Förhöjt TSH-värde. Tips!

Hej allihopa!
En del här inne är säkert bekanta med att ens TSH-värde och T4 kan ha ett finger med i spelet då det bland annat gäller svårigheter att bli gravid eller att behålla en graviditet. En del kanske inte har renodlad hypotyreos utan bara något förhöjt TSH som fortfarande ligger inom referensramarna, dock tillräckligt högt för att skapa oro och sätta käppar i hjulet. Alla läkare är ju inte superkunniga inom detta område, ofta inte på vårdcentralen och det kan därför vara svårt att göra sig hörd och få vägledning, ibland även svårt att få en remiss till en endokrinolog.
Jag har själv ett något högt TSH-värde som min läkare på VC inte vill göra någonting åt, men tacksamt ska han skicka en remiss till en endokrinolog efter att vi tagit om mina prover igen nästa vecka, hur lång väntetiden är där vet ju dock ingen…
I alla fall så har jag gjort lite efterforskning på vad man kan göra själv för att förbättra sina värden och förbättra sköldkörtelns hormonproduktion utan Levaxin, främst ur ett nutritionsperspektiv.
Vad jag dock inte menar med inlägget och tipsen nedan är att detta kommer sudda ut en sjukdomsbild, heller inte bota något, men däremot har det gjorts studier på att vitaminerna, mineralerna och övriga nutritionen studien redovisar förbättra prognosen och kan stabilisera ens hormonvärden! Kanske finns det alltid någon som uppskattar sådan här information.  Intressan läsning!
Jag citerar: 


Näring och sköldkörteln

"Det finns många näringsämnen som påverkar sköldkörteln. Jod är den mest kända. Sköldkörteln innehåller ca. 70-80% av kroppens totala jodinnehåll. Jod är en viktig del i sköldkörtelns hormonproduktion men det finns många andra faktorer som är lika viktiga.

Järn och A-vitamin

Järn och A-vitamin brist är vanligt i områden där människor får struma, även om intaget av jod är tillräckligt. Man har upptäckt att effekten av jodterapi uteblir vid järnbrist. Järn är nödvändigt för omvandlingen av fenylanalin till tyrosin vilken kan minska med över 50% vid järnbrist. Många personer med hypotyreos svarar bra på terapeutiska doser A-vitamin.

Selen, Zink och Krom

Selenbrist kan bidra till hypotyreos genom sin roll i omvandlingen från T4 till aktivt T3. Selen är viktigt i enzymet IDI som ansvarar för omvandlingen av T4 till T3 i lever och njurar. Enzymet minskar märkbart vid selenbrist. Zink påverkar utsöndringen av sköldkörtelstimulerande hormonet TSH. Därför kan zinkbrist eller lågt zink i förhållande till koppar vara en bidragande orsak till låg sköldkörtelfunktion.

En del undersökande studier har funnit ett samband mellan krom och sköldkörtelaktivitet. Man har ännu inte fått sambandet helt klart för sig, men den här kopplingen kan förklaras genom mineralmönster i hårmineralanalyser.

Ett högt Kalcium/Magnesium förhållande indikerar förhöjt bisköldkörtelhormon och insulin produktion. Ett lågt Zink/Koppar förhållande indikerar en sänkning av progesteron i förhållande till östrogen hos kvinnor.

Relationen mellan krom och sköldkörtelaktivitet kan förklaras med kromets effekt på insulinkänsligheten. Att sänka insulinnivåerna resulterar i höjd sköldkörtelaktivitet.

Ju större obalanser i ovan nämnda förhållanden mellan mineraler som ses i en hårmineralanalys desto starkare är tendensen mot en dåligt fungerande sköldkörtel. Noteras bör att när obalanserna är omvända indikerar det en överaktiv sköldkörtel."

(©1998-2010 Näringskällan)


-Magnesiumbrist är vanligt vid över- och underproduktion i sköldkörteln och gör dig stel eftersom magnesium ligger för lågt i förhållande till kalcium (du bör tillsätta cirka dubbelt så mycket magnesium som kalcium tex: 80/40). Zinkbrist och lågt zink relaterat till koppar kan ge underfunktion. Selen är oerhört viktigt, men lika väl som att en brist kan ge underproduktion, så kan ett överskott hämma T3-hormonet. Varken jod- eller tyrosintillskott är farliga att tillsätta i kosten och jod har dessutom en utrensande effekt (används för desinfektion och är antibakteriell).

