• Anonym (b)

    gör jag fel som inte vill lämna barnet ensam med pappan?

    Det har varit massa krångel mellan mej och mitt barns pappa sedan innan barnet föddes.
    Han har kommit och gått som han själv velat, och har han varit sur på mej har han struntat i vårt barn. Han tycker att det är mej han straffar när han gör så.

    Sist vi blev osams var det för att han berättat att han inte hade råd att betala sin hyra och därför ville låna pengar från vårt barns konto (barnet är 1½ år gammalt). Jag gav aldrig något ja, utan var tveksam då jag misstänker att vårt barn aldrig kommer att få tillbaka pengarna och det rör sig ändå om cirka 4500 kronor.
    Ett rakt nej gav jag denna gång efter att pappan lagt pengar på en hdmi-kabel, trots att han inte hade råd att försörja sig själv. Jag tyckte att han kunde lägga dom pengarna som en del av hyran, men han tyckte att det var ju "bara 199 kr". När jag då sa att han kunde glömma att få ta pengar från vårt barns konto blev han jättesur och jag och barnet gick då iväg efter att pappan bett oss göra det.
    Han kom efter och började slita i barnvagnen och barnet blev ledsen, men pappan brydde sig inte.
    Vi gick iväg igen, en stund senare skickade jag ett sms till honom att han borde be vårt barn om ursäkt (barnet har tidigare sett pappan göra mej illa i form av slag och spark och barnet har efter det varit väldigt utåtagerande tills barnet fått träffa pappan lugn igen) men han svarade att han skiter i OSS. Jag frågade vad vårt barn gjort för fel, men han svarade bara att han hoppas VI (jag och barnet) dör.
    Jag har vid tidigare tjafs sagt till pappan att jag hoppas att han dör framför sin dator rökandes cannabis (ja, han röker cannabis men vad jag vet har han aldrig gjort det när han haft hand om vårt barn).

    Efter detta har jag inte velat lämna vårt barn ensam med pappan, av rädsla för att få tillbaka mitt barn sönderslaget eller dött.
    Pappan har visserligen bett om ursäkt, men jag tycker ändå inte att man blandar in ett oskyldigt barn hur sur man än är på den andre föräldern. Han har sagt att han gjorde det för att jag sa nej till att få låna pengar från barnets konto, och att jag ju hade önskat livet ur honom (pappan).

    Gör jag fel som inte låter dom träffas ensamma?

  • Svar på tråden gör jag fel som inte vill lämna barnet ensam med pappan?
  • Anonym (soc.)

    Nej. Du gör helt rätt som det är i dagsläget då han verkar ytterst instabil och opålitlig. Däremot tycker jag att du aktivt borde försöka få hjälp att hjälpa pappan att bli fungerande. Dels för att barnet mår bäst av en fungerande relation med båda sina föräldrar, och dels för att du behöver få dessa problem och incidenter dokumenterade, om det är så att pappan en dag driver ärendet vidare och ansöker om vvboende eller fastställt umgänge. Om det den dagen inte finns nån dokumenterat på att pappan tidigare uppfört sig på detta vis, så kan det tolkas som umgängessabotage om du först DÅ berättar hur det ligger till för myndigheter. Då kan det se ut som en efterhandskonstruktion. Kontakta de sociala myndigheterna och beskriv situationen och be omhjälp.

  • April barn

    Nej du gör helt rätt! Pappan verkar fruktansvärt instabil.

  • Anonym

    Som jag förstår det så är han arg på dig och att du och han bråkar? Om han aldrig lyft en hand mot barnet så tycker jag du gör fel. Du gör ju minst lika mycket fel som går in i situationer som skapar gräl när barnet är med. Det kanske vore klokare att prata om sånt på telefon eller när barnet inte är med?

    Så frågan är väl om han är en dålig pappa eller bara en dålig man/fd man?

  • Anonym

    Det är väl lika mycket hans barn som ditt så om han vill spendera tid med eran barn så har du noll rätt att hindra han.
    Antar att ni har gemensam vårdnad?

