Hundar och spädbarn.. Erfarenhet?

1. Hur reagerade er hund när ni kom innanför dörren första gången?
Hon kom och tittade, nosade lite och sedan gick hon och lade sig i sin korg igen.

2. Hur gjorde ni vid första mötet?
Vi satte ner babyskyddet med bebisen på golvet och så kom Stella fram och tittade och nosade lite.

3. Hoppade era hundar upp i vagn eller spjälsäng?
Nej.

4. Hade era hundar tidigare erfarenheter av barn?
Inte i någon större utsträckning.

Vi gjorde inget särskilt alls. Satte ner babyskyddet på golvet när vi kom hem från bb och lät båda hundarna nosa. Det var allt. Jag tror att du kan slappna av - en frisk hund har inga problem alls med att få in en bebis i familjen. Det där med att ta hem en filt från bb är ju iofs rart, men enligt min uppfattning helt onödigt. Att han ska bli understimulerad tror jag heller inte att du behöver vara orolig för. Hundar är anpassningsbara, de klarar av en lite längre viloperiod om det skulle råka bli så.

när vårt första barn kom så hade vi en hund som var äldre o van att vara ensam så då trodde jag att det kunde bli problem, vi hade med en filt från bb så hunden skulle känna igen bebisens doft, när vi sen kom hem var han ganska till sig, de första veckorna sprang han alltid o gnydde när bebisen grät, men han vande sig såsmåningom.
när hon blev större och började krypa o lärde sig gå så höll hon alltid i hunden o drog upp sig i hans päls, han
klagade aldrig.

samma nu då andra dottern föddes, (har en annan hund) som förståss är van vid äldre barn, o med han har det absolut inte varit nåt problem heller nångång.

min syster har en rottweiler o en liten bebis, hunden är så snäll med bebisen o förstår att han hör till familjen. :)
det ska nog gå bra ska du se, men jag tror inte heller du ska ha bort hunden då ni kommer hem! hunden blir hursomhelst tröttare av att passa på bebisen hela tiden när ni kommer hem :)

Vi har en papillon som var 3 år då vi fick vårt första barn. Hon är relativt van vid barn, har en sladdis lillebror som var 4 då jag skaffade min hund.
Men mindre barn än så hade hon inte träffat.

Vid första mötet ställde vi ner babyskyddet på golvet och hon nosade, pussa på henne och sen var det bra.
Mig däremot var hon ruskigt skeptisk mot. Tror det var för att jag luktade annorlunda.

Vår lurviga lilla sak har blivit mycket vaktig nu sen vi fick dottern. I början kunde hon inte lämna dottern ur sikte alls. Hade hon somnat och jag gick ifrån sängen, låg hon kvar bredvid och passade henne och tittade argt på mig. Skulle jag lämna bebisen själv?! :O

Med en hund som har ett bra psyke så är barn inga problem. Ta det lugn om du litar på din hund. :)

När vi kom hem med lillan så satte vi bara ner babyskyddet på golvet och lät honom nosa. Han nosade en stund och tvättade hennes fötter litegrann och sen var det klart. Jag var också lite orolig över hur han skulle reagera då han inte är speciellt vän vid barn men det här verkligen gått jättebra. Så länge man själv är lugn så ordnar det sig.

Van vid barn ska det stå. Jäkla mobil

Jag tror att det är viktigt att ni har hunden hemma, så blir den inte "utanför" vi har en Rottis och 2 chihuahuor, de va som ni andra har skrivit, vi satte ner Love och dom nosa lite, sen va de inget mer :) men vi har grindar hemma så när vår äldsta son va bebis så fick hundarna inte va där inne när han va på golvet, bara för att han kändes så liten. det finns massa aktivering du kan göra hemma:) de kommer säkert gå bra! lycka till!

Det kanske är lugnt.. Får be kompisen sluta säga att han kommer bita bebisen så jag inte utsöndrar fel energi till hunden sen! :)

vår jackrussel blev som tokig när vi klev innanför dörren det första dygnet studdsade han runt och ylade gjorde utfall mot bebisen . så vi fick hålla dom isär i varsit rum dom 3-4 första dagarna

sen gick det bättre o bättre hela tiden och dom vilade i soffan tillsammans och lekte på golvet

Vår (nu döda) schäfer fick nosa på bebisen det första som hände när vi kom innanför dörren. Vi satt ner med dem och han fick i lugn och ro bekanta sig. Tror det hade positiv effekt för på hans reaktion verkade han fatta att det var en ny "flockmedlem".

