Vad gör man under mammaledighet?

Det jobbigaste är att aldrig få vara ifred. Man kan längta efter att få sitta på toaletten i lugn och ro med en sådan lyx som att ha toalettdörren stängd. Att få äta i lugn och ro istället för att kasta i sig maten för att det är dags för blöjbyte, eller för att barnet är uttråkat och gnäller om det inte får sitta i mammas knä. Att man inte kan ställa in disk i diskmaskinen utan att behöva lyfta bort en unge som klättrar in. Att upptäcka att barnet bajsar på sig hela vägen upp på ryggen precis när man gjort sig klar för att hinna till BVC i tid. Att bli avundsjuk på maken som kommer hem från jobbet där han träffar vuxna människor och får göra spännande saker. Man går en barnvagnspromenad med ett barn som sover sött, men som vaknar och är irriterad när man kommer hem och man själv är så trött att man bara vill lägga sig på soffan och sova. Det är mest jobbigt för nerverna. Och även om det inte är så mycket hushållsarbete att göra så är det lätt hänt att man tappar hågen och inte orkar ta sig för något när man får en stunds lugn och ro.

Men det är väl olika hur man upplever det.

Tack så mycket för ditt svar. Då förstår jag lite bättre!

Jag håller med Khaleesi sen försöker vi göra nåt socialt varje dag tex träffa nån, öppna förskolan ska vi testa till hösten när de öppnar men är nog just nu mer för minn skull då jag inte tror att min lilla ha stor behållning av det än så länge

Alldeles för lite är vad man gör. Nu idag har jag dammsugit, moppat och gjort en tvätt. Det tog allvarligt mindre en än en timme. (borträknat tvättid, den går ju som inte hjälpa.) Sedan leker man med sonen, men han i ett utvecklingssprång och orkar bara vara uppe en timme åt gången innan han däckar och sover dubbelt så länge. Sedan ska man väl börja fundera på att laga middag snart och det tar väl 30 min.
Annars gör man ju ingenting om dagarna så länge man inte som förälder aktivt väljer att gå ut och hitta på något. Förstår inte vad alla tycker är så stressigt. (förstagångsföräldrar alltså. Ni med storasyskon förstår jag vad ni menar.)

Känns som man stressar iväg hela tiden! Innan barn om man skulle någonstans var det bara att ta på sig skorna o jackan o gå. Nu måste man kolla att skötväskan innehåller allt den ska innehålla, bebis är nymatad, blöjan bytt och när man tagit på sig ytterkläder är det dags att klä på ytterkläder till bebisen. När man till slut kommer utanför dörren är man genomblöt av svett o mest troligt sen.
Idag tror jag att jag hann borsta håret imorse (är inte helt säker) innan jag gick ut på promenad med vagnen men lunch o sminka sig osv har jag bara fått drömma om...
Hushållssysslor får jag ta när maken kommit hem från jobbet, får inte något sådant gjort under dagen för bebisen

O

Jobbigt att vara föräldraledig? Den beskrivningen känner jag inte alls igen mig i. Jag tycker att det har varit ren lyx att få vara hemma med barnen och få ta dagarna som de kommer.