Vet inte hur jag ska känna
Tänkte bara dela med mig lite. Vi har en dotter som blir 8 år i sommar. I fyra år har vi genomgått utredningar på utredningar. Detta då vi misstänkte ADHD.
Det visade sig att hon har grav ADHD... till en början, men efter ett antal utredningar så konstaterade de även att hon har en CVI skada (hjärnsynskada). Detta kom naturligtvis som en chock och vi var inte alls förberedda på detta, hur man nu blir det? Efter ytterligare utredningar och förflyttning till Habiliteringen ville de göra ett till test på henne. Detta testet visade att hon ÄVEN har en lindrig utvecklingsstörning!!
Nu rasade min värld kan jag säga, det kändes som någon drog undan mattan för mig. Efter mycket tänkande och grubblande så vet jag inte vad eller hur jag ska känna.!? Min man är längre i processen än vad jag är och han tänker mer praktiskt och på hur vi kan göra för att det ska bli så bra som möjligt för vår lilla flicka. Men jag, jag är fast, har så mycket känslor men kan inte sortera dem. Är jätteledsen men kan inte gråta. Jag hade så mycket framtidsplaner för både oss som familj men även för vår dotter. Tänker jättemycket på framtiden och på hur det ska bli för henne. Var ska hon bo, hur mycket kan hon komma att klara själv, var ska hon jobba, hur ska skolan bli för henne? Ja ni hör tusen funderingar. Just nu känns det som en stor sorg, fast jag vet ju att det finns dem som har det så mycket värre och då får jag dåligt samvete för det. Tänkte att det kanske finns någon som kan relatera till min/vår situation och dela med sig av några kloka råd eller nåt?