HJÄLP! 7,5 månaders hysteriskt skrikande och svårt att sova

Låter som separationsfasen som kommer runt 8 månader, söker du på det här på FL tex får du upp massor om det.

Skippa allt vad 5 mm heter (i många fall blir det bara ännu värre) och ge så mycket trygghet och närhet ni kan, det brukar ge med sig efter ett par veckor. Kortfattat handlar det om att barnet upptäckt att det är en egen individ och kan bli lämnad ensam vilket är väldigt skrämmande för många barn.

Många barn får problem med sömnen i den åldern både med svårt att somna och med täta uppvak, många blir också skeptiska mot andra människor än föräldrarna och en del blir mer gnälliga och vill tex inte leka själva på golvet utan vill bli burna.     

Sådär var min tjej när hon hade ont i öronen, när hon var ca nio månader..

Lugnar hon sig om hon får sova med er ett tag?

Precis som Litet My påtalar ovan så är er dotter i separationsfasen. Hon har just börjat erfara att mamma kan försvinna. Världen blir i denna psykologiska fas oförutsägbar, stor och farlig. Hon behöver mer trygghet och närhet än någonsin under ett par månader nu. Att ni kört 5 minuters metoden gör världen ÄN mer skrämmande för henne för ni har ju visat henne att hon inte tröstas när hon skriker på kvällen utan får somna med oro i själen. Gör om, gör rätt. Låt henne sova i famnen, bärsjalen, i er säng. Förfäkta inte att hon prompt ska sova i egen säng under denna period. Ge henne den värme som krävs för att hon ska bli lugn och trygg.

Håller med marren :).lycka till

Ni måste givetvis omgående börja trösta henne och visa att ni finns där som den trygghet hon behöver när hon upplever så här extremt kraftig ångest. Inte konstigt att hon reagerar så starkt när ni utsatt henne för 5mm, hon litar ju inte ens på att ni är förmögna att trösta henne längre, det är därför hon inte lugnas även när hon är med er! Metoden är bevisat skadlig för barn och gör dem otrygga och osäkra, exakt vad ni märker av med andra ord, den anses idag vara helt förkastlig och jag förstår inte ens att folk fortfarande använder den.

En pytteliten bebis i sin värsta separationsångest behöver tröst och massor av fysisk närhet. Ju mer närhet ni ger desto snabbare kommer fasen att gå över. Men om ni fortsätter ignorera hennes behov som ni hittills gjort så kommer ni få ett rent helvete fram tills hon plötsligt ger upp och inser att det inte går att lita på er, att trösten inte kommer så snabbt som hon behöver, eller kanske inte ens alls, och då är skadan tyvärr redan skedd.

Vi har det likadant. Men inte riktigt så täta uppvaknanden. Men jag tror bara att det är att härda ut, det går om som allt annat. Sov i pass under denna tiden. En tar första delen å en andra delen av natten.
Vår pojk har bara velat somna själv senaste månaderna i sin egen säng. Och nu när han örjade krångla, försökte jag ha honom hos mig istället och det blev ännu värre. Så vi kör på att somna i sängen ändå. Men testa att ge mat annorlunda, mer tex. Öka mängden välling osv.