• MMMMM

    Kan inte hantera min autistiska son

    Hej, jag har sån ågren och sånt dåligt samvete för att jag är en hemsk mor. Har nyligen fått veta att min son har autism och jag har supersvårt att hantera hans utbrott på stan,i tunnelbanan, hemma och i trapphuset. Här hemma klättrar han på allt och river allt och drar stolar över golvet, öppnar och stänger dörrar, skåpluckor osv, och jag vet att grannarna blir väldigt störda av det och på gator och tunnelbanan ställer han alltid till en scen genom att vägra tex gå av tunnelbanan eller åka hiss eller rulltrappa åt ett visst håll. För mig som har social fobi är detta jätteknepigt eftersom jag skäms något så förbannat över hans beteende och vågar inte prata med folk och berätta läget....när det gäller grannarna är det ännu värre, eftersom det ju vet vem jag är, så jag är livrädd för att möta folk när jag går in och ut ur huset. Min son tar ofta 30 min på sig att gå in och ut ur huset så vi möter ofta folk och de ser hur han håller på, men ändå vågar jag inte förklara och jag försöker hålla mig borta så jag slipper möta personen face to face. Det tragiska är att det går ut över sonen eftersom jag skäller på honom för att jag skäms, fast han inte kan rå för det. Sen är det massa annat som är ett helvete oxå, men jag undrar om det finns någon annan som känner igen sig i detta. 

  • Svar på tråden Kan inte hantera min autistiska son
  • Pinguicula

    Men du har ju rätt till hjälp och stöd! Vad har du för hjälp nu?

  • Kilsbergen

    Har du kontakt med habiliterinhen? De kan hjälpa till med att arbeta bort problembeteenden och metoder för att förbereda sonen på vad som ska hända härnäst. Men ja, att ha ett barn med autism kommer att innebära att folk glor tyvärr. Jag har också en son med autism. Hur gammal är din pojke?

  • Nilsfar

    Jag har en son med svår autism men hade turen att stöta på ett förhållningssätt som kallas son-rise. Vi har hjälpt honom utvecklas utifrån hans intressen. Genom att engagera oss i det han gillar har vi gradvis kunnat utveckla kommunikation, samspel och inte minst flexibilitet som ofta är ett stort problem för våra barn.

    Son-rise handlar mycket om hur vi själva tänker och känner och hur vi kan hitta vägar att hitta en bättre känsla i samspelet med våra barn och att hitta sätt att må bättre i den svåra situation vi ofta befinner oss i. Du kan läsa mer om son-rise på www.son-rise.org

    På svenska finns det en hel  del dokument skrivna av en förälder som publicerats i gruppen"son-rise sverige" på facebook. Den kan också rekommenderas.
     

  • MMMMM
    Pinguicula skrev 2012-07-30 22:44:30 följande:
    Men du har ju rätt till hjälp och stöd! Vad har du för hjälp nu?
    Ingen alls egentligen, mer än att han gå på speciell förskola och vi precis ska träffa autismcenter, plus eventuellt få lit e vårdbidrag. Har pratat med kommun och sökt information om hjälp och träffat LSS-handläggare, men det enda jag kan ansöka om är "avlösning i hemmet" och då ska jag sätta mig ner och motivera och skriva en 10 sidors uppsats om varför jag behöver hjälp i typ 1 timme i veckan och det orkar jag inte för den lilla hjälp som går att få. Det jag vill ha (och inte kan få) är någon som hjälper mig att handgripligen vara med när vi är ute på stan och lirka in honom dit vi ska och visa metoder jag kan använda mig av. Det kan man ju glömma att man får hjälp med. 
  • MMMMM
    Nilsfar skrev 2012-08-01 10:27:35 följande:
    Jag har en son med svår autism men hade turen att stöta på ett förhållningssätt som kallas son-rise. Vi har hjälpt honom utvecklas utifrån hans intressen. Genom att engagera oss i det han gillar har vi gradvis kunnat utveckla kommunikation, samspel och inte minst flexibilitet som ofta är ett stort problem för våra barn.

    Son-rise handlar mycket om hur vi själva tänker och känner och hur vi kan hitta vägar att hitta en bättre känsla i samspelet med våra barn och att hitta sätt att må bättre i den svåra situation vi ofta befinner oss i. Du kan läsa mer om son-rise på www.son-rise.org

    På svenska finns det en hel  del dokument skrivna av en förälder som publicerats i gruppen"son-rise sverige" på facebook. Den kan också rekommenderas

    Hur får ni det att funka i vardagen då? Har ni tid över att hinna utbilda er och sonen i detta och en ekonomi som tillåter inkomstbortfall osv? Tack iaf för tipset :)
  • mammalovis

    Min spontana tanke är om det inte finns föreningar för föräldrar med barn som har autism. Just nu kommer jag inte på vad de heter, för Asperger vill jag minnas att det finns. Där skulle du säkert kunna få råd om hur andra har hanterat sina barn. Dessutom borde du kunna få mer kunskap via autismcentret. Ring dem och be om hjälp. Din sociala fobi gör ju inte saken lättare, så den behöver du nog också ta tag i och få hjälp med för att underlätta livet för er båda.

