Ingen stabilitet för sonen.

Jag och min (då) sambo gick isär för bara ca 3 månader sen. Vi har en son på 3,5 år.
Vi har gjort allt i takt för sonen för att ha växelvist boende. Det har varit gungigt från början då särbon haft jobb, blivit arbetslös och nu har jobb igen. Sonen har då vv haft mina tider på dagis, samma som alltid men börjat efter pappans tider vv.
Pappans veckor- först 10 timmar/dag. Sen 15h/vecka. Nu bara mitt schema då pappan fått natt jobb och inte kan ha sonen på vardagarna längre.

Det känns väldigt ostabilt för sonen som far runt som en vante vv. Inga rutiner alls.
Nu är detta ett sommar-vik. så vi vet ju inte om det kommer fortsätta längre än ca 8 veckor men sonen är väldigt förvirrad och jag funderar på om jag ska be att få ha honom heltid. I fortsättningen också.
Jag vill verkligen ha växelvist boende för sonen, han behöver oss båda men det börjar kännas för stökigt för honom.
Vi bor även på samma gata i stort sett så det är ju inga problem för dem att ses på dagarna.

Jag ska till BoM-psykologiska mottagningen till veckan. Han sa sist att vi måste ordna rutiner utefter ändringarna igen. Det får inte bli för osäkert för sonen. Därför tänker jag lite runt detta med att han är hos mig heltid även på papper eller om jag återigen ska avvakta för att se vart pappans jobb leder..

Så svårt att veta vad som är bäst för sonen. Pappan är ganska slapp och tänker inte längre än till igår. Planering finns inte för honom.
En helg sa han att sonen skulle vara hos mig men igår sa han att han vill ha sonen varje helg för att ha honom så mycket han kan. Fast då vill han kunna säga att han inte kan nån gång också.

Detta blev extremt rörigt. Det är ju mitt huvud också nu.
Nån tanke från nån?

gullan83

Äldre 8 Jul 11:04

#1

jag hade satsat på varannan helg så länge. min son är 4 år och har fått en stabil grund vi separerade när han var 1½ år drygt och har hela tiden läst av sonens signaler. han hade sonen från året då han fyllde 2 år 1 natt varananna helg sen har vi utökat det hela sucsesivt efter vad jag har läst av sonen... när han blir upprörd har vi utökat umgänget för att sen ha en son som mår bra igen. nu har han sonen från fredag kl 15 till sön kl 15. och detta fungerar perfekt. sonen har sin trygghet hos oss båda och kan ringa sin pappa när han vill om det är något. saknar han pappa så bokar dom in en dag där de kan ses mitt i veckan blir mera sånna dagar nu på sommaren än på höst/vår. då han jobbar för fullt. detta fungerar för oss jättebra. och min sons mående är det bästa som mamma.

Jorun08

Äldre 8 Jul 11:22

#2

Har funderat på varannan helg men tror pappan kommer motsätta sig detta lite. Han vill ju ha sonen men man kan heller inte ignorera situationen. Han vill även kunna göra som han vill. Detta med att kunna säga att han inte kan/vill nån gång.. Då blir det återigen stökigt för sonen så det "bästa" skulle ju så sett vara att han då är fri varannan helg.

Sonen är ganska känslig och behöver rutiner.
Måste prata med honom igen. Han säger alltid att han inte vet och det gör mig argare för varje gång. Han är en bra pappa men förstår inte riktigt alla gånger.

Tänker inte starta bråk men mina funderingar är så snurriga. Vill absolut inte ta sonen från honom men tycker inte det är rätt för lillen att han ska ha det så rörigt heller.

Tack för ditt svar gullan83.

mammalovis

Äldre 8 Jul 11:34

#3

Ja du, det låter lite som vi haft det, med skillnaden att tösens pappa mår psykiskt dåligt och inte har orkat, så umgängesregler har upprättats med hjälp av familjerätten och sedan har det falerat gång efter annat. Jag tror det är en trygghet både för oss och för barnen att veta när umgänget blir av. Nu är ju min tös så liten (1,5 år) så hon förstår ju inte när hon ska iväg och nu är ju umgänget helt avbrutet och soc är inkopplade efter ett antal panikångestattacker med självskadebeteende.

