Dermatillomani (tvång att plocka på huden) - någon mer ?

Jag gillar "klippa" mina naglar med mina andra naglar. Gnider dessa mot varandra och drar bort överskottsnageln, sedan kommer jag till huden undernageln som jag gärna drar bort. Känns så skönt, dra den, ibland börjar jag blöda men gillar känslan. Sedan lägger jag sprit på, älskar denna svidande känsla på mina fingrar. Konstigt men ger mig en tillfredsställelse.

Jag skrev det här i en annan tråd för inte alls så längesen...  
Jag lider av dermatillomani sen alltid tror jag. Jag minns att min mamma försökt få mig att sluta och då kan inte jag varit gammal. Men det har blivit värre med åren (är idag 27). Jag klöser dels bort varenda sårskorpa jag får, långt innan den är redo att ramla av, det gör ont och börjar blöda igen såklart, tar hur lång tid som helst innan mina sår läker och kroppen vittnar om det med stora ärr. Men har jag inga sår, vilket man ju sällan har som vuxen så klöser jag på alla finnar, pormaskar, små upphöjningar på överarmarna. Och allra värst för egen del är min hårbotten, där syns det ju inte att jag har sår - om man bortser från att håret ser risigt ut när det är som värst och att jag börjar få små kala fläckar bak nere mot nacken och bakom öronen.  
Jag kan dessutom inte låta bli han jag bor med heller. Han åker på mina pillande fingrar och jag måste berömma hans tålamod! Han älskar iofs  när jag bara lite lätt pillar på honom men gillar kanske inte lika mycket när jag börjar klämma finnar, klösa sårskorpor ( och han har dessutom ett jobb där han mer eller mindre jämt har några sår på armar och ben), pilla upp kommande hårstrån på benen och rumpan osv.  
Jag tror det finns ett arv, min mamma har tendenser hon med. Hon biter på sina nagelband och kläder på sina hälar - naglarna och nagelbanden har jag aldrig rört på mig själv. Och mina egna fötter låter jag bli men inte hans, hans fötter är jag gärna och drar i "lösa" flikar, inte alls så illa som synes här ovan och inte alls så som min mamma gör för hon får sår på sina hälar, det ger inte jag honom. 

men shitt - tråden om mitt liv... HUUUUUUUR blir man av med detta? jag bara kan inte låta bli, de är hemskt trots den 'tillfredsställelsen' ja får av att pilla bort sårskorpor, finnar, naglar, nagelband, hud, riva upp hårsäckar osv...

de e helt sjukt och de ser förjävligt ut - va fan gör man?? känt mig väldigt ensam med det här.. =/ 

Kan det vara det mon monologer av? Han drar bort sina naglar så jag behöver aldrig klippa fingernaglarNa sen river han nagelbanden så de blir infekterademed jämna mellan rum. Jag kämpar som attan för han ska sluta även läkarna och sjuksköterskorna som får öppna och släppa ut valet. Hur får man han att sluta han är 7 och har helt på i många år och jag blir så arg så men det blir det inte bättre av

Kläder ska såklart vara klöser

Njut av ert beroende istället! Det gör jag.

Mitt tips är att skaffa en spegel med många gångers förstoring och att vara noga med hygienen.
Tvätta hud och händer noggrant innan pillet, på med handsprit, pilla och tvätta händer och hud efteråt.
Noggrant också att med att veta vilken hudtyp man har så att det inte blir fler pormaskar.

I mitt nästa liv skulle jag bli hudterapeut!