Känns som jag inte får nog med luft.
Hej! Är i v 40, Bf beräknat på måndag. Senaste veckorna har jag haft stora problem med sömnen som inte bara inefattar det det vanliga av ständigt kissande, foglossning och konstiga drömmar utan nu vaknar jag med andnöd och kippar efter luft med panik-känslor i kroppen. Bebbe är sedan länge fixerad och jag har ingen känsla av att den trycker mot lungorna eller liknande. Snarare känslan av att jag inte får nog med syre trots andning utan problem. Pratade med förlossningen som föreslog sömnapné och att jag skulle testa en plastgrunka i näsan som vidgade gångarna. Testat den i en vecka nu men det är fortfarande lika dant. Ska nämnas att jag har ett hb runt 100 sträcket som jag inte verkar få upp ens med järntillskott. Vet inte om det är relaterat alls dock.
Tex, i natt, vaknat sekunder efter jag somnat in, varje gång, blir som en dimmig dvala av vakenhet och sömn, varje gång jag somnar så vaknar jag och kippar efter luft efter nån minut. Stor panik känsla i kroppen, massor av hjärtklappningar. Har funderat på om det kan vara panikångest? Men när man sover? suck, någon där ute som känner igen det här?