Inte skaffa barn, pga sjukdom

Det är ju iofs alltid själviskt att skaffa barn, man gör det ju för sin egen skull. Jag tycker det beror på sjukdomen, hur stor risk det är att barnet får den osv.

Jag bär på en genetisk sjukdom som är 50/50 att barnet blir sjukt. Nu är det bara pojkar som kan bli allvarligt sjukt och behöver benmärg för att överleva.
Vårt andra barn fick sjukdomen, jag är den första i släkten som fick detta och viste inte innan han blev sjuk.
Vi bestämde för att skaffa ett barn till vägde för och nackdelar.
Nu fick vi en tös vi vet inte om hon är bärare det får hon ta reda på när hon ska planera barn.
Pojken med sjukdomen för över denna gen till flickor om han får men ej till pojkar.
Visst kan det vara egoistiskt men så är det lite alltid vid att skaffa barn.
Jag vet iaf jag måste prata med barnen lagom tid innan de planerar något så de får välja själva sedan.

Jo det är ju alltid egoistiskt att skaffa barn:) Menar mest att det är ju skillnad när man har allvarliga sjukdomar i bagaget. Vetskapen om att ens barn kommer få allvarliga problem och må dåligt är ju inget man önskar sitt barn. Även om livet alltid är tufft på ett eller annat sätt så verkar det som att många lägger inte vikt vid att ta sjukdomarna på allvar och tar sitt eget behov före moralen.
Varför inte adpotera?

Håller med.
Tänker mest på dom allvarligare sjukdomarna, varför man skaffar barn när man vet att barnet kommer få problem?

Kan du ge nåt exempel, kan liksom inte bara dra alla över en kam. Är det t.ex. bara det ena könet som drabbas av en sjukdom kan man ju få hjälp att välja ut embryon av det 'friska' könet.

Menar alla dom sjukdomar som barnet blir riktigt drabbat av, oavsett sjukdom som man inte kan komma ifrån. Vet flertal som skaffat barn och där barnet fått problem. Och när jag sagt till dom att jag tycker det är fel så har jag fått till svar både "att man ska låta naturen få bestämma". och att finns det en "chans att det går bra så ska man ta den". Även om det inte funnits någon chans -alltså förnekelse.

Det är ju smart om det går att lösa på sådana vis.
Det är ju inte i så många fall där sjukdomarna är så pass extrema.

Finns det genetiska sjukdomar som är 100% risk att föra vidare?

Jag tror - med tanke på alla våra egna problem med att få barn och att vi kämpat så många år först för barn och sedan nu för syskon och att jag alltså tänkt väldigt mycket på detta ämne från alla möjliga vinklar och vrår, dock inte just denna situation tidigare - att jag i er situation skulle försöka få barn med donatorinsemination. Givet att det är en allvarlig genetisk sjukdom.

Att välja bort barn ur sitt liv tycker jag är mycket större beslut att ta än att vänja sig vid tanken på att endast den ena föräldern är biologisk förälder. Och att det är din man som är bärare är ju TUR om man får vara fräck och säga det. Det skulle ju vara mycket svårare att komma förbi problemet om det var kvinnan som var bärare...

Lycka till med ert beslut1 

Jodå, många.

Förstår vad du menar och det är en väldigt bra vinkel att se på det. Även om jag tror att det inte skulle vara något för oss, så är det ett bra alternativ om behovet av barn fakitskt skulle öka så pass mycket.
Som du skriver är beslutet att leva barnlös är ju väldigt stort även om inte har sjukdomar att skylla på.
Min släkt ser väldigt konstigt på mig som är kvinna, att jag avstår, är det finns andra lösningar.

Det som bekymmrar mig är dom som faktiskt skaffar barn, trots dom garanterade riskerna. Vi har inom min mans familj flera som skaffat barn trots dom själv har mängder av smärtor och problem. Jag förstår det verkligen inte! Sjukdomen förs vidare och att adoptera eller använda donatorinsemination har inte varit ett alternativ för dom:(