• Anonym (ex patient.)

    Någon som blivit förälskad i sin psykolog?

    Jag har gått i terapi i många år. Lider av panikångest. När jag 19 år och försökte ta livet av mig (tog tabletter och blev magpumpad. Fick då prata med en psykolog. Sen när jag lugnat ner mig så skulle återigen träffa honom som patient, när han stötte på mig! Jag blev förfärad, fick sedan höra att han blivit avstängd för att han stötte på patienter. Åren har gått olika psykologer inget märkligt.

    Jag blev lugnare, men -97 så blev jag rekommenderad en annan psykolog som jag gick till, han var vänlig. Jag gick hos honom i flera år, kände mig trygg med honom. Men när åren gått, så har nån pojkvän påtalat att psykologen flörtat med mig. Inte tänkte jag. Vi hade blivit vänner som jag uppfattade det. Men så tog det slut med pojkvännen, och min vänskap med psykologen blev uppenbar....sen åkte han till Irak, blev beskjuten. Då ringde han ifrån en satellit telefon och berättade att han älskade mig. Hm...hade inte tänkt på honom så. Men så kom han hem till Sverige igen och vi pratade, sen insåg jag att jag älskade honom också. Nu har vi varit ett par i 12 år och vi är lika förälskade. Ska väl lägga till att han blev anmäld till socialstyrelsen, som avskrev honom, han fick behålla sin legitimation som psykolog. Är det bara jag som till slut föll för min psykolog?

  • Svar på tråden Någon som blivit förälskad i sin psykolog?
  • Anonym

    Väldigt oetiskt......usch, jag hoppas han INTE jobbar som psykolog idag....

  • Anonym (ex patient.)

    Jo, inte aktivt han jobbar mer som forskar idag.

  • Anonym (ex patient.)

    Forskare.

  • Anonym (ex patient.)

    Som jag har förstått så är det vanligt att man som patient blir lite småförälskad i sin behandlare. Men det var jag införsådd med. Men inte tvärt om.
    Men som sagt han nötte ner mig. Jag är/ var inte lättflörtad.

  • Anonym (fd patient)

    Är du fortfarande här? 

  • Anonym (Inte omöjligt)

    Känslor är tyvärr inte man kan styra över, men man kan styra vad man gör åt känslorna. Tycker min psykolog är snygg men har aldrig fallit för någon

  • Anonym (mim.)

    Jag hade samma psykolog i tio år. Jag blev beroende och jag älskade/älskar min psykolog mer än allt annat i hela världen. (förutom min familj då). Efter tio år blev det ett avslut, vi var liksom färdiga, äntligen, med terapin. Men jag plågas av en avgrundsdjup saknad efter personen, helt galet, psykologen var alltid proffsig och vi hade inget annat än patient/behandlarrelation. Kan brista ut i gråt rätt som det är fast det är tre år sedan vi slutade träffas. Känner mig som en femåring som skriker efter något den blivit av med. Ibland tänker jag att detta inte är rätt, det ska inte kännas så efter en avslutad lång terapi. Men jag lider i min ensamhet och längtar tillbaka till psykologen som har flyttat från orten och jag har ingen aning om vart.

  • Anonym (fd patient)
    Anonym (mim.) skrev 2014-02-23 11:58:04 följande:
    Jag hade samma psykolog i tio år. Jag blev beroende och jag älskade/älskar min psykolog mer än allt annat i hela världen. (förutom min familj då). Efter tio år blev det ett avslut, vi var liksom färdiga, äntligen, med terapin. Men jag plågas av en avgrundsdjup saknad efter personen, helt galet, psykologen var alltid proffsig och vi hade inget annat än patient/behandlarrelation. Kan brista ut i gråt rätt som det är fast det är tre år sedan vi slutade träffas. Känner mig som en femåring som skriker efter något den blivit av med. Ibland tänker jag att detta inte är rätt, det ska inte kännas så efter en avslutad lång terapi. Men jag lider i min ensamhet och längtar tillbaka till psykologen som har flyttat från orten och jag har ingen aning om vart.
    Inte så konstigt egentligen. Man träffar ju knappt sina bästa vänner så ofta och regelbundet, och får ju aldrig sådan odelad uppmärksamhet. Det är speciellt. Jag förstår dig. När det tar slut är det en sorg, även om man inte blivit sårad och övergiven utan helt enkelt är klar. 
Svar på tråden Någon som blivit förälskad i sin psykolog?