Tjejer, hade ni tyckt om att han läste en romantisk dikt om er för er?

Minns att min gymnasiekärlek skrev dikter/låtar till mig som han sjöng.
Tyvärr blev jag inte alls impad, även om jag önskade det då... Trodde att jag var onormal och borde ha gillat det. För alla tjejer gillar väl sånt?
Men under åren så har jag fattat att det finns annat som jag tycker är mer romantiskt. Annat som passar mig och som gör mig riktigt, riktigt impad. :)

Så inget för mig!

Varför frågar du?

Charm är jätteviktigt men dikter och sånt är inte charmigt någonstans!

Jag hade nog asgarvat om min man började läsa dikter för mig

Sånt uppskattas inte av mig för fem röda öre och jag hade tappat intresset på stående fot!

Jag hade nog kvävts av återhållna skrattkonvulsioner alternativt suttit bakom skämskudden resten av den korta tid vi spenderade tillsammans.

Min sambo har skrivit en del vackra kärleksdikter till mig. jag blev mest generad. Är inte van vid den sortens uppvaktning=)

Det är tveksamt. Kanske om han var duktig och lyckades skriva något bra som inte bara blir pinsamt. Fast jag hade nog ändå känt mig en aning generad.

Jag ställer frågan eftersom jag är intresserad av olika kulturer. Och då inte minst vår egen med dess historia. Men också för att jag är intresserad av socialpsykologi. Där jag bland annat ställer mig frågan nu varför tjejer och kvinnor är så ointresserade av detta med kärleks dikter och prosa idag. När det historiskt har varit så annorlunda. För att inte tala hur det är i andra kulturer.

Där jag nu ställer mig undrade varför det har blivit såhär. Där jag givetvis samtidigt undrar om detta är en genomgående företeelse i väst. För på något sätt tycker jag personligen det visar en kyla och känslolöshet som hos mig känns lite skrämmande. Är verkligen den moderna västerlänska kvinnan så känslomässigt kall så att hon inte längre uppskattar detta med romantiskt diktning och prosa? Detta som trots allt varit av sådan betydelse rent historiskt och som fortfarande är är av sådan betydelse i andra delar av världen. Varför???

Anonym skrev 2012-07-11 22:27:20 följande:

Men det är förvisso farligt att generalisera!

Sånt är inget för mig... yäk.
Jag hade nog garvat inombords men försökt att hålla mig från skratt för att han inte skulle känt sig kränkt.

Det är år 2012 om någon missat det.;)
Känslomässigt kall, nej inte alls. Jag vill blir uppskattad och visad romans på andra sätt.
Jag skulle få psykopat och breivik varningsflagg om mannen började visa upp beteende som är över hundra år gammalt.

Ts, hört talas om "handling väger mer än ord"?

Du som lyssnar kommer aldrig att höra det han vill säga. Ord är bara ord men om dessa ord har känslor, mening, styrka samt starka referenser till er relation så är det ett underbart sätt att utrycka sig. 

En som målar eller tar foton av en är kreativ på sitt sätt medan andra har kanske ordets gåva?

Jag tycker att en dikt skall reflektera djupa tankar, något som han borde ha tänkt över länge!

Min fru tycker inte om dikter men å andra sidan har jag aldrig skrivit något till henne för jag respekterar henne. Men ibland så finns det killar som har så mycket inne i sig att varje ord kan betyda tussen kyssar för honom.

Så innan ni kvinnor slänger dikter in i renässansen sophög så tänk på att dikter kan variera från berättelser till vackra och enkla meningar som är uppbyggda med relevans till just dig och hur han "försöker" få dig att förstå hur han känner sig. För jag älskar dig räcker inte ibland. 

Cheers  

Känns väl lite barnsligt...eller så är det bara jag som är cynisk.
Jag skulle nog tycka att det var lite lustigt. Sött, om jag gillade killen, men lite lustigt.

Ett ex skrev en gång en sång till mig. Det var gulligt av honom, men den gjorde ju ingen större skillnad varken av eller till. Jag gillade redan honom jättemycket, så jag gillade honom inte mer på grund av sången. Hade jag inte gillat honom skulle jag inte ha börjat gilla honom på grund av en sång, då skulle det bara ha varit pinsamt.
Det blir lätt att det hela blir genant om man inte är helt säker på att den andra kommer att uppskatta det.

Att inte gilla kärleksdikter eller sånger är för övrigt inte en fråga om känslomässig kyla, utan om vilket känslomässigt uttryck man föredrar. Som sagt känns dikter som ett Standardformulär A, fantasilöst och enkla att pilla ihop med en massa flådiga ord utan att de för den sakens skull behöver betyda något.

De flesta kvinnor uppskattar romantik, men har en syn på romantik som är mer inriktat på handling och beteende än på dravel och fina ord, skulle jag tro.

Nej det tror jag innerst inne inte heller. Men vad kan det då vara för skillnader? För det måste väll få vara tillåtet att reflektera över dvs. sådant som man i bästa fall kan ha tid och ork att begrunda och fundera lite över ibland. För jag tror att det är detta det mycket handlar om dvs. att ha tid och ork. Utan det så kan det nog vara svårt att bli tillräckligt känslomässigt berörd. För utan det så kan det nog vara svårt att ta till sig och förstå djupet i det hela.

Nej, jag skulle inte trilla dit på det. Skulle tycka det var obekvämt