Hur får man barnen att samarbeta på morgonen?

Undrar också....

Tror allt handlar om tid.. Kanske bättre med tidigare sängläggning och uppstigning så barnen kan hinna i sitt eget tempo.

Här är det delvis tid, men mest timing. För lite tid ger stress och då funkar inget, mest eftersom jag blir stressad och det inte funkar med äldsta dottern (egentligen bara kring henne det kan strula). Men för mycket tid, gör att hon hinner bli färdig och rastlös - och då påbörja andra projekt (såsom här då, när han satte sig vid datorn - dottern sätter sig vid datorn, börjar byta kläder el dyl). Vi hade rätt påtagligt strul nyligen, men så här löste det sig för oss:
* jag hade turen att få åka på en föreläsning av Hejlskov - inget nytt, men repetitionen var himla bra timad... =)
* vi har, tror vi, hittat en bra tid att stiga upp. Även om det varierar olika morgnar, så funkar den mängden tid oftast. Vi fick jobba lite innan vi hittade den.
* jag gömmer på kvällen alla kläder hon inte får ta på sig (ffa smutsiga, men också linnen - jag vill att hon i solen ska ha iaf t-shirt för att skydda axlar, och utklädningskläder etc), så att hon är helt fri att själv välja vilka kläder hon vill ha. Om hon är extra trött curlar vi också lite, men oftast går det att hon fixar påklädning själv bara hon får ta på sig det hon vill. Annars följer vi med, strukturerar genom att ge två val.
* vi tjatar inget om frukost; ibland äter hon inget, ibland äter hon skivor av medvurst doppade i chokladsås (urk...), ibland äter hon soygurt, ibland spagetti och köttfärssås... 
* vi ger brådskande medicin i chokladsås, vi låter henne vänta med medicinen för magen tills precis innan vi ska åka - hon är så motiverad till att åka till "skolan" (är färdiginskolad nu typ inför hösten, så hon har spenderat de sista veckorna där) att hon då tar medicin utan strul och borstar tänder.
* om hon av något anledning "avviker från planen", så försöker vi avleda med "vilken film vill du se i bilen", eller "vill du spela iPad i bilen"? Det funkar, och även om hon kan kommentera att den borde få följa med till skolan så är det aldrig nåt snack om att den stannar i bilen när vi är framme.

I de perioder då hon haft det lite stressigt på förskolan, så har det varit bökigare. Hon har alltid velat åka, men inte lika intensivt som just nu då det varit en väldigt bra period (nästan tomt på skolan, underbart bra miljö att leka i nu innan hösten kommer...). När det varit mer stök, har det funkat att en av oss hela tiden har fokus på henne - men väldigt avvaktande. Vi kramas mycket, pysslar om henne, curlar. Men vi stressar henne inte, försöker verkligen att undvika det eftersom det aldrig funkar. Hejlskov kom som sagt väldigt lägligt..! Det blev en totalomvändning här hemma efter den dagen, så mitt tips är att repetera Problemskapande beteende... =D

Nu känner jag bara vuxna med autism, men för dem funkar morgonen bäst med samma rutin och ordning varje gång. Morgonen är dryg för de flesta, det verkar dock gå lättare och ta mindre energi om de vet exakt vad de ska göra. En morgonrutin för lediga dagar och en rutin för åka-iväg-morgnar. Hur rutinen ser ut anpassas självfallet efter hur personen fungerar och trivs bäst. Bäst aptit före eller efter dusch t.ex? Och även om mitt barn inte har autism så gör jag detsamma här hemma, eftersom det fungerar bäst så även här. Bildschema kanske kan vara något också? Schemat har fördelen att man gör det tydligt, personen kan ha koll utan ständiga påminnelser (tjat), man kan anpassa/förändra det, man kan bygga in belöningarna så att det är visuellt tydligt. T.ex efter det där jobbiga med duschen är det dags för något just detta barnet vill. Känner inte ditt barn så det kan bli fel nu, men det är vad jag sett har fungerat bra för många. Schemat ska ju inte ersätta allt annat, det är ett hjälpmedel i vardagen. Ungefär som att jag inte har koll utan min almanacka. 

det är tuff att ha 3 små hemma , vi har också 3 och mina barn turas om varje dag måste någon av dem hitta på något att gnälla , men det är mest konflikter med dotter 5,5 om kläder.  

men något annat som vi har funderat på är att hon måste vackna verje natt dricka, vi frågar om hon vill ha något ?! det är ibland vatten eller kissa eller inget hon vill sova hos oss men har inte gått någon natt utan att hon vaknat.

Jag har inte något bra råd att råda TS men det är bara att prova fram vad som skulle hjälpa.    

