För er med smärta i ryggen, mellan skulderbladen

Har du ont högre upp i ryggen, mellan skulderbladen? Har du dessutom kanske ont på framsidan under bröstet/brösten, ovanför magen?

Jag har BF om tre veckor och haft stora problem med min rygg under graviditeten, men blev av med smärtan. Jag sökte hela internet efter hjälp, såg att det var fler som hade samma problem men ingen lösning eller förklaring fanns. Nu vill jag här berätta hur det gick i förhoppning om att det kan hjälpa någon annan.

Det började när jag var i tredje månaden. Jag hade redan fått en stor gravidmage och brösten hade gått upp fyra kupstorlekar, medan min viktuppgång låg precis på "kurvan". Mycket framvikt med andra ord. En skarp smärta mellan skulderbladen började dyka upp efter långa arbetspass och efter ett par veckor var den där nästan hela dagen. Ryggmassage hjälpte bara en kort stund och det enda som hjälpte helt var att ligga plant, utan kudde på något mjukt. Det var oerhört tråkigt eftersom jag inte ens kunde hålla upp armarna för att läsa en bok!

Jag började även få himla ont under ena bröstet, ovanför magen vid revbenen och det enda som hjälpte var att jag tryckte hårt där. Huden runt området kändes avdomnad och rörde jag lätt vid den så kändes det som att jag hade en brännskada! 

I min fjärde månad åkte vi på semester, men ryggbesvären blev bara värre, trots all vila. Att sitta, stå eller gå gjorde fruktansvärt ont och framåt middagdags var det en ren plåga att sitta och äta med familjen. 

När jag kom hem sjukskrev jag mig. Jag kunde inte ens sitta de 40 minuter det tog att åka buss till jobbet. (Hela sjukskrivningen och kontakten med FK som gravid med ryggproblem är en story för sig, men jag fick till sist 100% sjukskrivning) 

Nåja, jag pratade med totalt två läkare och en barnmorska om ryggproblemen och alla tre tittade blankt på mig, log lite stelt och sa något i stil med "Jaa, du får nog vänta dig att det här kommer att bli värre allteftersom graviditeten fortskrider. Det finns inget att göra."  Jag kunde nu bara vara uppe kortare stunder utan smärtstillande och det skulle bli värre?! Jag frågade om det inte kunde vara en nerv i kläm, men det kunde det absolut inte vara. En läkare sa till och med ordagrant "Det är ju inte din rygg det är fel på - det är ju hela du!" och syftade på att jag var gravid. 

Hmm. Det lät ju inte bra. Men då kom  vändingen:

Sjukgymnasterna. 

Jag ringde dit själv (ingen av läkarna tyckte att det var värt att skicka mig dit), bokade tid och fick träffa en student och hennes handledare. Och vilken totalt annorlunda inställning de hade!

"Självklart ska vi hjälpa dig! Och om inte våra första försök hjälper så har vi en hel arsenal med andra lösningar." 

De lyssnade uppmärksammat på hela min story och redan vid första besöket så konstaterade de att det faktiskt var en nerv i kläm. De tog tag under armarna på mig, lyfte mig försiktigt  och under de sekunderna var all smärta fullständigt borta! Min berättelse visade typiska tecken och symptom på en nerv i kläm, sa de. Även smärtan på framsidan stämde helt överens med det. De kunde inte förstå varför läkarna inte hade hjälpt mig.

De gav mig två - TVÅ - övningar. På några dagar var jag så bra i ryggen att jag kunde vara upp hela dagen! Idag har jag inga känningar alls utan är jättepigg, har ork, springer runt och känner mig väldigt rörlig, för att vara höggravid. Och otroligt tacksam för sjukgymnasternas hjälp. utan dem hade det säkert blivit som läkarna sa. Jag hade varit helt sängliggandes halva graviditeten.

Så har ni problem med ryggen, stå på er! Det känns som att läkare, och även många barnmorskor, vänder dövörat till och får en glasartad blick när man som gravid säger att man har problem med ryggen. Men det är inte automatiskt kört! 

Hör av er till sjukgymnasterna! Det kommer jag verkligen att göra i framtiden. Jag har aldrig blivit så väl mottagen, känt mig så sedd och fått sådan bra hjälp inom sjukvården.