Ångest, fysiska symtom, funderingar
Suck den här ångesten och panikattackerna... den tar all energi av mig och upptar största delen av mina tankar.
Försöker ta det så kort som möjligt... Har haft mycket stress i vinter men lyckats få en stor del av det minskat, gått ner i arbetstid och försöker att inte stressa upp mig så lätt på hemmaplan, och tycker jag lyckats rätt bra. Men nu i sommar har ångesten tagit tag i mig riktigt ordentligt och jag har haft flertalet panikattacker. Vet inte riktigt varför. Tror en stor del bottnar i det att jag har rätt mycket värk i nacke och axlar och det ger mig all sorters symtom i huvudet, diffus yrsel ibland, huvudvärk rätt ofta. Har också känt/känner mig mystiskt svag, liksom att blodtrycket gungar, blodsockret svajar, darrig, hungrig, allmän svaghetskänsla (sköldkörtelvärdena är kollade TSH 0,93 + allmän blodbild), vet inte vad som felar.
Och nu ångest. Värst är det på morgnarna, men har det till och från under dagen också, och det tycks bara bli värre. T.om när jag gör saker jag tycker om eller sysselsätter mig så finns den där. Har lite analyserat mig själv och mycket som triggar igång det är hur jag mår Fysiskt. ’Oj, nu blev jag lite yr... hjälp, ska jag må såhär hela tiden, tänk om det blir värre, tänk om allt börjar snurra, osv osv’ eller ’oj vad det värker i bakhuvudet, nog är det säkert bara nacken, men tänk om det blir värre, och så blir det till det ena och det andra, och till sist kan det gå så långt att jag funderar på hur mannen ska orka om jag hamnar in på sjukhus pga hjärntumör eller nåt’... sådär håller jag på. Har också en släng av GAD. Deprimerad... tja tror inte det, lite nedstämd kan jag känna mig ibland. De fysiska krämporna+ångesten tar på krafterna.
Har nu beslutat mig för att testa Cipralex. KBT i augusti. Är inne på 4e dagen med 5 mg, ska öka till 10 mg småningom. Känner ingen lättnad ännu, tvärtom, men det var väntat.
Det var lite av min story. Kände att jag ville skriva av mig lite. Kommentera gärna J