Borde jag bara ta livet av mig?
Mitt liv är helt förstört. Jag har ingenting kvar att leva för, ingen framtid.
Jag försöker, verkligen försöker, tänka som man "ska" tänka. Att mitt liv är mitt ansvar. Det går alltid att göra något för att förbättra sin situation. Man ska vara stark och tänka positivt. Prata med människor, be om hjälp. Att situationen kanske är dålig, men det är inte värt att ta livet av sig. Jag skulle gjort de rätta sakerna så skulle det aldrig blivit så här.
Delvis kan jag se mig själv utifrån. Om någon annan hade varit i min situation hade jag säkert kommit med några stöttande ord, idiotiska visdomsord eller så hade jag dömt människan och kallat den svag. Nu när jag själv har hamnat i en krissituation vet jag hur svårt det är att lösa sina egna problem Jag ser verkligen ingen väg ut, jag kan inte göra någonting. När jag tidigare har mått dåligt har jag i alla fall vetat vad jag bör göra för att lösa problemen, om något har varit jobbigt har jag i alla fall haft planer och drömmar om framtiden. Allt det är borta.
Jag har inga pengar. Verkligen inga pengar. Jag har ingen möjlighet att försörja mig och jag lever på lånade pengar. Jag har flera kroniska sjukdomar som delvis har bidragit till att förstöra min ekonomiska situation. Jag har förlorat kontakten med alla mina vänner och min familj. Jag har sabbat mina studier.
Jag är så långt borta från livet att jag i princip är död ändå. Det finns ingenting kvar för mig i det här livet. Känns helt sjukt att mitt liv kunde bli så här, förstår knappt hur det hände, men nu blev det tydligen så. Jag som en gång hade massa drömmar och skulle göra massa kul med mitt liv, lyckades sabba precis allt innan jag ens fyllt 25.
Varför ska jag leva när jag inte har någon framtid? Borde jag bara avsluta allt?