsatt att ringa i alla fall varannan vecka för att fråga hur det går tills ni fått ett första utkast att begrunda. Jag skulle också informera utredaren om att jag kommer att ringa chefen för att påpeka den höga arbetsbelastningen, för hennes egen skull. Självklart hade jag också ringt chefen ur det perspektivet men också för att berätta hur länge ni faktiskt fått vänta.

De är hemskt att ha sin framtid i någon annans händer men om hon skulle föreslå avslag för att ni vill att utredningen ska slutföras inom rimlig tid skulle ju vara tjänstefel!