Har ni testat timstock förresten vid aktiviteter som måste begränsas tidsmässigt? Typ äggklockeprincipen fast mycket mer tydligt för barn eller andra som inte kan klockan eller har bra tidsuppfattning. Finns att ladda ner som app också  Tänkte på just sådana stunder som när ni måste sticka om 10 minuter. 

Lär barnen att göra sig klara själva och när de blir större kan de få lära sig konsekvenserna vad som händer när man blir sen...eller inviga personalen på förskolan som påpekar att de är sena när  ni kommer dit.

Alla tre barnen, men speciellt sonen med autism borde bli hjälpt av stödbilder. Blir de klara tidigare, vilket ju någon av de tre toligtvis alltid blir, så sätt en äggklocka eller liknande om de påbörjar nån annan aktivitet. Då vet de att när klockan ringer är det dags att åka.  

Min son har Asperger, och det som är funkar är att hålla rutinerna oavsett vad. Samma rutiner, i samma ordning, på precis samma sätt varje dag. Oavsett om det är vardag eller helg, semester, lov. 

Tack snälla ni för era svar . Unik Familj: Jag har precis börjat läsa om "Problemskapande beteende". Den är värd att läsas om flera gånger. Just detta med att "människor som kan uppföra sig gör det" (som han tagit från Ross Greene, men som genomsyrar hela Heilskovs tankesätt) är så rätt och så logiskt egentligen. Grejen är att man som förälder måste bli påmind om det då och då. Egentligen borde man läsa Heilskov eller Greene varje vecka. Medvurst doppade i chokladsås... Känns underbart att höra att det finns fler familjer än vår som utåt sett ser helt galna ut.

Tydliggörande av vardagen med bilder och struktur och rutiner är något som jag måste bli bättre på. Eftersom min pojke verkar så verbal och "med" så är det lätt att överskatta hans förmågor. Sista psykologtestet visade ju ändå att vår pojke är så mycket starkare när han får visuellt stöd. Har ni några tips på bildscheman? Hur detaljerade scheman har ni?

Precis! Man skulle behöva bläddra i Hejlskov varje månad i alla fall, det dyker gärna upp nåt nytt varje gång. Jag hade halkat lite snett (blivande 6-åring med mycket ångest som biverkan från nyss påbörjad adhd-medicinering...), men kom direkt "på banan" igen efter föreläsningen. Alla personer inblandade kring barnen (alla som var tänkta att vara inblandade i alla fall, visar sig att ytterligare ett par skulle behövt gå men men...) fick gå på föreläsningen, och det känns jättebra. Jag får många idiotförklarande blickar här hemma ibland, där assistenterna tycker att jag är för "slapp". De går gärna in spontant och "uppfostrar" i saker de inte bör, det kommer liksom av bara farten. Vi pratar dock mycket om det, och efter föreläsningen så har antalet idiotförklaringar påtagligt minskat...  Istället har en av assistenterna lånat i Problemskapande beteende-bok, för att hon behöver stöd i sitt eget föräldraskap kring yngsta dottern. Det är en utveckling värd att hylla tycker jag!

Det som var bra för oss att repetera var grunderna; låt henne känna att hon behåller kontrollen, och jobba lågaffektivt - gå för allt i världen inte igång..! =) I OTROLIGT många situationer när hon är "på väg upp i varv" och jag känner att det blir tokigt, så fungerar det klockrent att bara vara helt lugn och fråga om hon vill sitta och kramas en stund. Hon är världens goaste, dras igång av ålderstypiska impulser och riskerar lätt att fastna men hon kommer ner fort om man vet hur man ska hantera situationen. Hon mår sämst själv där ju, och lyssnar man på hennes "fråga om hjälp" så tar hon gladeligen emot den. För att hon ska känna det meningsfullt och som att hon får vara med och bestämma jobbar vi väldigt mycket med val (val mellan två saker ofta, två näraliggande saker oftast - helt MAGISKT när hon har lite svårt, hjälper henne ur situationen på ett bra sätt), vi försöker ge henne en bild av framtiden (såsom i val kring vad hon kan göra i bilen, fråga vem hon ska leka med på skolan etc). Vi fick efter en hel del förskolan/skolan att prova också, de ville gärna jobba vidare såsom de gjort tidigare... =) och det löste situationerna där också. Träningsvägran gick  på en dag över i samma arbetsvilliga tjej som tidigare, genom att helt enkelt ge henne ett val på vilken av två erbjudna övningar hon vill börja träningspasset med... Rätt häftigt.