  • Anonym (soc.)
    Anonym skrev 2012-06-18 13:07:35 följande:
    Som jag förstår det så är han arg på dig och att du och han bråkar? Om han aldrig lyft en hand mot barnet så tycker jag du gör fel. Du gör ju minst lika mycket fel som går in i situationer som skapar gräl när barnet är med. Det kanske vore klokare att prata om sånt på telefon eller när barnet inte är med?

    Så frågan är väl om han är en dålig pappa eller bara en dålig man/fd man?
    Att använda barnet som vapen, att vilja ta barnets pengar. Att säga att han önskar att barnet dör, är alltså i din bok ett tryggt föräldrarbeteende, så länge man inte slår barnet. Aha.
  • Anonym
    Anonym (soc.) skrev 2012-06-18 14:51:19 följande:
    Att använda barnet som vapen, att vilja ta barnets pengar. Att säga att han önskar att barnet dör, är alltså i din bok ett tryggt föräldrarbeteende, så länge man inte slår barnet. Aha.
    Varför har du namnet soc? Om du verkligen jobbade på soc så vet du att inget av det han gjort är tillräckligt för att hindra umgänge. Barnet har inga pengar om inte kontot är låst (det borde du också veta), och är inte kontot låst så tillhör det föräldrarna, dvs ts och PAPPAN.

    Att han sagt att barnet och ts ska dö är ju precis lika omoget som att ts säger att hon hoppas att han dör. Två omogna idioter ser jag framför mig och detta stackars barn i mitten...
  • Anonym (soc.)
    Anonym skrev 2012-06-18 16:07:26 följande:
    Varför har du namnet soc? Om du verkligen jobbade på soc så vet du att inget av det han gjort är tillräckligt för att hindra umgänge. Barnet har inga pengar om inte kontot är låst (det borde du också veta), och är inte kontot låst så tillhör det föräldrarna, dvs ts och PAPPAN.

    Att han sagt att barnet och ts ska dö är ju precis lika omoget som att ts säger att hon hoppas att han dör. Två omogna idioter ser jag framför mig och detta stackars barn i mitten...
    Nog kan detta instabila beteende vara nog att begränsa obevakat umgänge under en utredningstid allt. Och då syftar jag främst på att uttrycka en önskan om att barnet var död. Även om det är sagt i affekt, så är det en absolut spärr som de flesta föräldrar faktiskt har. Att ens kunna uttala orden att ens bebis önskas död är ett tecken på att nåt kan vara allvarligt på tok. Kanske inte, men saken behövs definitvt utredas.
  • Anonym
    Anonym (soc.) skrev 2012-06-18 20:50:00 följande:
    Nog kan detta instabila beteende vara nog att begränsa obevakat umgänge under en utredningstid allt. Och då syftar jag främst på att uttrycka en önskan om att barnet var död. Även om det är sagt i affekt, så är det en absolut spärr som de flesta föräldrar faktiskt har. Att ens kunna uttala orden att ens bebis önskas död är ett tecken på att nåt kan vara allvarligt på tok. Kanske inte, men saken behövs definitvt utredas.
    Man kan få ur sig vad som helst, speciellt efter att ens partner har önskat död på en.

    Skulle enskilda fraser under ett bråk betyda nått skulle dom flesta föräldrar ligga risigt till
     
    Sen har hon ingen rätt att till hindra pappan från att träffa sitt barn eller ta denna med sig, så länge dom har gemensam vårdnad så har han lika stor rätt till sitt barn som hon har. 
  • Anonym (soc.)
    Anonym skrev 2012-06-18 21:09:42 följande:
    Man kan få ur sig vad som helst, speciellt efter att ens partner har önskat död på en. Skulle enskilda fraser under ett bråk betyda nått skulle dom flesta föräldrar ligga risigt till   Sen har hon ingen rätt att till hindra pappan från att träffa sitt barn eller ta denna med sig, så länge dom har gemensam vårdnad så har han lika stor rätt till sitt barn som hon har. 

