Barnet hade en skyllt med diagnosen.

Jag har många, många gånger funderat på en t-shirt till sonen med ett lite skojigare budskap om hans ADHD. Men ej kommit på något bra. Men inte att ha alltid, men ibland skulle det kanske behövas! Speciellt om han har en jobbig dag och vi båda gör det bästa för att inte "störa" omgivningen alltför mycket.

Men vet inte ändå, jag har mest haft det som en rolig tanke när det varit som värst...

(Son 6 år med grav ADHD) 

Tanken har funnits hos oss också få det är jobbigt när folk inte vet eftersom sonen ser frisk ut. Tycker det är jobbigt när folk bara tror att man har ett ouppfostrat barn som man inte kan ta hand om riktigt samtidigt så är det som du säger väldigt utelämnande så jag vet inteom jag skulle göra slag i saken. Samtidigt så kanske det skulle kunna vara bra för barnet också om han kan bli bemött på ett annat sätt än när folk inte vet. Svårt sånt där.

För en pall år sedan var det (som bekant) inne med t-shirts med diverse löjliga, enradiga, texter på. Oftast adjektiv. Typ "SÖT" rakt över hela bröstet, eller "KAXIG" och en massa sånt. Ni minns säkert.
I ungefär samma veva kom den beryktade "Bevara negerbollen"-t-shirten och en del andra, mer eller mindre uppseendeväckande texter i tryck. Bl a en med "Jag är inte döv - Jag bara ignorerar dig", eller om det stod "Jag hör vad du säger - jag bara skiter i det", eller vafan det nu stod (för att vara ärlig så minns jag faktiskt inte exakt, men poängen var i alla fall just den i exemplen).

Jag gick en hel sommar och spydde på dessa. Tyckte det var för jävla patetiskt ... tills jag, mitt i högsommar-turist-Visby råkar se en kille i lägre tonåren (gick ihop med sina föräldrar som en vanlig, sjysst "semesterfamilj"), bärande tröja med detta tryck och en mer eller mindre indiskret hörapparat på varje öra. Då blev jag snarast imponerad. Tyckte han var en jävla hjälte och minns att jag berättade om det för sambon och sa att "Han är den enda jag sett som verkligen är cool i den tröjan; det är fan punkattityd!".

Hade jag sett en ung människa bära en tröja med sin egen diagnos på idag, så hade jag reagerat likadant. Hade jag sett någon "icke behörig" (missförstå mig rätt) bära den, så hade jag fortsatt spy.

Fast det kan ju iofs kanske vara skillnad på att "klä" barn och på att frivilligt bära ett plagg när man är i den åldern att det är upp till en själv, kan ju tilläggas ...

Vidare är det skillnad på självdistans och att bli "skyltad med" ...

Ja skulle behöva det då kanske folket slutar titta snett min som på sex kommer att få diagnos adhd med språkstöening.

Min man var personlig assistent för en autistisk pojk för många år sedan. Om en situation uppstod så såg han alltid till att överlämna en lapp (som ett förtryckt visitkort typ) där det stod vad pojken led av och att det förklarade varför det blev lite fel. Den delade han ju inte ut högt och lågt. Men till dem som blev illa berörda.

Men att gå runt med en skylt på det viset känns lite magstarkt. Sitter flickan och gör läten så begriper väl folk att det ligger en sjukdom bakom det (det gjorde denna pojk min man tog hand om också). Inte behöver man gå ut med diagnos och namn för hela världen att se?

Det har hänt att jag dragit upp ett byxben (för att visa ortoserna under) på sonen när han suttit i barnvagnen för att alla tjuriga förståsigpåare på bussen inte ska kläcka ur sig något om varför han som är så stor (4,5 år) borde kunna gå själv... (så de får plats med sina shoppingkassar). Vi har hittills ofta valt barnvagnen för att vi blir rörligare själva när vi kan packa egna väskor och kassar. Rullstolen är smidig men har ingen packmöjlighet och han blir skitig om ärmarna i slaskväder, inget regnskydd och han bromsar själv när han inte vill gå hem/till dagis resp "rymmer" i folksamlingar och ut i gatan vid bilvägar om vi råkar släppa handtaget. Fördelen med rullstolen är i alla fall att vi får ser mycket mer sympati och hjälpsamhet än när vi använder vanlig barnvagn. Med rullstolen kan han nästan skrika (av trötthet och tjurighet) utan att folk fräser ifrån... men samtidigt uppför sig folk som han är mindre vetande... Det är också frustrerande när vi vet att det är en klipsk liten kille med funktionshinder och vissa talsvårigheter. Däremot tror jag inte att folk skulle fatta om vi skrev Artrogryphos på en tröja... Då får vi snarare skriva "det man inte har i benen får man ha i huvudet" (istället för klassiska: Det man inte har i huvudet får man ha i benen) eller "Du kan springa, men jag är smart" eller något liknande.

jag kan inte låta bli att dra paralleller till tyskland och judestjärnan :S

Jag tycker inte att skylten i TS var nåt bra. Om man nu vill skriva det så kunde man skriva det på ett bättre, lite klurigare sätt. Så att det inte blir så likt en etikett. Det kan nog vara smart ibland om man tex är ute och reser.

Selma1966 skrev 2012-05-19 14:21:04 följande:

Det har hänt att jag dragit upp ett byxben (för att visa ortoserna under) på sonen när han suttit i barnvagnen för att alla tjuriga förståsigpåare på bussen inte ska kläcka ur sig något om varför han som är så stor (4,5 år) borde kunna gå själv... (så de får plats med sina shoppingkassar). Vi har hittills ofta valt barnvagnen för att vi blir rörligare själva när vi kan packa egna väskor och kassar. Rullstolen är smidig men har ingen packmöjlighet och han blir skitig om ärmarna i slaskväder, inget regnskydd och han bromsar själv när han inte vill gå hem/till dagis resp "rymmer" i folksamlingar och ut i gatan vid bilvägar om vi råkar släppa handtaget. Fördelen med rullstolen är i alla fall att vi får ser mycket mer sympati och hjälpsamhet än när vi använder vanlig barnvagn. Med rullstolen kan han nästan skrika (av trötthet och tjurighet) utan att folk fräser ifrån... men samtidigt uppför sig folk som han är mindre vetande... Det är också frustrerande när vi vet att det är en klipsk liten kille med funktionshinder och vissa talsvårigheter. Däremot tror jag inte att folk skulle fatta om vi skrev Artrogryphos på en tröja... Då får vi snarare skriva "det man inte har i benen får man ha i huvudet" (istället för klassiska: Det man inte har i huvudet får man ha i benen) eller "Du kan springa, men jag är smart" eller något liknande.