Adoption från USA

Varför en bebis?

det finns såå många barn som behöver föräldrar och de är inte bara bebisar...

Jag vet det, men min man har redan två stycken lite äldre och det är jag personligen som vill ha en bäbis eftersom att det verkar som inte jag kan få någon och då skulle det kännas mer som mitt än om det var tex. en 2 åring.

Jag vet att jag är lite speciell, men så känner jag.

Det förstår jag. Kan kanske kännas mer som sitt eget då kanske.

Ja, det gör ju det.

Det som är värst nu är att se alla som går med barnvagn och bäbisar. När man inte blir med barn så ser man det överallt.

kan man inte komma i kontakt med detta på google?
om man söker tex adoption US? jag har ingen aning men kanske värt att testa? eller är det kanske en risk, att det inte är seriöst alltså?

Jag vet inte.
Skulle vilja hitta någon svenks sida med adopitoner från USA.
Dom siderna jag har tittat på står på engelska och det står inga priser eller så.

Adopterade barn ÄR ens "egna". Har man minste lilla tvekan kring att det skulle kännas som ens egna bör man inte adoptera helt enkelt.

I alla fall, ingen organisation i Sverige förmedlar adoptioner från USA. USA är ett land där många adopterar internationellt och nationellt, inte ett land där barn vanligtvis utan särskilda skäl adopteras bort till andra länder.

Varför just USA?

Om du läser på de olika organisationernas hemsidor, via www.mia.se , så kan du se att åldern på barnen varierar utifrån utlandskontakt och medgivandeålder. Allt ifrån några månader gamla och upp till skolåldern.

Jag vet inte varför just USA.
Det kanske är för att det är mest vanligt att adoptera från Kina och andra länder.
Tack för hemsidan.
Jag vet att dom adopterade barnen är ens egna, men då har man gått miste om dom första månaderna och sådant som jag i alla fall vill vara med om.

Ang egna så var det respons på vad som skrevs längre upp ang att "kännas som ens egna" osv...

Tanken om adoption från USA får du lägga ner ifall ni inte vill genomgå en osäker och riskabel privat adoption, och även på den vägen är chansen väldigt liten att ni kan adoptera därifrån. Att vissa länder är vanliga att adoptera från beror ju helt enkelt på att det finns många föräldralösa barn i de länderna och att de flesta av dem inte kan adopteras inom landet.

Och att man inte är med barnet från första stund är nåt man helt enkelt får "köpa" n'är det gäller adoption.... det är en del av verkligheten och kan man inte "tåla" det så är adoption helt enkelt nåt man får avstå från.

Jag tog bara USA som ett exempel. Det jag ville ha reda på som det också står i frågorna är vad det kostar och om det skulle gå att adoptera.

Läs på www.mia.se och på organisationernas hemsidor så kan du läsa om både kostnader och förutsättningar för att kunna adoptera. men USA är som sagt inte aktuellt.

Om du bestämmer dig för att du vill adoptera måste du först få medgivande från din kommun. I det medgivandet kommer det att stå vilken ålder det ska vara på barnet. Den lägsta ålder du kan få medgivande för är för ett barn i åldern 0-12 månader. Du måste alltså vara beredd på att barnet du får kan vara 1 år. Ett litet barn, men kanske inte precis en bebis. OM du känner att du absolut inte vill att ditt barn ska vara äldre än några månader är nog adoption inget alternativ för dig.

Att adoptera är inte att beställa en bebis istället för den som inte började växa i ens mage. Att adoptera är att uppta ett barn som sitt eget. Ett barn som redan har en historia och bakgrund redan innan det blir ens eget barn.

Jennie med ie och mn73 beskriver svaren på frågorna så bra! Att adoptera innebär så mycket, det är inget man bara bestämmer sig för att göra, det handlar om barnets bästa i första hand och man måste ju adoptera genom en godkänd organisation och de länder som den organisationen har avtal med. Varför kan du inte tänka dig att adoptera från Kina eller något av de länderna som är "vanliga" länder att adoptera ifrån?? Verkar inte så genomtänkt det här....Att adoptera är inte som att beställa hem möbler eller kläder "som ingen annan har".....

Ursäkta mig att jag bara hade lite frågor om adoption.

kattengustav:
Jag tycker inte att du behöver ursäkta dig. För att få veta måste man ju fråga. Men man riskerar ju också att kanske inte precis få de svaren man ville ha.

Lycka till med ditt funderande! Och fråga gärna mer! Att sätta in sig så mycket man kan i det här med adoptioner är vettigt att göra innnan man fattar beslut om att försöka få adoptera.

Det går inte för "en vanlig svensk" att adoptera från USA. Bara den som har anknytning till landet eller det barn det gäller kan ev genomföra adoptionen med godkännande av MIA (Myndigheten för internationella adoptionsfrågor).

Eftersom Sverige har ratifierat Haagkonventionen är enskilda adoptioner nästan omöjliga och det finns inga svenska adoptionsorganisationer som förmedlar barn från USA.

Läs mer på MIA:s hemsida www.mia.adopt.se - där kan Du hitta de 5 organisationer som auktorisation att förmedla barn till Sverige, vilka länder de arbetar med och vilka krav dessa olika länder/kontakter ställer på blivande adoptivföräldrar.

Du kan också ta kontakt med familjerätten/hemutredarna i din kommun för att få svar på fler frågor och funderingar.

Har hittat en bra sida: www.adoptionscentrum.se. Gå in där och kolla. Jag vet inte om dom har från usa, men det finns telefonnummer så man kan ringa till dom och prata med dom.
Lycka till!!

Tack för all hjälp. Jag ska fundera lite på adoption, men man får hoppas på att man får en liten först och sen tyckte min man att vi skulle prova provrörsbefuktning i första hand.

Ingen svensk adoptionsorganisation har auktorisation i USA. Tror inte ens de har så mycket internationella adoptioner i USA utan mest nationella.
Det finns andra länder där man kan få riktigt små barn om det är viktigt för er, t ex Korea, Vietnam och jag har bekanta som fick en liten pojke från Colombia som bara var 2 mån när de hämtade honom. Vi ska adoptera från Kina och räknar med att få ett barn på ca 11-15 månader, det är ganska litet det också. Rent "storleksmässigt" så är en 1-åring från Kina ungefär som en 7-9 månaders svensk baby. De väger ca 7-8 kg och har storlek 64-68. I början av processen var jag också väldigt insnöad på ett så litet barn som möjligt, men allt eftersom tiden går så ändrar man värderingar. Kanske är det tur på sitt sätt att en adoptionsprocess tar så lång tid som det gör!

Marie IE B:
Precis så har det varit för mig också. Ibörjan tänkte jag att barnet skulle vara så litet som möjligt, men det har ändrat sig i takt med att jag har läst på mer om adoption.

Även om det finns länder där barnen kan vara riktigt små när de adopteras, tycker jag det är viktigt att man ställer in sig på att det kan bli en 1-åring. Det går ju inte ha något lägre medgivande än 0-12 månader.