Som rubriken, är det ok att säga att Gud finns/inte finns till barn? Motivera gärna.
Frågan omfattar inte barn som man har ansvar för i skolan eller liknande utan ens egna barn, vänners barn, grannar och så vidare med fokus på egna barn.
självklart
Jag är för att låta barn bilda sig en egen uppfattning om saker och ting, så även Gud och religion. Kanske beror på att jag själv inte är så religiös av mig? Hade jag haft en stark tro/icke-tro så hade jag kanske överfört mera av min egen syn på det hela?
Jag vet inte riktigt, men själv säger jag varken bu eller bä då jag tycker att min dotter ska få välja själv vad hon vill tro på eller inte tro på när hon blir äldre. Tycker det är fel när föräldrar "tvingar" sitt/sina barn till en viss religion eller säger att det inte finns någon gud eller gudar över huvud taget. Jag har fått en uppenbarelse, men det handlade inte om en s.k Gud, utan om våra kära Asagudar så jag är mer lagd åt det hållet.
Jag satt och funderade på detta, när jag körde hem från jobbet i förra veckan. Hur ska jag svara mina barn om/när de undrar om Gud finns?
Jag kom fram till att jag nog kommer att svara att jag inte tror att Gud finns (eller att jag anser att det inte finns någon gud) men att det är upp till var och en att själv bilda sig en uppfattning om hur det står till med Guds existens.
Det beror väl på hur kristna/religiösa föräldrarna är. Är man troende så blir det ju självklart att man för över tron på barnen också och tvärtom.
Jag tycker/tror att det är viktigt att inte stänga några dörrar. Vi har därför berättat att "det här tror en del" .
Jag och min sambo är inte det minsta troende, så de får bilda sig en egen uppfattning. Jag tänker inte säga att gud finns i alla fall, för det tror inte jag på själv heller.
Kommer inte lura i barnen att tomten finns heller.
Jag har sagt att jag inte tror på gud, men att det finns sådana som tror på gud och gör vissa saker, till exempel går till kyrkan för att de tror på någon gud. Däremot är jag oerhört tacksam till myten om jultomten, det har räddat många mörka novemberkvällar 
Vi har pratat mycket om detta hemma då min man är kristen och jag är ateist. vår son är för liten för att fråga sådant men vi är överens om att svara att alla tror olika men JAG tror/tror inte... Så som svar på TS, nej.
Nja. Inte om man menar att att kategoriskt säga det ena eller andra.
När barnen var små sa jag inte ens att enhöringar inte finns utan svarade lite svävande "det kan man inte veta, bara för att ingen har sett någon betyder det inte att de inte finns". Lite magi i livet är inte fel.
När barnen blev äldre har vi haft mer avancerade teologiska diskussioner om tex den rosa osynliga enhörningen och Russels tekanna vilket har resulterat i en övertygad ateist och en troende så jag hoppas det betyder att de fått tillåtelse att tänka själva.