Den tysta delen på tåget....

finns det en tyst avdelning på tåg?????

Jag skulle pendla mellan att inte bry mig och att störa mig på dem i det tysta. När sedan någon annan säger till dem skulle jag känna stor tillfredsställelse.

/Konflikträdd

Jag har sagt till åtskilliga gånger och nästan alltid ber folk om ursäkt och säger att de missat att det är tyst kupe och är sedan tysta. Jag jobbar på tåget minst en par gånger/vecka och behöver den tiden.

Någon gång har det varit ett gäng tonårsgrabbar som inte lyssnat och då har jag sagt till igen. Och igen; "vilken del var det ni inte förstod? Var tysta eller gå härifrån!". Och då har de gått sin väg.

Men jag kan nog uppfattas som rätt bestämd av mig.

Jag älskar den tysta delen men är också konflikträdd, så jag stör mig i det tysta

Det är grymt skönt att slå sig ner där efter jobbet och veta att man kan koppla av i lugn och ro, för där är faktiskt väldigt tyst för det mesta. Mycket skönt . 

Jag säger till nästan direkt. Jag utgår ifrån att de inte förstår att det är den tysta delen, så jag är inte otrevlig. Jag säger kanske "ursäkta, men ni har satt er i den tysta kupén och just här är det meningen att det ska vara tyst och lugnt" kanske jag lägger till "men det finns jättemånga andra vagnar där ni kan prata hur högt ni vill". 

Jag ursäktar inte mig med "jag behöver lugn och ro" eller något sådant. Jag tycker att det är dumt att göra det till en "personlig" grej.

Om det är någon i min egen ålder och med samma typ av "stil" som mig - dvs någon jag kan identifiera mig lätt med, så säger jag det antagligen ännu mer avslappnat.

Jag förstår inte varför vissa är otrevliga direkt i sådana sammanhang, det vinner man ju ingenting på?

Jag förstår inte heller hur man kan störa sig men ändå inte säga något? Livet måste bli rätt jobbigt då? 

Säger till såklart. Men vänligt, man behöver ju inte vara otrevlig. Om man är otrevlig från början så får man inga bra reaktioner. Killarna skulle troligtvis vägra flytta på sig med mera. 

Livet känns inte så jobbigt. Inte för mig i alla fall .

Jag minns när jag var yngre och precis hade börjat jobba (var runt sjutton). Jag satte mig i tysta kupén och hade musik i mp3 med hörlurarna i öronen. Bara efter en stund kom det en äldre man och pickade mig på axeln. Jag tog ur "pluggarna" och mannen säger "-din musik hörs i hela kupén!! Detta är en tyst kupé" Han var arg och jag blev nästan gråtfärdig Det var ju inte alls meningen. Det var inte speciellt högt ens för mig, men antagligen var det tillräckligt för att störa. 

Visst är det fel att vara otrevlig, så långt ska det ju inte gå. Det är ju lätt att missa skylten om man går och pratar eller riktar blicken åt något annat håll.