Hur hanterar man att bli falskt anklagad?

Att personalen anmäler dig handlar inte om att de har valt att tro att du är skyldig eller inte. De har inte alls behövt ta ställning i frågan. De har, enligt lag, skyldighet att anmäla misstankar om misshandel eller missförhållanden i hemmet, det är inte något de kan välja att ignorera. En som står mig nära anmälde en gång då ett barn sa att "min pappa slår mig hemma". Hon fick både kollegor och föräldrar emot sig, men chefen (och vissa kollegor) stod bakom henne till 100%. Det är en trygghet att barnomsorgen fungerar på det sättet!

Sen är det så svårt att veta varför ett barn säger så, vi vet alla att barn hittar på och fantiserar. Jag hoppas bara att de - liksom i fallet med min syster - ska komma fram till att du är oskyldig. Jag förstår att det känns oerhört jobbigt för dig!

Är i samma sits...
Vet inte vad som kommer att hända då jag precis fått veta detta.

Min dotter påstår att jag och hennes pappa drar henne i örat när hon kissat på sig..

ALDRIG gjort...

Har gråtit hela dagen och är helt förtvivlad...

Ska man prata med barnet om det?

När jag frågade BUP om det sa dom till mig att det är viktigt att inte skuldbelägga barnet i det här. Barnet har ju trots allt inte gjort någonting fel. Dom måste få kunna fantisera.
Till mig sa dom att det är bra att berätta för barnet att "Jag vet att du har sagt såhär" och sen följa upp med att man älskar dom och bryr sig om dom. Inga diskusioner eller frågor. Bara bekräfta.

Hur går det för dig? Jag har precis fått pratat med en utredare ifrån soc och ska snart få ett möte med henne. Jag har även fått veta att jag har blivit polisanmäld....
 

Hur man hanterar anklagelsena? Svårt att svara på, mam kan tycka att man borde tjäna på att vara helt öppen med det men folks reaktiober i allmänhet är så starka så man sätter mycket på spel.Min sambo råkade ut för samma sak för några år sedan, blev anklagad för att ha dragit sonen i örat och fick tillbringa en natt i häktet. Soc kopplades givetvis in men var aldrig inyresserad av pappans ord, men frigavs ändå i brist på bevis. Inget hade heller hänt. Men han mådde otroligt illa av det eftersom han inte fick träffa pojken på några månader. Pojken bor numera hos mamman efyersom han själv vill det, och han har även fått en diagnos, någon form av autism. Stödet för de som anklagas tycks vara obefintligt. Sambon valde att lida och tiga pga bristande förståelse från olika håll.

Jäkla skitungar. Jag vet, det är inte alls pk att säga så och barn fattar inte konsekvenserna av det som säger men skitungar är min första reaktion. Min andra blir att man blir rädd för att föröka sig när man vet att ungar kan bli sådana ligister.

Ts, jag lider verkligen med dig. Jag har verkligen inget råd att ge utan kan bara säga att jag har två i min närhet som också varit med om liknande. Bara ett fall drogs inför rätta och blev nedlagt i brist på bevis.  

Fast jag tycker BUPs svar är lite märkligt. Ja, barn måste få fantisera, men de får inte kläcka ur sig fantasier som resulterar i rättegångar och onödigt lidande. Hur gammalt är barnet? Låter som ett väldigt litet barn, utan kanske konsekvenstänk?

Barnet är 4 år gammalt. precis fyllt år. Jag har brustit i uppmärkamhet till barnet då hans bror har en problematik som tagit mycket på krafterna senaste månaderna. Jag har verkligen försökt att ge honom det han behöver men jag tror att han någonstans sökt uppmärksamhet och det fick han ju i det här.

Det är tragiskt.
Och jag kan ju inte prata med honom om det här heller efter som risken finns att det ser ut som att jag manipulerar honom inför förhöret.

Däremot kan jag tycka att förskolan betedde sig dåligt efter som dom ställt ledande frågor till mitt barn.
Var det för att..........
När hon gjorde si gjorde du så då? 

Mycket energi har gått för mig och min pojkvän för att inte tänka så. För att faktiskt se honom för det barnet han är.....
Men jag förstår din tanke.
Jag började med p-piller igen efter detta. Hade tänkt mig en till men det lär dröja. 

Jag ärmpedagog och har gjort ett flertal anmälningar, vi är som sagt TVUGNA om det finns skäl att misstänka att barmet far illa, dvs vad vi ajälva TROR hör inte dit. Det kan kanske kan hjälpa dig lite. Ditt barn går påmen förskola där pedagogerna gör sitt jobb och står på ditt barns sida även om det blir obekvämt. En mycket bra förskola med andra ord där de barn som verkligen far illa inte faller genom nätet... har man inte gjort något så löser det sig tillslut. Men jag förstår inte hur men att det måste vara en fullständigt förkrossande situation. Det verkar sommom du tagit hjälp av bup ur du ska hantera situationen vilket är jättebra! Även om pedagogerna inte får tala om detaljernai anmälan kan ni kanske ta ett samtalmtillsammans med soc. Och prata om huhr nimska hantera situationen och er relation, om det känns obehagligt med pedagogerna. Jag villmocksåmpoängtera att de förmodligen också upplever situationen som mycket obekväm också...

varför skulle barnet ljuga om det här? är det inte troligare att någon annan gjort så mot barnet och att det anklagar vilt omkring sig?