NOLL lust, verkligen NOLL....

Låter jättejobbigt för er båda! 
Var själv ihop med en som aldrig ville, och inte heller ville vilja, om du förstår. Och det tärde på självförtroendet, jag kände mig otillräcklig, bortkommen och till slut urtunnad och genomskinlig.  

Jag har själv pga sjukdom upplevt minskad lust, och det blev mycket bättre när jag köpte receptfri progesteronsalva på en kvinnoshop på nätet. Det tog ett par månadscykler, men sedan började jag känna skillnad! Hormoner kan vara låga av många skäl, tex stress och varierar väldigt över livet också. Och det börjar avta mycket tidigare än man kan tro, både för män och kvinnor! Och kan ha samband med att man fått barn, 

Ja, det var mitt tips. Det finns ju psykiska orsaker också, men dem får andra, som är mer kvalificerade, uttala sig om! 

Hoppas ni får rätsida på det hela!

 

Jag tror att er situation är mycket vanlig, vanliga än många tror. jag minns att någon här på FL skrev typ "Hur känns det för er andra som inte har sex, när ni vet att det knullas friskt i folkhemmet?". Problemet är att det knullas nog inte friskt i folkhemmet.

Som det är nu stångas ni mot varandra. En vill och den andra vill inte. Den som inte vill känner skuld och den som vill känner frustration. Den som inte vill önskar att man bara kunde ligga och kramas för att få närhet och till slut lust. Den andra kan ligga och kramas i 5 timmar om det vore så, bara det blir sex först. Ingen känner någon egentlig förståelse för den andra. 

Du skriver:
Jag vill inte, orkar inte, och förstår inte hur jag någonsin ska kunna ha sex mer igen.

Så länge du tänker dessa tankar kommer du inte komma förbi detta. Dessa tankar kommer etsa sig fast i din hjärna och bli sanningar. Du måste verkligen, verkligen djupt fundera över vad du själv vill skall ske med livet. Vill du ha ett sexliv med din sambo? Vill du att det skall dö ut hos er båda så ni kan leva platoniskt med varandra mer som vänner (men ändå som par)? Vill du bryta upp och starta ett nytt liv? Vill du leva alla dina dagar med denna man?

När du har för dig själv ÄRLIGA svar på dessa frågor kan du gå vidare. 

Om du vill leva med denna man och ha ett sexliv, då måste du bryta tankemönstret. Du måste hitta inom dig stunder med sex och närhet som du minns som härliga, och sen tänka på dem om och om igen. Du måste tänka positiva saker om sex. Sex är skönt. Sex är härligt. Jag vill ha sex ofta. Jag vill känna närheten till denna man. 

De allra flesta par med ett välfungerande sexliv har sex ofta, minst 3 ggr per vecka. Detta gör att kroppen minns att det här var något bra. Det vill jag ha mer av. Kroppen kommer skapa ett beroende att få denna känsla.

Ja, men när skall vi hitta tiden?

Att älska med varandra behöver inte ta mer än max 30 minuter från start till mål. För ert förhållande är dessa 30 minuter mycket välinvesterade. Om barnen somnar vid 20-tiden, varför inte köra direkt efter det. Ni kan ju gå upp efteråt och packa inför imorgon, eller vad mer som behöver göras.

Det är definitivt inget fel på dig, men du måste bryta det negativa tankemönstret.  

Jag vill inte heller ha sex, TOTALT noll lust !! Har tvingat mig de senaste åren för husfridens skull. Ibland låter jag mig själv ha en paus ifrån att tvinga mig, ibland på upp till 2 månader. Då mår jag som bäst, det är som en fristad att slippa tvinga sig o nästan våldta sig själv faktiskt... Ge dig själv en paus på 2 månader o försök hitta tillbaka till din lust.