    Det jag minns från det barn jag hade inom autiska spektrat i skolan (år 2000) var att det krävdes mycket förberedelse. En del barn behöver ännu mer konkret med bilder för att förstå vad som ska hända. TEACH tror jag den metoden heter. Lycka till!

  • MMMMM
    Kilsbergen skrev 2012-07-31 00:44:18 följande:
    Har du kontakt med habiliterinhen? De kan hjälpa till med att arbeta bort problembeteenden och metoder för att förbereda sonen på vad som ska hända härnäst. Men ja, att ha ett barn med autism kommer att innebära att folk glor tyvärr. Jag har också en son med autism. Hur gammal är din pojke?
    Ja, vi ska snart dit för att (antar jag) lägga upp en plan. Han är snart 4 år. Nu planerar jag för fullt för ett liv där jag slipper gå ut med honom och har skaffat en speciell bostad på nedre botten där han ska kunna trivas att vara i hela tiden utan behov av att gå ut och har ordnat så att jag kan få levererat hem det vi behöver. Så som det ser ut får man ordna allt själv, vill man använda sig av lagen ska man lusläsa allt och bråka med alla och det klarar inte jag. 
  • mia A

    Jag undviker affärer och dyl som min dotter får utbrott i jag gör sådant när dottern är på fritids, sen har vi avlösare och Stödfamilj och säger du ifrån som i trappa o dyl blir det bara värre, ja har sagt tyst de andra sover som bor i uppgången då skriker hon ännu mera

  • mia A

    Sen ska du inte skälla då blir det ännu värre, jag vet att det är svårt att man brister endå när hon provocerar ännu mera

  • mammalovis

    Förlåt att jag skriver det, men bygg inte upp ett fängelse runt omkring er. Ni kommer ändå vara tvungna att bege er ut på möten. Om några år har din son skolplikt och det är din skyldighet att låta honom komma dit. Du måste söka hjälp för din sociala fobi om du ska få livet att fungera. Din son behöver ju få komma ut och springa/klättra av sig. I värsta fall får du påtala din situation för förskolan och få dem att göra en orosanmälan till socialen så det blir en utredning och du kan få mer hjälp och stöd.

  • mia A

    Mmmm avlösare ska du ha de gånger ja tar med min dotter är när avlösaren är med så får hon ta det jobbiga, be läkare hjälpa dig fylla i papprerna jag har 1/2 vårdbidrag för min dotter

  • cruz

    Det är jättejobbigt att hantera barn med autism och med social fobi är det nog betrydligt mycket jobbigare. Får du någon hjälp med din fobi? Har du testat KBT och medicin? Det är ju så viktigt att din son kommer ut och får social träning. Går han på förskola? Finns det någon lekpark i närheten där ni bor? Kan ni bjuda hem andra barnfamiljer så att din son får träffa andra barn (i lagom dos givetvis). Att få utbrott och vara oflexibel är liksom ett av autismens huvudbeteenden och det är oerhört påfrestande som förälder. För mig hjälper det att tänka på att min son faktiskt gör sitt yttersta för att samarbeta fast han ligger på  golvet i affären och gallskriker. Han kan inte bättre än så just i den situationen. Hans ångest inför sådant som i tycker är småsaker är stark och om jag tex tvingar honom att sitta i sista tunnelbanevagnen fast han har en fix ide att han måste sitta i första vagnen så får jag räkna med ett utbrott. Läs Bo Heiskovs bok Problemskapande beteende! Den har hjälpt mig otroligt mycket.

  • Nilsfar

    Vår Nils hade så pass svår autism att han fick personlig assistent i femårsåldern. Det gjorde att vi kunde få hjälp med att vara med honom samtidigt som vi kunde leva ett någorlunda liv med jobb vid sidan av att vara autismföräldrar.  Nu vet jag ju inte hur stora svårigheter din son har men om han behöver full koll hela tiden från din sida kan kanske assistans vara ett alternativ till avlösning. Fördelen med assistans är att du själv bestämmer vem som skall jobba med ditt barn - eller göra det själv.

    Efter några år startade vi ett eget assistansbolag för att kunna baka in mer utbildning av assistenterna i assistansen.

    Det har varit mycket jobb men  jag tror att det hade varit ännu mer och svårare jobb om vi gått vidare med habiliteringen på den tiden. 

    Det går att jobba med son-rise med olika intensitet. En del försöker bara lyfta in så mycket som möjligt av tankarna i vardagen och en del jobbar väldigt intensivt.  Man får göra så gott det går utifrån de förutsättningar man har

Svar på tråden Kan inte hantera min autistiska son