    Faktiskt så har hon inte bara rätt utan även en skyldighet att skydda sitt barn från en fara . Vet inte vad du har för umgänge, men jag har då aldrig träffat på en normalfungerande förälder som säger sig önska livet ur barnet. Trots sårade känslor, plågsamma separationer, otroheten etc. Det är alltid nåt seriöst fel på föräldrar som kan slänga ur sig sådana saker. Alltid.
  • Anonym
    Anonym (soc.) skrev 2012-06-18 21:54:21 följande:
    Faktiskt så har hon inte bara rätt utan även en skyldighet att skydda sitt barn från en fara . Vet inte vad du har för umgänge, men jag har då aldrig träffat på en normalfungerande förälder som säger sig önska livet ur barnet. Trots sårade känslor, plågsamma separationer, otroheten etc. Det är alltid nåt seriöst fel på föräldrar som kan slänga ur sig sådana saker. Alltid.
    Vilken fara?
     
    Vi har alla sagt saker vi ångrar i efterhand, sen att du tror att vissa saker säger man bara inte ligger på dig.
     
  • Anonym (soc.)
    Anonym skrev 2012-06-18 21:57:44 följande:
    Vilken fara?   Vi har alla sagt saker vi ångrar i efterhand, sen att du tror att vissa saker säger man bara inte ligger på dig.  

    Återigen måste jag verkligen ifrågasätta vilka referensramar man har om man tror att önska livet ur sitt barn är nåt som kan hända vem som helst. Även om man inte menar det man säger, så är det nåt allvarligt fel på en förälder som kan slänga ur sig nåt sådant i affekt. Normala människor säger helt enkelt aldrig en sådan sak hur upprörd man än må vara.
  • Anonym
    Anonym (soc.) skrev 2012-06-18 22:15:37 följande:
    Återigen måste jag verkligen ifrågasätta vilka referensramar man har om man tror att önska livet ur sitt barn är nåt som kan hända vem som helst. Även om man inte menar det man säger, så är det nåt allvarligt fel på en förälder som kan slänga ur sig nåt sådant i affekt. Normala människor säger helt enkelt aldrig en sådan sak hur upprörd man än må vara.
    Vem tänker på önskan när man i stridens heta gör sitt bästa att överträffa förolämpningen man fick slängt i ansiktet?
    Nej, ord är bara ord i sammanhanget och ts har ingen rätt att beröva fadern hans barn.
     
  • Litet My
    Anonym (soc.) skrev 2012-06-18 22:15:37 följande:

    Återigen måste jag verkligen ifrågasätta vilka referensramar man har om man tror att önska livet ur sitt barn är nåt som kan hända vem som helst. Även om man inte menar det man säger, så är det nåt allvarligt fel på en förälder som kan slänga ur sig nåt sådant i affekt. Normala människor säger helt enkelt aldrig en sådan sak hur upprörd man än må vara.

    Instämmer, dessutom verkar pappan rejält instabil även på andra plan, ex att han rycker i vagnen så barnet blir ledset, misshandlar TS osv.

    Man kan tycka vad man vill om sitt ex, men man låter endå inte det gå ut över barnet och man tar defivitivt inte till knytnävarna.  
  • 3barnsmammaensamstående

    Man har all rätt att förhindra umgänge när barnens säkerhet sätts på spel.....Har pappan flera ggr sparkat och slagit mamman, så är sannolikheten stor han kan slå barnet också. Är man orolig för barnen när de är hos andra föräldern, så är det bara ta kontakt med socialen så får de utreda saker och ting. Har själv flertalet gånger stoppat umgänge för mina barns far pga att deras säkerhet är hotad när de är hos deras far. Dels pga av hans alkoholvanor och oförmåga att hålla rent å använder golvet som soptunna och inte kan sköta barnen utan de kommer alltid hem jättesmutsiga och sjuka...........Och det har lönat sig vart uppe i tingsrätten 2 ggr och nu fått ensam vårdnad om barnen.....tack å lov när inte pappan ens hör av sig nu mera när barnen ska vara där......

Svar på tråden gör jag fel som inte vill lämna barnet ensam med pappan?