Det jag skulle rekommedera er är att ta hjälp av familjerätten, som är en rådande instans med barnets bästa i fokus, för samtal. Du verkar kunna behöva någon mer som ser och kan poängtera barnets bästa för pappan, för det är ju där problemet verkar ligga. Har pappan varit lika undflyende hela tiden eller har det kommit efter separationen?

Varannan helg är ju en bra början i så fall om han ändå jobbar vardagkvällar. Sedan får väl pappan lära sig att ta vara på de lediga helgerna eller be dig byta helg i god tid om det skulle vara något väldigt speciellt som sonen inte kan följa med på.

Jorun08

Äldre 8 Jul 11:58

#4

skulle just svara på inlägget när pappan nu ringde.

Han undrade om jag skulle med på en tur. Jag frågade när jag ska hämta sonen.. Jag kommer ju med honom imorgon. Va? -Ja, jag är ju ledig imorgon med, trodde det var underförstått.
Haha. Nej. Det var inte underförstått när det aldrig sagts förut och jag inte visste det nu. Kan inte låta bli att skratta.

Nu sa vi då så att han har varannan vecka fredag till söndag och varannan vecka fredag till måndag.
Under sommaren, sen tänker jag inte vara utan sonen varje helg och bara ta vardagarna.

Jorun08

Äldre 8 Jul 12:11

#5

mammalovis skrev 2012-07-08 11:34:11 följande:

Ja du, det låter lite som vi haft det, med skillnaden att tösens pappa mår psykiskt dåligt och inte har orkat, så umgängesregler har upprättats med hjälp av familjerätten och sedan har det falerat gång efter annat. Jag tror det är en trygghet både för oss och för barnen att veta när umgänget blir av. Nu är ju min tös så liten (1,5 år) så hon förstår ju inte när hon ska iväg och nu är ju umgänget helt avbrutet och soc är inkopplade efter ett antal panikångestattacker med självskadebeteende.

Det jag skulle rekommedera er är att ta hjälp av familjerätten, som är en rådande instans med barnets bästa i fokus, för samtal. Du verkar kunna behöva någon mer som ser och kan poängtera barnets bästa för pappan, för det är ju där problemet verkar ligga. Har pappan varit lika undflyende hela tiden eller har det kommit efter separationen?

Varannan helg är ju en bra början i så fall om han ändå jobbar vardagkvällar. Sedan får väl pappan lära sig att ta vara på de lediga helgerna eller be dig byta helg i god tid om det skulle vara något väldigt speciellt som sonen inte kan följa med på.

Går ju hos en barn psykolog. För mammor. Pappan får naturligtvis följa med också.
Psykologen ville följa upp hur det blir för sonen med rutiner osv.

Håller helt med. Även vi vuxna behöver veta hur det ser ut.
Pappan har alltid varit oplanerande ja. Undflyende. Förut har ju dock jag alltid tagit hand om allt.
Han klarar inte ens att fylla i ett dagis schema. Det har jag ff fått hjälpa honom med.
Jag har fått höra några ggr av person inom annan instans att jag snart får sätta ner foten och begära vårdnaden helt om han inte skärper sig.
Vill inte gå så långt utan får ta smällarna istället för att det ska bli bra för sonen. Han behöver verkligen sin pappa också, för mig är sånt viktigt, och då har jag ju ett ansvar att hjälpa till och sträcka mig så långt armarna når för att hjälpa och underlätta. Allt för sonens skull!

Hade jag varit i din sits så skulle det ju inte vara tvekan. Du låter stark. :)

gullan83

Äldre 8 Jul 13:40

#6

Jorun08 skrev 2012-07-08 12:11:41 följande:

Går ju hos en barn psykolog. För mammor. Pappan får naturligtvis följa med också.
Psykologen ville följa upp hur det blir för sonen med rutiner osv.