När det gäller schema... Vi är också för dåliga. På skolan har hon ett lite mer detaljerat schema, och sonen kommer få på skolan. Förhoppningsvis i iPad då. Idag har vi ett varsitt veckoschema bara, där dotterns visar vem som skjutsar, om det är skola eller hemma-dag, vem som ska vara med henne på skolan, och vem som hämtar, i grunden. Utöver det läggs det in när vi ska åka och hälsa på någon, åka till badet, åka till doktorn etc. Ingen detalj över dagen alltså, men jag funderar på att prova lite i sommar. Måste bara få till det på iPaden i så fall, jag HATAR HATAR HATAR kardborre-bilder..! J-la stök, och bilder som alltid försvinner.
För sonens del finns på schemat väldigt specifika aktiviteter såsom på dotterns, och dessutom vilken assistent som kommer den dagen. Skulle behöva testa att lägga in matsedel där och se om han blir mer flexibel gällande maten då. I dagsläget äter han bra, men de gånger han är inställd på något annat än det som erbjuds så går han direkt därifrån och vägrar äta. Jag behöver testa om det går bättre om han från morgonen är inställd på en maträtt. 
Utöver schemat ritpratar vi hellre om det är något. Där kan man vara HELT flexibel och bilderna blir precis det de behöver bli. Det är också ett sätt för oss att bli bättre på att faktiskt ANVÄNDA ritprat, vilket såsom Maggie säger är HELT MAGISKT. Speciellt för dottern, helt otroligt.

Jag tjatade tydligen inte klart... =) så jag tillägger...
Vi använder olika sätt för olika situationer och olika barn, när det gäller visuellt stöd. Som sagt veckoschema, i grunden. Sen ritprat till båda, när det gäller att förklara begrepp, sociala situationer, mammas/pappas ståndpunkt etc. I vardagssituationer med dottern, tecken i form av "först... sen..." typ (om det är enklare saker som inte kräver ritprat, och det är det rätt ofta). Till sonen, också tecken för att förstärka i helt enkla situationer. I andra, när han blir lite upprörd (såsom nyss när jag lovat glasspinne, vi går ner för att hämta, och upptäcker att det bara finns en kvar - inte nog för tre barn att dela på så alla blev utan...) så är jag snabbt framme och förklarar "vänta killen ska du få se...", plockar fram hans iPad och går in i hans ordprediktionsapp. Där skrev jag idag
"först packa
sen åka bil
köpa grön glass
sen åka och bada" 
och i och med det är han helt ok och vänder sig om och går. Skulle inte funka om vem som helst gjorde det, men med mig är han så pass lugn att han läser... =) 

Jag kan ge exempel på ett morgonschema om det kan vara till hjälp.

1: Veckodagsbild (färg),
godmorgonbild,
bädda,
duscha,
frukost(t.ex bild på gröt eller smörgås),
tandborstning,
valfri aktivitet.

Valfri aktivitet sätts upp på schemat med en bild som för personen betyder valtavla. På valtavlan sätter du upp så många val som personen fixar att välja på, kanske 3-4 stycken? Sätter därefter timstock som rnger då det är dags att börja klä på sig ytterkläder osv. Ett annat exempel på valfri aktivitet kan vara att bilden visar en korg, där du har lagt i ett antal saker pojken gillar att göra som han väjer mellan. 

Vid problemsituationer behov hitta tydliggörande som funkar. Prova dig fram! Är det tjafs varje morgon om vilka kläder man behöver så sätt upp ett speciellt tydliggörande för det. T.ex ett laminerat papper där du kan sätta upp t-shirt och shorts eller ångbyxor och tjocktröja. Är det tjafs varje morgon om att man bara vill dricka cola till frukost? Skaffa en liten valtavla till köket där du kan sätta upp dricka, mat och tillbehör på. 

 

Mina flickor (7 och 8år) har ingen diagnos men är väldigt morgontrötta. Vår räddning blev faktiskt ett schema som jag plastat in. Både för morgon och kväll, ett på var sida och ett till vart barn.

Vi börjar med att min man bär (ja, helt galet egentligen!) ner båda till frukostbordet. Där står då färdig frukost, samma varje morgon utifrån vad de själva gillar så att det inte blir en onödig valsituation. De vet att de måste ha ätit färdigt till kl 7. Sen är det schemat:

Tvätta
Toa
Tänder
Ta på kläder (som ligger framtagna inne på toaletten)

Eftersom det är "våra fyra T" är det lätt att komma ihåg även om schemat skulle vara borta eller så.

Om de är färdiga innan halv åtta får de se på tv, men de vet vilket program de ska stänga av efter. Detta kan dock bli lite klabbigt, men vi brukar säga att om de inte kan stänga utan protest kan de inte heller få se på tv alls. Dator hade nog inte funkat för vår del - de hade blivit tokiga vid avstängning...

Morgnar är ingen hit. Det är lätt att ge råd såhär, men våra är inte alls smärtfria trots att schemat har underlättat otroligt mycket.
Lycka till!