Kvinnan har ett barn på 5 år, den biologiska pappan har aldrig träffat sitt barn och finns inte med alls i bilden.
Hon träffade en ny när barnet var runt året, han tog till sig barnet som sin egen och har delat allt vad det innebär sen dess, men har ingen vårdnad.
Nu ska de gå isär, anser ni att kvinnan kan stänga mannen ute eller ska han få delat boende (heter det så?)?
Hur hade ni gjort och varför?
Om barnet ser honom som sin pappa, och han är en bra pappa så hade jag låtit honom ha barnet varannan vecka. Gjorde man valet att låta barnet växa upp med en annan man som blivit "pappa" åt barnet så har man ingen rätt att ta det ifrån varken mannen eller barnet.
Hade aldrig tagit ifrån mitt barn dennes pappa bara för att det inte råkar vara blodsband inblandade om det nu var en normal bra man vi talar om. Om man som jag fått se sorgen hos ett barn som saknar sin pappa så är det obegripligt att man frivilligt skulle göra så mot ens älskade unge. Moraliskt har hon ingen rätt att stänga av kontakten, däremot lagligt. Vad det gäller varannanveckasboende så tror jag däremot inte att det är särskilt bra för något barn.
Jag separerade för 4 månader sen. Vi har 3 barn gemensamt (första, tredje och fjärde barnet) medans andra barnet är med en annan pappa som inte finns med. Jag blev tillsammans med exet igen när andra barnet var nästan 2,5 år och han har tagit till sig henne som sin egen och gör ingen skillnad mellan barnen.
Vid separationen så ville han fortsätta ha henne på samma grunder som våra gemensamma och dottern ville också det så hon bor halva tiden med mej och halva med honom. För mej är det självklart att jag inte tänker hindra något eftersom han ser henne som sin dotter och hos ser honom som sin pappa.
Rent lagligt skulle jag ju kunna förhindra det men ingen skulle vinna på det.
Puffar lite 