Är jag konstig?

Jag och min man har varit tillsammans i 12 år och snar gifta i 6 år. Vi har en son som är 5 år. Jag känner att mina känslor för min man är borta. Vi har enligt mig ett tufft liv. Min man jobbar varje dag och är aldrig ledig. Han jobbar alltså måndag till söndag nästan året runt. Visst han lämnar och hämtar våran son på förskolan när jag inte kan ( jag studerar). Han är hemma måndag till torsdag ca 15-17/18 sen åker han tillbaka till jobbet och jobbar och det är kag som nattar sonen varje kväll. Han kommer hem sent varje kväll jämt. Han är en bra pappa och jag vet att han älskar våran son. Han älskar även mig. Jag känner att det är otroligt jobbigt att aldrig ha en ledig dag tillsammans och vi har inte heller några bekanta som vi umgås med. Jag känner att jag skulle vilja ha ett barn till men vet att jag inte orkar ta hand om 2 barn nästan själv. Till hjälp har jag morfar som är barnvakt om jag ska göra något med mina kompisar. Jag har velat lämna honom många gånger men varje gång hotar han med våran son. Aldrig något fysiskt. Han har tex sagt att han aldrig ska träffa våran son om vi separera och en annan gång att han ska ta ensam vårdnad om sonen. Jag blir otroligt rädd av dessa hot och vågar inte ta steget att lämna honom. Jag vet att jag sårar honom när jag vid upprepade tillfällen har sagt att jag vill skiljas men han hotar med det allra käraste vi har. Jag vet att jag är en bra mamma men han säger att jag förstör vår sons liv och jag blir tveksam. Han säger när jag går tillbaka till honom att han bara jävlas med mig och att han inte menar det han har sagt och att vi ska glömma det. Saken är att jag inte kan glömma. Är jag konstig? Jag vill bara vara nöjd med livet, leva med min son och känna trygghet vilket jag inte känner idag. Jag vill lämna men är rädd...för hur vi ska klara oss jag och min älskade som. Jag har bra back up i familj och vänner men det är jag som måste ta steget och vara stark. Min man lägger dessutom allt ansvar på mig. Det är jag som förstör allas liv och att det är mitt fel att han inte har någon bra relation med mina föräldrar. Allt är som sagt mitt fel. Han har inte heller något gott att säga om mina vänner och har kallat dem för diverse saker... Jag behöver råd..

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-05-01 18:42
Måste tillägga att han har bett om ursäkt för sina hot och menar att det är över nu. Vi har gått till familjestöd 1 gång men det gav inget.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-05-03 14:15
Till saken hör också att jag har en otroligt dålig självkänsla och dåligt självförtroende och jag vet inte om jag blir lyckligare utan min man. Han säger att jag kommer att bli olycklig utan honom. Jag tänker mycket hur jag ska kunna försörja mig och min (vår) son och hur jobbigt en skillsmässa kommer att bli för honom.