• Anonym (Bråkar)

    Tips på hur man bråkar mindre?

    Jag vill gärna ha tips från er om hur man ska göra för att bråka mindre.

    Bakgrund:
    Min man och jag bråkar ca 1 gång per vecka. Det vi bråkar om är alltid något som vi hade kunnat reda ut genom att prata om det på ett lugnt och respektfullt sätt, men vårt problem är att vi båda har lätt för att bli arga: jättearga.

    Vi reagerar exakt likadant, blir jättearga på något (ofta missförstånd) och kritiserar den andra på ett aggressivt sätt. Den som blir kritiserad reagerar då också genom att försvara sig, förneka eller skylla på den andra, och så är bråket igång.

    Vi älskar varandra och är alltid jätteledsna när vi bråkat klart och lovar varandra att vi måste bli bättre på att reda ut saker utan ilska. Men sedan händer det igen.

    Är det någon som har några bra tips på hur man låter bli att bli jättearg och istället kan prata om saker på ett lugnt och moget sätt när man upplever att den andra betett sig illa på något sätt?

  • Svar på tråden Tips på hur man bråkar mindre?
  • Anonym (Träna)

    Jag vet inte riktigt, men ni kanske behöver träna lite på att ta det lugnt när ni diskuterar? Det kanske är lite orealistiskt att tro att ni ska palla med att vara lugna bara sådär, ni misslyckas ju tydligen med det fast ni pratar om det.

    Ni kanske ska föra dagbok? Jag och min sambo bråkar inte så mycket men när vi väl gör det blev det förut rätt livligt... vi tog under bråket upp saker som legat och grott, nu vet jag inte riktigt vad... Men t.ex. så kunde sambon dra upp saker som hänt för flera veckor sen, väldigt onödigt egentligen då det inte var aktuella grejer. Vi kom fram till att han gjorde det för att han hade svårt att reagera på saken i realtid, och så kom känslorna i efterhand. Han har öht svårt att uttrycka sina känslor, istället för att säga att han blir ledsen över något och förklara sina känslor så blev det mest bråk.

    Han började skriva dagbok lite då och då. Korta noteringar i  sin mobil när han kände något särskilt. T.ex. "Hon tjatade på att jag inte hade diskat, kände mig irriterad och trött". Sedan på kvällen så läste han igenom texterna och så pratade vi lugnt om dem.

    Kanske ni skulle testa att skriva ner lite känslor då och så? Ni kanske kan skriva varsitt brev till varandra en gång i veckan så får ni diskutera kring breven. Det kan ju ofta vara lättare att få fram känslor i skrift, och det är bra att ens partner inte kan avbryta en som det kan bli om man pratar i realtid. Läs upp breven för varandra, eller läs varandras brev. Diskutera sedan kring breven. Ha ett hushållsmöte varje vecka och träna upp er förmåga att prata utan att bråka.

  • Solaika

    Lär er att ta upp problemen utan att anklaga och välj rätt tillfällen. Hunger, trötthet o stress är aldrig bra tillfällen att ta upp något lite känsligare.

  • Anonym (Bråkar)
    Anonym (Träna) skrev 2012-04-30 11:08:25 följande:
    Jag vet inte riktigt, men ni kanske behöver träna lite på att ta det lugnt när ni diskuterar? Det kanske är lite orealistiskt att tro att ni ska palla med att vara lugna bara sådär, ni misslyckas ju tydligen med det fast ni pratar om det.

    Ni kanske ska föra dagbok? Jag och min sambo bråkar inte så mycket men när vi väl gör det blev det förut rätt livligt... vi tog under bråket upp saker som legat och grott, nu vet jag inte riktigt vad... Men t.ex. så kunde sambon dra upp saker som hänt för flera veckor sen, väldigt onödigt egentligen då det inte var aktuella grejer. Vi kom fram till att han gjorde det för att han hade svårt att reagera på saken i realtid, och så kom känslorna i efterhand. Han har öht svårt att uttrycka sina känslor, istället för att säga att han blir ledsen över något och förklara sina känslor så blev det mest bråk.

    Han började skriva dagbok lite då och då. Korta noteringar i  sin mobil när han kände något särskilt. T.ex. "Hon tjatade på att jag inte hade diskat, kände mig irriterad och trött". Sedan på kvällen så läste han igenom texterna och så pratade vi lugnt om dem.

    Kanske ni skulle testa att skriva ner lite känslor då och så? Ni kanske kan skriva varsitt brev till varandra en gång i veckan så får ni diskutera kring breven. Det kan ju ofta vara lättare att få fram känslor i skrift, och det är bra att ens partner inte kan avbryta en som det kan bli om man pratar i realtid. Läs upp breven för varandra, eller läs varandras brev. Diskutera sedan kring breven. Ha ett hushållsmöte varje vecka och träna upp er förmåga att prata utan att bråka.
    Smart idé! Tack så mycket. Det ska jag testa. Om man skriver ner det man är arg på istället för att säga dem med arg röst så ökar ju sannolikheten att man kan diskutera saken lugnt senare.
  • sextiotalist

    Lyssna,  lyssna och åter lyssna.