Håller helt med. Även vi vuxna behöver veta hur det ser ut.
Pappan har alltid varit oplanerande ja. Undflyende. Förut har ju dock jag alltid tagit hand om allt.
Han klarar inte ens att fylla i ett dagis schema. Det har jag ff fått hjälpa honom med.
Jag har fått höra några ggr av person inom annan instans att jag snart får sätta ner foten och begära vårdnaden helt om han inte skärper sig.
Vill inte gå så långt utan får ta smällarna istället för att det ska bli bra för sonen. Han behöver verkligen sin pappa också, för mig är sånt viktigt, och då har jag ju ett ansvar att hjälpa till och sträcka mig så långt armarna når för att hjälpa och underlätta. Allt för sonens skull!

Hade jag varit i din sits så skulle det ju inte vara tvekan. Du låter stark. :)

jo men då kan det ju vara bättre börja med varannan helg och sen utöka det till varannan vecka när han fått ordning på allt och har rutin på just varannan helg. skall han ha varje helg med rätt säga nej så kan det ju ske att du och han planerar in saker smama helg och nån måste avsäga sig det bara för han har rätten till det.. de blir ju ännu mera ostabilt. det är bättre barnet har 1 trygg grund i början för de kan bli fel de med. att helt plötsligt från bo med er två till slitas varannan vecka mellan er två istället. om det vart du som har skött allt innan ge han lite tid att få ordning på allt själv för du skall inte vara där och hjälpa han verenda gång heller även om ni har barn ihop.

Jorun08

Äldre 8 Jul 14:45

#7

Försöker verkligen hålla mig ifrån och låta honom klara saker själv men när det gäller sonen så kan jag inte gå åt sidan.
När förskolan ber om nytt skrivet schema och han inte kan bestämma sig.. Det kryper då i kroppen på mig. Sätta mer gränser måste jag dock.

Nu blev det ju tex dumt för mig, att han plötsligt ska ha sonen till imorgon när jag satt här beredd på att hämta honom idag. Sa till honom att sånt måste jag informeras om i tid. Även om han får andra planer. I tid!! Där kommer jag börja stå på mig mer också.
Annars kommer jag säga att sonen kan vara hos mig helt, med umgänge. Trött på att aldrig veta..

Tänker iaf ge det lite mer tid tror jag. Det gäller ju dock det ekonomiska också. Vill nte be om pengar men behöver tyvärr det om jag ska ha så mycket.
Att bestämma varannan helg skulle vara skönt. Då vet både liten och jag vad som gäller.
Vill ju att de ska ha en bra och nära relation! Kan dock inte äventyra min sons trygghet för det. Allt är bara snurrigt nu. Jag tänker för mycket kanske..
Tack för dina svar.

Jorun08

Äldre 9 Jul 09:42

#8

Vet inte hur jag ska prata med honom.
Igår frågade han sent på kvällen om jag hade planer för idag. Han ville lämna lillen tidigare.. Sånt här är ju känsligt men jag måste ju prata med honom. Vet ju med mig att det blir bråkigt och vill bara undvika det. Det innebär ju dock att jag låter mig själv trampas på.
Vet inte hur jag ska lägga fram det, att han får bestämma sig nån gång eller så skiter vi i det!
Dumt nog så kom jag inte för mig med att hitta på planer för idag.

"Pengar går inte så mycket mer heller då lillen inte är så stor i maten." Ok..? För det är ydligen onödigt att laga mat om en 3,5-åring säger att han inte är hungrig.. Jag är väl oansvarig med pengar då som köper och lagar mat och sätter på bordet ändå, vare sig liten äter eller inte?!
Dessutom äter han ju nu under sommaren hemma både frukost, mellanmål och lunch som han annars äter på dagis.

Jag börjar bli trött och ledsen mer o mer för varje dag. Det är väl så här det lätt blir? Att små saker blir stora, byggs på och det blir till slut bråk.
Har ingen att riktigt prata med heller eftersom allt går ut på att jag inte vill svartmåla honom. (visst, jag skriver här men hoppas ingen jag känner skulle göra en koppling)

Ingen stabilitet för sonen.

INNEHÅLL