• Anonym

    Fotsvettslukten från helvetet!!

    Jag har ett delikat "problem". Eller, inte jag personligen, utan en medarbetare.

    Denne medarbetare är ny på arbetsplatsen, har börjat som sommarvikarie bara för 1 månad sedan.
    H*n har arbetsskor som luktar SATAN av gammal fotsvett. Det där ingrodda, riktigt skarpa lukten av ingrodd hemsk fotsvett. Den fyller lätt ett helt rum. Första vecka undrade alla vad som luktade, tills en kollega hittade den här personens skor i omklädningsrummet - och därmed lokaliserade källan till den hemska stanken. Innn dess hade vi varit påväg att ringa fastighetsförvaltaren eftersom vi började tro att det låg något dött, ruttnande kadaver någonstans..

    Det är näst intill outhärdligt att vistas i närheten av den här personen, jag överdriver inte.
    Jag och mina medarbetare känner spontant att man måste ta ett snack med vederbörande - MEN..

    Hur lägger man fram det till en person som ingen känner?
    Som är helt ny på arbetsplatsen och försöker skapa sin plats i personalgruppen?
    Känns ju som något hemskt att få höra när man är helt ny.. :(

  • Svar på tråden Fotsvettslukten från helvetet!!
  • Queenie70

    Haha. Fy fan vad jobbigt läge. Jag tror att gör ni inget nu så kommer det inte att bli av. Du eller nån annan får ta tjuren vid hornen. Jag tror att det bästa sättet är att inte göra det till nåt pinsamt och smygit, utan att vara rätt brutala, och samtidigt göra det till nåt skojjigt ni kan skämta om, och sedan i samma veva visa att ni inte på nåt vis tycker illa om den stackars människan. Typ...alltså är det nån som dött i dina dojjor? de där får du fortsättningsvis ställa utanför ytterdörren, för det går ju inte att andas i samma lokaler som skorna. Ska du med på lunch sen eller förresten....

  • Anonym

    Omklädningsrum? Vad jobbar ni med? Sjukhus eller ngt liknande?

  • Anonym (K)

    Det är chefens uppgift tycker jag. Ett enskilt samtal, diskret är väl bäst. Personen har antagligen svår fotsvamp, förutom bristande hygien och noll luktsinne.

  • Anonym (Inga problem nu)

    Jag hade tidigare väldig fotsvett pga att jag skötte fötterna dåligt med trånga varma skor och slarvade med tvätten när jag kom hem. Har inga problem nu.

    Jobbade på kontor och en dag kom en kollega in och sa "HÄR luktar det fotsvett!!!". Förstod att det var till mig eftersom jag satt ensam i rummet. Visst tog det! Men jag hade fortfarande problem pga trånga varma skor  

  • Queenie70
    Anonym (K) skrev 2012-07-01 16:22:38 följande:
    Det är chefens uppgift tycker jag. Ett enskilt samtal, diskret är väl bäst. Personen har antagligen svår fotsvamp, förutom bristande hygien och noll luktsinne.

    Näe fy vad tjaskigt att gå till chefen. Då blir det ju verkligen som att folk har tisslat och tasslat bakom vederbörandes rygg. Skulle ju kännas asjobbigt. Bättre att avdramatisera det hela med en direktkommentar och ett lättsamt sinnelag. Jag skulle fan säga upp mig på stående fot av skam om jag kallades in till chefen för att mina kollegor klagat på min lukt.
  • Anonym (L)
    Queenie70 skrev 2012-07-01 16:18:22 följande:
    Haha. Fy fan vad jobbigt läge. Jag tror att gör ni inget nu så kommer det inte att bli av. Du eller nån annan får ta tjuren vid hornen. Jag tror att det bästa sättet är att inte göra det till nåt pinsamt och smygit, utan att vara rätt brutala, och samtidigt göra det till nåt skojjigt ni kan skämta om, och sedan i samma veva visa att ni inte på nåt vis tycker illa om den stackars människan. Typ...alltså är det nån som dött i dina dojjor? de där får du fortsättningsvis ställa utanför ytterdörren, för det går ju inte att andas i samma lokaler som skorna. Ska du med på lunch sen eller förresten....

    Alla uppskattar inte att bli gjorda till åtlöje. Särskilt inte om det är något man inte kan göra något åt. För så kan det ju faktiskt vara, att personen mycket väl vet att den luktar och har gjort allt den kan för att det ska bli bättre.

    Bättre att en person tar samtalet mellan fyra ögon. Det finns ingen anledning att tala om att det pratas om saken bland kollegorna. Man kan formulera det som att det är något man själv noterat och lider av och fråga om det möjligtvis kan gå att göra något åt.

    Ett praktiskt tips till den luktande kan vara att ta fotbad och fila bort överskottshud regelbundet. Det brukar vara lösningen för mig när strumporna stinker.   
  • Anonym

    Köp ett par nya billiga arbetsskor och en förpackning absolut torr och lägg i omklädningsrummet på personens plats.

  • Anonym (jag)

    Jag tycker faktiskt också att man ska ta det via chefen. Inget konstigt med det. 

    För övrigt hade jag också problem med fotsvett ett tag och det berodde på tvålen jag använde. Jag slutade då helt med att tvätta fötterna och lät dem bara stå med i duschen ( ) och då slutade fötterna att lukta. Jag reagerade förmodligen på själva tvålens sammansättning. 

  • Queenie70
    Anonym (L) skrev 2012-07-01 16:45:34 följande:
    Alla uppskattar inte att bli gjorda till åtlöje. Särskilt inte om det är något man inte kan göra något åt. För så kan det ju faktiskt vara, att personen mycket väl vet att den luktar och har gjort allt den kan för att det ska bli bättre.

    Bättre att en person tar samtalet mellan fyra ögon. Det finns ingen anledning att tala om att det pratas om saken bland kollegorna. Man kan formulera det som att det är något man själv noterat och lider av och fråga om det möjligtvis kan gå att göra något åt.

    Ett praktiskt tips till den luktande kan vara att ta fotbad och fila bort överskottshud regelbundet. Det brukar vara lösningen för mig när strumporna stinker.   



    Menar verkligen inte att man ska göra nån till åtlöje vid fikabordet. Bara att man ska göra det till nåt lättsamt som inte behöver bli så oerhört pinsamt som ett allvarligt samtal. Kanske använda sig själv som exempel; jag kommer ihåg när mina fötter luktade sådär etc.
  • Anonym (L)
    Queenie70 skrev 2012-07-01 16:56:10 följande:


    Menar verkligen inte att man ska göra nån till åtlöje vid fikabordet. Bara att man ska göra det till nåt lättsamt som inte behöver bli så oerhört pinsamt som ett allvarligt samtal. Kanske använda sig själv som exempel; jag kommer ihåg när mina fötter luktade sådär etc.

    Själv skulle jag ta väldigt illa upp om någon kommenterade min lukt inför mina nya kollegor. Det kan inte bli lättsamt hur det än sägs. Att en person skrattar när man skämtar om den betyder inte alltid att den tycker det är roligt. Det kan lika gärna betyda att den känner sig för osäker i gruppen för att säga ifrån. 

    Däremot kan man ju skämta om sina egna tillkortakommanden, men då ska man hålla sig till det och inte blanda in andras svagheter.
Svar på tråden Fotsvettslukten från helvetet!!