    Det var en annan tråd som frågade om något liknande. Då gav jag ett förslag att man skall lyssna på varandra, sedan tar man en liten paus, går ut och går eller något annat. Sedan återberättar man vad den andra har sagt.

    Givetvis utan att avbryta.      

  • Anonym (Bråkar)
    Solaika skrev 2012-04-30 11:09:30 följande:
    Lär er att ta upp problemen utan att anklaga och välj rätt tillfällen. Hunger, trötthet o stress är aldrig bra tillfällen att ta upp något lite känsligare.
    Ja, jag tror absolut att du har rätt. Att nyckeln ligger i att inte "attackera" när man får impulsen att göra det. Vi måste lära oss att inte göra det.

    Hur gör du för att kunna låta bli att bråka när du känner impulsen. Går du iväg?
  • Anonym (Vespa)

    Jag föreslår gräldagbok en tid.

    Regler:

    Det räcker med att en av er tycker att ni grälar för att det ska skrivas in, och då får den andre (som är mest aggressiv) skriva.

    Skriv in vad det gäller och hur ni till sist kom överens om att lösa det. Håll er till EN sak, gamla grejer och annat som inte hör dit får inte dras in.

    Om samma sak dyker upp igen och igen så måste ni ju fråga er varför det är så, och det är bäst att den som "gör fel" får komma med lösningsförslaget. Ibland måste man kanske ta lösningar som man inte helt gillar, men det är ge och ta.

    Jobba sen för att diskutera på mer lågmäld nivå och minska er aggression så den andre inte "dömer" dig att skriva in ett gräl i grälboken.

  • Anonym (Bråkar)
    sextiotalist skrev 2012-04-30 11:14:00 följande:
    Lyssna,  lyssna och åter lyssna.

    Det var en annan tråd som frågade om något liknande. Då gav jag ett förslag att man skall lyssna på varandra, sedan tar man en liten paus, går ut och går eller något annat. Sedan återberättar man vad den andra har sagt.

    Givetvis utan att avbryta.      
    ja det är vi sjukt dåliga på när vi är arga. Vi är så fokuserade på att ha rätt båda två. Vi vill förklara för den andra vad vi menar och känner men ingen lyssnar. Det slutar alltid med att vi höjer rösten i hopp om att den andra lyssnar då.

    Suck. Det där med tankepaus ifrån varandra är nog en mycket bra sak
  • Anonym (Bråkar)
    Anonym (Vespa) skrev 2012-04-30 11:16:00 följande:
    Jag föreslår gräldagbok en tid.

    Regler:

    Det räcker med att en av er tycker att ni grälar för att det ska skrivas in, och då får den andre (som är mest aggressiv) skriva.

    Skriv in vad det gäller och hur ni till sist kom överens om att lösa det. Håll er till EN sak, gamla grejer och annat som inte hör dit får inte dras in.

    Om samma sak dyker upp igen och igen så måste ni ju fråga er varför det är så, och det är bäst att den som "gör fel" får komma med lösningsförslaget. Ibland måste man kanske ta lösningar som man inte helt gillar, men det är ge och ta.

    Jobba sen för att diskutera på mer lågmäld nivå och minska er aggression så den andre inte "dömer" dig att skriva in ett gräl i grälboken.
    Det är en jättebra idé. Verkligen! Jag får lite hopp Glad
  • sextiotalist
    Anonym (Bråkar) skrev 2012-04-30 11:14:10 följande:
    Ja, jag tror absolut att du har rätt. Att nyckeln ligger i att inte "attackera" när man får impulsen att göra det. Vi måste lära oss att inte göra det.

    Hur gör du för att kunna låta bli att bråka när du känner impulsen. Går du iväg?
    För det mesta faktiskt, istället för att bete mig och gå på, så drar jag mig undan. Sambon är likadan. När vi sedan lugnat ner oss så kan vi prata med varandra om det.

    Ingen av oss är mycket för att "prata ut", utan vi är båda problemlösare, vi löser problemet helt enket.

    Men vi kan också bråka rejält, men väldigt sällan måste jag säga.    
  • Anonym (Bråkar)
    sextiotalist skrev 2012-04-30 11:17:43 följande:
    För det mesta faktiskt, istället för att bete mig och gå på, så drar jag mig undan. Sambon är likadan. När vi sedan lugnat ner oss så kan vi prata med varandra om det.

    Ingen av oss är mycket för att "prata ut", utan vi är båda problemlösare, vi löser problemet helt enket.

    Men vi kan också bråka rejält, men väldigt sällan måste jag säga.    
    Vi ska testa det. Tack!
Svar på tråden Tips på hur man bråkar mindre?