Vet inte vad jag vill jobba med...

Jag vet hur det är.
Jag är en rastlös själv som aldrig vetat vad jag vill bli alls.
När jag var 16 år hoppade jag av skolan för jag hade ingen aning alls.

När jag var 15 år jobbade jag på ett företag,dator och klistrade och massa returer och paket.

När jag var 16 jobbade jag på kiosk,när jag var 17 år jobbade jag på resturang och när jag var 18 år jobbade jag på krogen/puben.När jag var 19 år hamnade jag i vården,först hemtjänst och sen äldreboende.Där trivdes jag i 2 år.Sen blev jag rastlös och fick jobb som person ass,då fick jag arbeta hos flera olika brukare vissa var väldigt sjuka,fick lära mig mycket.Det var roligt i 3 år.
Sen jobbade jag med autism och det var givande och spännande.Jag utvecklade det till att lära mig dokumentera,lärde oss mycket sjukgymnastik,rehabilitering,och mycket mer.

Jag hittade mitt i vården,.jag läste för 1 år sen till habiliteringspersonal och jag tror nästa riktning ska bli mer 
   pedagogisk       .Jag är en sån person som ofta tröttnar,som vill ha nya projekt och utmaningar i livet.
Jag tycker du ska göra som jag,fortsätt byt och utveckla dig,eller jobba utomlands..jag har märkt hur lätt det är att få jobb,jag tror inte du behöver oroa dig för det alls. 

Tror du har en poäng. Det känns lite som att jag missade det steget, att prova på olika grejer och hoppa runt lite innan jag bestämde mig, och det hade nog behövts.

Nu är jag rädd att jag kommer framstå som oseriös om jag börjar testa en massa jobb och ingen kommer vilja anställa mig...

En sjuksköterska kan ju jobba inom olika områden. Du kanske trivs bättre på en annan arbetsplats med andra arbetsuppgifter? Jobba med ungdomar kanske? Skolsköterska?

Du skulle kunna läsa till lite personalvetenskap och bli samordnare/enhetschef.  

Eller så satsar du stenhårt på det du tycker är kul och ger dig inte! Jag tror att den som vill den kan  

Jag vet inte alls hur jag skulle trivas i andra områden, för att jobba med ngt annat än vanlig sjukhusvård eller hemtjänst/serviceboende krävs ofta vidareutbildning, och jag vet inte om jag vågar plugga mer när jag inte är säker på vad jag vill göra.

Chef vet jag iaf att jag inte vill bli

Ja, egentligen ska man väl satsa, men jag är så osäker. Jag har ju aldrig jobbat med djur, tänk om jag inte trivs med det heller? Och om jag ska kunna få en hyfsad lön och ett inte alltför fysiskt slitsamt jobb måste jag läsa igen, och hur ska jag finansiera det när jag bara har knappt ett års CSN kvar? Eller är det jag som målar upp hinder för att jag är för feg?

Du målar upp hinder.
Tänk aldrig på hinder utan på altenativa lösningar.Varför inte söka andra intressanta jobb och se om du kan få annat som intresserar dig?Testa och se vad du kan få.
Om du vill rikta in dig på djur så plugga kanske,halvtid om du vill.

Jag förstår att du velar,jag är likadant.Har gjort det hela livet,dock är jag bara 35 år än men ändå.
Jag har bytt yrken flera gånger,och jobb flera gånger.Dock har jag inte puggat lika mycket som du.Har oftast bara sökt och fått det eller fått via kontakter.Jag vet aldrig vad jag vill bli.     

Även jag har provat på en hel del jobb i olika branscher men mest på industrin med montering.
Jag känner dock att man är som en slav eller robot.

Jag skulle önska att man hade ett jobb där man verkligen trivdes och kände ett intresse för vad man gjorde.
och inte liksom bara stå o montera ihop 1000st enheter som ser likadana ut t.ex.

Men det är svårt för mig att veta vad jag vill jobba med.. jag har ju massor av intressen och är nyfiken av mig.
Intresserad av det mesta i livet och lär mig gärna nya saker. Men det känns som att de flesta jobbannonser som man kollar då man söker via län och går in på städerna och läser... så är det oftast bara chefer hit o dit och sånt som kräver utbildningar på utbildningar och mångåriga erfarenheter..blabla.. :) svårt att hitta sig något som passar då.

Idag är det oftast en stressig miljö som inte passar mig speciellt bra eftersom jag är en lugn person som tycker att det kanske blir lite jobbigt när det börjar gå för snabbt. Blir lätt fel då.

Även jag har fått mina jobb via kontakter eller att jag sökt, intervjuad o sen anställd några dagar senare.
Så var det för ett par år sedan.. men nu är det lågkonjuktur (sägs det) och det verkar som att jobben inte växer på träd såna som en gemene man kan ansöka sig till.

Ett yrke som man verkligen brinner för hade ju vart ett stort plus och ett mål.
Sen kanske man måste prova olika för att nå delmålen.

Att starta eget är ju ett alternativ men då bör man ju helst komma på någon bra och unik idé som man
måste tro på och våga satsa. Något som folk kan ha behov av. En tjänst t.ex.

Jag fantiserar om att kanske få jobba med projekt eller som assistent åt någon
det skulle vara roligt eftersom jag tycker om att komma på olika idéer och förslag och liksom
diskutera o bolla tankar.

Jag vill känna mig uppskattad, behövd och ovärdelig för företaget. Inte som en i mängden. Det är jag less på :)

Detta var några tankar ifrån mig :)
Själv är jag 29år. 

Du skriver att du är sjuksköterska och vill arbeta med djur. Jag har hört om en del anestesisjuksköterskor som arbetar på djursjukhus. Det kräver dock att du specialiserar dig.