Leva livet utan partner och barn?

Ingen fråga för familjeliv, kanske.. fel forum månne. 

Hej, jag lever som du. Det är inget jag valt direkt även om jag valt att avsluta relationer som inte gett mig det som jag velat ha. Men nu försöker jag blir gravid via insemination. Jag är 37.

Min moster lever så. Om det är ett aktivt val eller ej vet jag inte, det enda jag vet är att hon inte kan få barn. Och istället för att gräva ner sig i det så lägger hon mycket tid på syskonbarn och syskonbarnbarn.

Men lägg av, får man inte skriva på familjeliv om man inte har sju barn och två äkta män?

Så vill jag också göra.. har inga ännu men det kommer säkert.
Jag är ganska bekväm med att leva själv, men omgivningen är inte bekväm med det.. de frågar om det jämt.  

Jo? Jag gör ju det!? Det var inte meningen att trampa någon på tårna öht! 

Jag lever så.

Jag gillar inte barn (däremot har jag husdjur som jag älskar).

Jag tycker pojkvän/sambo tar mer än vad det ger. Jag älskar att bestämma över mig själv, vara fri, inte behöva kompromissa, inte behöva reta mig på någons dåliga vanor...

visst är det skönt! Jag skulle gärna leva hela livet så. Ibland tänker jag på frågan att bilda familj,
för att jag är nyfiken visserligen. Man vet aldrig. Men härligt med någon likasinnad!  

Det är faktiskt skönt att leva ensam. Jag skulle gärna ha en erotisk relation, men inte en sambo.

Håller med dig. Och där det verkligen levereras erotik och inget annat strunt .... som egosim