Orolig för korta barn

Dom kommer fömodligen bli korta, men ändå ha ett normalt liv utan konsekvenser av sin "korthet".
Tråkigt att du ooar dig så mkt över det. Jag har ett barn med syndrom som gör henne kort, hon får nu tillväxthormon och vi ska vara glada om vi får henne upp till 140 cm. Men vet du vad, jag oroar mig mer över hennes infertilitet, ökande risk för vissa sjukdomar och hennes syn på sig själv på grund av syndromet. Om längden är så viktig fö dig får du väl skaffa dig en längre pojkvän. Att vara kort är inte lika med att ha det dåligt.

Önskar er All lycka! Jag vet att man älskar sitt barn oavsett så jag förstår.
Men visste ni att risken fanns att hon får den sjukdomen eller blev det bara så? För jag känner att jag som lider av att vara i den här längden, vet "konsekvenserna" som mina/mitt barn säkerligen kommer få och jag känner att om jag kan förhindra det, varför inte göra det? :( men vill så gärna ha barn med den mannen som jag gillar nu.

Får man fråga vilken sjukdom ditt barn har?  

Hej! Jag undrar lite över på vilket sätt du lider av att vara kort? Min dotter kommer att bli kort pga tidig pubertet och kommer nog att bli runt 150 cm lång. Jag har varit lite ledsen för det, men där finns ju inget att göra för att påverka längden. Så även om ni båda hade varit längre är det ju inte säkert att ert barn skulle bli så långt ändå. Det finns betydligt värrre saker att oroa sig för när man får barn!

Jag trodde aldrig att hon skulle bli lång. Jag är 161 och pappan 170. Min mamma är väl 155. Men min dotter har ett syndrom som innebär att hon bara har en könskromosom. Hon har inga äggstockar (enbart ärrvävnad efter dom). Och äggstockarna hjälper till att producera tillväxthormon. Därav växer hon inte som hon ska.
jag hae aldrig känt av några konsekvenser av att vara kort, men jag har alltid haft humöret och viljan att ta min plats så därför ser jag kortheten som det minsta problemet. Hon är världens finaste flicka min dotter, och jag hade inte ens velat ta bort syndromet och förlängt henne om jag så kunnat. Hon är lik sin mamma och tar den plats hon behöver ändå, ingen kan köra över henne.

Jag tycker (förmodligen på grund av mina upplevelser) att "risk" för korta barn är något oerhört fåning att oroa sig över. Barnet kan få syndrom, födas sjukt och ha handikapp som påverkar dess liv, men längden är inget väsentligt anser jag. Jag födde en son förras året som var svårt sjuk, han låg i respirator och även om jag visste att jag hade högre risk för att få ett till sjujkt barn hade jag inte sett det som ett hinder. (Sonen är för övrigt kortare än medel men med en pappa som är 190 cm)
Man skaffar barn för att man längtar efter en individ. Sedan älskar man barnet utifrån hur det blev och gör vad man kan för att ge barnet rätt hjälp och rätt färdigheter för att leva ett bra liv. Oavsett längd, kön, hårfärg, sjukdomar osv osv osv.

Din dotter är frisk och hon komme inte känna till annat än att vara 150 cm, hon kommer få sitt liv att bli alldeles utmärkt bra ändå