Vår nuvarande har varit jättebra. Trots att det är en mycket livlig hund verkar han fatta att barn är känsligare än vuxna. Han är mycket försiktigare mot barnen än han är mot oss och vågar knappt ta godis från dem fast de sträcker fram handen. Dock var "bebisen" över två år när vi fick vår nya hund.

Bästa sättet är nog alltid att avdramatisera det och få hunden att förstå att det är en ny medlem. Sen finns det väl alltid avarter som det inte kommer fungera med.

Hur snäll och stabil hunden är spelar ingen roll egentligen, det rekommenderas inte att du ställer ner babyskyddet på golver när du kommer hem.
Även om det inte är några problem så ska hunden vara längst ner i flocken, den får nosa efter någon dag tidigast.

Bara rekommendationer, men jag gör nog på detta sätt när jag kommer hem.
Hunden ska inte lägga massa energi på den nya medlemmen :)

Hur reagerade er hund när ni kom innanför dörren första gången?
Ena gömde sig i köket i ett par timmar och den andra ville undersöka babyskyddet

Hur gjorde ni vid första mötet?
Jag satte mig i soffan med tvillingarna och lät hundarna komma fram och nosa

Hoppade era hundar upp i vagn eller spjälsäng?
Nej. Katten gjorde det däremot

Hade era hundar tidigare erfarenheter av barn?
Inte så små barn och inte mer än att kompisar och syskon haft sina barn på besök...

Ceasar Milan skulle aldrig säga att man inte ska nosa. ENligt honom: ner med bebisen på golvet och låt hunden nosa så mycket han vill. Beröm när han nosar och slickar!

Våran hundstallet chiuaua (hane) på 5 år:

Gick fram och nosade lite på bebisen och har sedan dess ignorerat bebisen totalt förutom vid blöjbyten då han kan komma tassande. Vid bebisskrik eller grymtningar så går han iväg till korgen eller annan helgad plats. Hunden gillar att ligga nära oss men inte bebisen för utom en gång då han kröp under bebisfilten och vilade, förklaringen var blöjbyte relaterad.

Det enda "problem" är att hunden blir lite åsidosatt då bebisen får mer uppmärksamhet. Fast det är väldigt marginellt. Han får fortfarande många promenader av mig (pappa) och så får han följa med till jobbet när mamma ammar 8 gånger om dagen.

Det gick jättebra, vi hämtade hunden från min pappa på vägen hem från BB. Hon var jättelycklig över att träffa mig och nyfiken på bebisen. För mig som hade min hund som en bebis innan jag fick barn var det viktigt för mig (o hunden) att vi fick våra promenader tillsammans även efter bebis kommit ut.

Något jag vill poängtera är vikten av att lära sina barn respekt för djur, att inte låta barnen klänga och dra i djuret osv. Nu gäller det ju inte spädbarn just.

Vi har en boxertik. Ställde helt sonika ner babyskyddet i köket när vi kom hem. Hon fick nosa, fundera, gå runt, å nosa lite till. Vi motade aldrig vort henne utan sonen fick vänja sig vid en hundnos lite överallt, och en och annan hundpuss. Hon var inte speciellt van vid barn innan och de vi mött gillade hon tyvärr inte. Så har vart ett par tuffa år. Sonen e nu snart 2.5 och nu är det ok. Svårast hade vi när sonen var runt 6 mån och hunden var iväg 10 veckor och fick valpar. När hon sen om hem hade sonen lärt sig kräla och sitta upp. Då trodde jag vi skulle få ge upp och ge bort henne. Hon gillade honom INTE! Men med mkt hjälp och tydliga gränser vad man fick och inte fick göra så blev det bättre. Det är fortfarande tydliga gränser för bägge två (både hund och son) vad som är ok och inte. Vi har en grind till vårt sovrum där vi låter hunden vara om hon vill vara ifred.

Det viktiga är att ha 100% koll, har man inte det, ha då ett ställe ni kan låta hunden få vara så det inte kan hända en "olycka".