"Sköldkörteln och näringsfysiologi Ur ett näringsfysiologiskt perspektiv kan hypotyreos även bero på följande: Om sköldkörteln saknar de näringsämnen som behövs för att producera T4 samt att det saknas vissa näringsämnen som cellerna behöver för att utföra de instruktioner som T3 ger dem, kan det ge samma symptom som om man hade för lite T3. Dessa förhållanden kan man dessvärre inte se via ett sköldkörtelhormonblodprov oavsett om det är ett blodprov eller ett urinprov. En person med hypotyreossymptom (även en person som går på medicinering) kan förbättra sin sköldkörtelfunktion genom att tillhandahålla de näringsämnen som förbättrar produktionen av sköldkörtelhormon, förbättrar konverteringen av T4 till T3 samt förbättrar möjligheten för cellerna att använda sköldkörtelhormon. Följande näringsämnen är viktiga för optimal sköldkörtelfunktion: Selen, zink och koppar behövs för att levern ska kunna omvandla T4 till T3. Sköldkörteln är för övrigt det organ i kroppen som har högst koncentration av selen.  Mangan behövs för att underlätta för antioxidativa enzymer i sköldkörteln och levern så att båda organen fungerar optimalt. L-Tyrosin är en aminosyra som konverterar dopamin till noradrenalin med hjälp av vitamin B6 och C-vitamin. Noradrenalin är en signalsubstans i sympatiska nervsystemet som stimulerar hypotalamus och hypofysen att aktivera produktionen av sköldkörtelhormon i sköldkörteln via hormonerna TRH och TSH. Jod behövs för att tillverka T4. B-vitaminerna kan förbättra cellens svar på T3-instruktioner. Utan alla ovan nämnda näringsämnen får sköldkörteln en betydligt mindre gynnsam arbetssituation. Det finns även örter som har gynnsam effekt på sköldkörteln. Örten Commiphora Mukul har visat sig stimulera sköldkörtelhormon i djurstudier genom dess direkta inverkan på sköldkörteln men även genom att öka leverns antioxidantstatus. En annan ört vid namn Ashwaganda har gynnsam inverkan på sköldkörteln genom dess antioxidantfunktion i levern. T4 omvandlas som nämnts ovan till T3 i levern; att levern fungerar bra är alltså oerhört viktig för en bra sköldkörtelstatus.

Stress:

Negativ stress påverkar sköldkörteln Negativ stress är, som de flesta vet, inte bra för kroppens olika funktioner rent allmänt men stress är synnerligen dåligt för sköldkörteln. Det enzym som används för att konvertera T4 till T3 hämmas av kortisol som bildas vid stressituationer. Kortisol är ett viktigt hormon som produceras av binjurarna för att hantera enstaka stressfyllda situationer. När stressen däremot blir kronisk och kroppen producerar för mycket kortisol under för lång tid, påverkas sköldkörteln mycket negativt. Binjurarnas status och sköldkörtelns status är starkt förknippade vilket kan försvåra behandlingssituationen. Medicinering med sköldkörtelhormon kan i värsta fall inte ge några resultat eller sämre resultat än förväntat gällande symptom om binjurarna inte fungerar som de ska. Man kan då behöva testa både binjurarna samt sköldkörteln och behandla båda samtidigt. Stressreducering samt stresshantering är en viktig ingrediens för att hantera sköldkörtelbesvär men även för att hantera binjurarnas funktion.

Orsak – komplementär medicin Enligt komplementär medicin kan hypotyreos bero på näringsbrist.
Även stort intag av produkter innehållandes isoflavonoider som exempelvis soja påverkar sköldkörteln negativt.  Överkonsumtion av icke-tillagade livsmedel som innehåller så kallade goitrogener, vilka hindrar jodupptaget kan påverka sköldkörteln negativt: brysselkål, broccoli, majrova, kålrabbi, rädisor, blomkål, kassava, hirs, vitkål och grönkål (notera att dessa livsmedel, möjligtvis med undantag för hirs och kassava är nyttiga men vid sköldkörtelproblem kan de förvärra tillståndet om de konsumeras i stora mängder och då i icke-tillagat tillstånd). Rökning påverkar sköldkörteln negativt, speciellt sköldkörtelsjukdomen Basedows sjukdom. En anledning till att rökning påverkar sköldkörteln negativt är att cyanid som cigarettrök innehåller, omvandlas till tiocyanat som försämrar sköldkörtelns funktion genom att förhindra upptaget av jod och tillverkningen av sköldkörtelhormon. Det finns fler ämnen i cigaretter som påverkar sköldkörteln negativt genom att de förhindrar att T3 binder sig till receptorer på cellerna.

Medicinering I Sverige ordineras hormonmedicinen Levaxin för att behandla hypotyreos. Om man lider av jodbrist kan situationen förvärras eftersom Levaxin ökar behovet av jod och därmed minskar tillgången på jod till kroppens vävnader. Om man tar Levaxin bör man först kontrollera sin jodstatus. Om man har jodbrist är risken stor att inga symptom förbättras vid behandling med Levaxin; symptomen kan till och med förvärras. Det gäller oavsett om det härrör sig om hypotyreos från en autoimmun sjukdom eller hypotyreos som beror på andra orsaker."
   
(Copyright © 2012 Greatlife Scandinavia)