Kommunal skola VS Friskola?

Min dotter har bara gått i friskola i knappt ett år (förskoleklass) så jag har inte så mycket erfarenhet, men jag tror faktiskt inte det är så stor skillnad generellt mellan friskolor och kommunala skolor, det verkar finnas bra och dåliga skolor av båda sorterna.

Det jag tycker är bäst med min dotters skola är att den är så liten (ca 120 barn), att hon känner alla lärare på skolan (och de flesta barn), att de har bra verksamhet på fritids och att alla lärare är så engagerade och uppenbart gillar sitt jobb (det hänger nog ihop med skolan är relativt ny så det är de intresserade som sökt sig dit, de som är trötta på sitt jobb stannar nog hellre kvar där de är). Men det har ju egentligen inget med att göra att det är en friskola, utan att den är så liten, det finns säkert små kommunala skolor också på en del orter.

Nackdelen tycker jag är att öppettiderna på fritids kan vara lite korta och att de kan ha helt stängt ibland på t.ex. klämdagar eftersom det är så lite barn, men det hänger ju också ihop med att det är en liten skola och inte att det är en friskola. 

En skillnad tror jag däremot är att verkligen alla föräldrar är så engagerade i skolan och tycker att skolan är viktig (annars skulle de ju inte ställt sina barn i kö när de var väldigt små). I en kommunal skola finns ju båda sorterna, både engagerade föräldrar som valt den skolan för att de tycker att den är bra, och föräldrar som inte tycker att skolan är så viktig utan barnen har hamnat där de blivit placerade. Och det kan ju ha betydelse för hur lätt det är att samla föräldrarna för att t.ex. ställa krav på skolan när det är något som inte funkar bra.

Nu jobbar jag på en friskola, så jag är kanske partisk. Men jag tycker att du inte ska hänga upp dig på vilken skola som drivs kommunalt och vilken som har en fristående huvudman. Kolla istället upp några olika skolor som du är intresserad av utifrån de parametrar du tycker är viktiga, t.ex. var dom ligger, om dom arbetar med någon speciell pedagogisk teori, har någon speciell profil (t.ex idrott, kultur eller liknande) eller något annat. Sen tar du kontakt med skolorna och ber att få komma på besök och söker sedan till skolan eller skolorna du tycker verkar bäst. 

Det är svårt, för att inte säga omöjligt att säga vad kommunala skolor respektive friskolor har för fördelar respektive nackdelar. Gränserna suddas ut mer och mer. Den nya skollagen är mycket klar på den punkten. 

Skolan jag jobbar på är ganska liten, och det finns ju både för och nackdelar med det. Men kommunala skolor kan ju också vara små, precis som att det kan finnas stora friskolor. En friskola innebär per automatik inte färre elever och mer lärare. Det behöver inte heller innebära en annan studieform. Enligt samma devis så behöver kommunal skola heller inte betyda gigantiska klasser, förlegad pedagogik och trötta lärare. Engagerade lärare och föräldrar finns det överallt, liksom motsatsen. 

Jag tror inte heller att det behöver vara så jättestor skillnad, OM det inte handlar om friskolor med en klart uttalad pedagogik typ Reggio Emilia, Montessori, Waldorf etc som skiljer sig från det man kallar "vanlig skola".
I vår kommun finns flera olika varianter av friskolor, från såna som startats upp privat för att de fyllde ett behov rent geografiskt. Det fanns ingen skola i det området och kommunen var väl sena med att satsa där.
Till andra skolor som hör till större bolag (typ Vittra).

Min son börjar också förskoleklass till hösten och han kommer att gå i en icke-kommunal skola, helt enkelt för att vi valt den som ligger närmast! Jag har inga vänner med barn i skolåldern så jag har ingen att diskutera sånt här med, och den statistik som finns på kommunens hemsida säger inte så mycket om själva skolan heller tycker jag. Utan vi börjar med den som ligger närmast och sen får vi hoppas att det fungerar! Den är hyfsat nybyggd och inte så stor, vi har varit där på besök och föräldramöten och hittills känns det jättebra.

Nackdelen med friskolor är att många är relativt nystartade och därför inte har utrustade slöjdsalar exempelvis eftersom de är dyrt att rusta upp en slöjdsal och köpa maskiner osv. Friskolor ser gärna att slöjd och praktisk-estetiska ämnen som mindre viktiga och därför lägger de ner mindre pengar på den verksamheten i jämförelse med kommunala skolor. Exempelvis så har Prolympia i östersund en bedrövligt dålig textilslöjdsal och de har hellre ingen budget för slöjden, men föräldrar brukar ju inte hellre tycka slöjden är viktigt så det är nog ingen som klagar på det skulle jag tro. De sämsta slöjdsalarna jag har sett har varit på friskolor. Det är viktigt att inse att skolan är inte likvärdig i Sverige. 

www.lararnasnyheter.se/slojdforum/2011/10/21/arbetsmiljon-under-all-kritik

Det är sant att inte alla skolor inte har alla typer av lokaler längre. Men jag tycker inte det bara gäller för friskolor utan nya skolor över lag skulle jag säga. Man har inte en egen gymnastiksal längre, man kanske äter i en lokal som övrig tid fungerar både som större grupprum/aula och där man har fritidsverksamhet efter skoltid, och man har inte rena slöjdlokaler.

Vi var på föräldramöte senast igår och då ställde en förälder frågan just om slöjd. Som tydligen inte alls är samma ämne idag som man själv kommer ihåg det. I läroplanen har man kapat 20% av slöjdtimmarna sedan tidigare (det är möjligt att man tagit bort ännu fler timmar men 20% är det jag känner till) och det bekräftades av de lärare som var på plats. Det verkade väldigt "process-orienterat", ta fram ritningar, ta eget ansvar, egenstudier av tekniker för att skapa olika saker osv.  Inte tälja smörkniv och lära sig hur man svarvar en ljusstake utan mer som en blandning av estetisk verksamhet och även lite hemkunskap (högstadieeleverna byggde tydligen modeller av lägenheter som de inredde med både tyg, trä och andra material). Men det är väl som med allt annat, man får prioritera. För egen del känner jag att vi pysslar, snickrar, spikar och syr rätt mycket hemma med vår pojke så han kommer att lära sig lite av varje ändå. Möjligen att vi missar de mer historiska bitarna av slöjd och tekniker men då får vi väl se till att han får kunskap om det med.

Ja, slöjdtimmarna minskade med 20% år 94, men det är fortfarande 90 min slöjd per vecka kvar på schemat, ifall man lägger ut slöjdtimmarna (330h) från åk 3-9.

Innehållet har inte alls ändrats. Slöjd är ett eget ämne och hemkunskap är ett eget och de har olika kursplaner. Det är möjligt att din friskola inte har en utbildad slöjdlärare vilket gör att sådana frågor som gäller slöjden får ett flummigt svar. Det kanske är hemkunskapsläraren som tar hand om slöjdundervisningen på din skola, eftersom just de praktiskt-estetiska ämnena brukar buntas ihop till ett ämne på vissa friskolor.

Anledningen till att svenskar just spikar och syr hemma så pass mycket som de gör är ju för att vi har slöjd i skolan. Slöjden är unik för svensk skola och det vore tråkigt om den försvann för att friskolor inte har råd att satsa pengar på det eftersom de hellre stoppar skolpengen i egen ficka. Det är ganska tragiskt att det i min kommun finns slöjdsalar som står tomma större delen av veckan på kommunala skolor för de har inte elevunderlag, samtidigt som andra elever i kommunen går på friskolor där de inte ens har en riktig slöjdsal och ingen slöjdbudget.