Anonym (Nojjig Ts) skrev 2012-04-13 23:34:58 följande:
Jag beklagar så innerligen att ditt barn är sjukt! Och tack för att du tog dig tid för att skriva för att lugna ner mig. Jag hoppas ju att allting bara är normalt, men oro är ju något som kan gnaga en sönder inombords, för att det handlar ju om den person man älskar mest i hela världen.
Jag hoppas att ditt barn reagerar väl på behandlingarna och att du har någon stark vid din sida för att stötta dig och ditt barn igenom den här svåra perioden.
Ingen fara! Vet själv hur det är när man sitter och läser så tycker man att alla symtomer stämmer in på ens barn. Och man är som sagt väldigt rädd för att den man älskar mest ska tas ifrån en. Och det är ju som sagt helt normalt att oroa sig som mamma.
Men för ditt eget bästa (vet att det är svårt) Så försök att släppa detta nu och njut av helgen att få vara tillsammans med dit underbara barn! så ska du se att allt kommer ordna sig.
Sen tror jag också att hade BVC och läkaren varit oroliga så hade du verkligen fått en akuttid, så se det som något positivt att det dröjer!
Tack! Ännu så länge så går behandlingen på rätt håll, sist vi gjorde benmärgsprov så hade han inga cancer celler kvar i blodet!, men det är inte bara cancern som barnen ska klara av utan behandlingen också och den är rätt tuff!
