Min fru gör mig olycklig

Har varit gift i 17 år med en kvinna som har en inneboende bitterhet och aggresivitet som konsumerar henne och vårt förhållande.

Vet inte riktigt var jag ska börja men summeringsvis kan jag säga att hon tycker att det är jävligt synd om henne. Att hennes liv är skit, att jag är elak, att mina föräldrar är elaka, att min 70-åriga mamma är en hora, att hennes barn är dumma och odugliga och att alla andra är rikare och har bättre män. Att jag tvingat henne att jobba fast hon själv vill och är enormt driven på jobbet. Hon gör karriär. Faktum är att vi bor jättebra, har bra ekonomi och friska barn.

Hon ser fel i allt och är aldrig nöjd. Startar bråk med mig för allt jag säger om det på något sätt kan tolkas som att jag har haft det bra eller trevligt med kompisar. Hon tillåter inte har några kvinnliga bekanta eller ens några kvinnliga bekanta i mitt yrke. Då kallar hon dem horor och anklagar mig för att sätta på dem. Inför mina barn säger hon antingen att jag är bög eller att jag har massa slampor (jag är inte så attraherad av henne längre).

För några år sedan så hade vi en tuff ekomisk sitution och jag tvingades ta ett jobb i ett annat land. Frågade henne om jag skulle rädda vårt hus genom att ta jobbet som innebär att jag reste mycket. Hon sa ja och tyckte det var bra att min lön blev nästan 10 gånger så stor. Detta innebar att hon fick dra ett större lass hemma vilket hon lyckades med. Hon fick hjälp av släktingar och av en nanny som betalade. Jag sökte andra jobb parallellt även om det var svårt. Hon blev mer och mer förbannad över detta. Varje gång jag kom hem fick jag skäl tills det var dags att packa. Hon började skrika om skilsmässa. Till slut hittade jag ett annat jobb. Nu är hon skitbitter över detta och säger till alla att jag drog i väg med en bananbåt typ. Hon kunde hela tiden ha sagt till mig att skita i jobbet och komma tillbaka så säljer vi huset. Nej pengarna gillade hon. Nu får jag höra detta jämt och ständigt vilket asshole jag är. Hon tål inte höra något om jobbet eller min tid i det andra landet.

Det mest konstiga är att när fick ett nytt jobb hemma så fick jag en lägre lön och då sa hon  att då var det ingen nytta med mig längre. 

Hon brukar påpeka att jag är ful, en loser och att egentligen finns det ingen nytta med mig. Jag är inte så händig tll exempel. Men nu tjänar jag bra med deg så onyttighets argumentet är borta. Jag försörjde henne när hon pluggade.

Hon attackarar mig också vid gräl. Vet att jag är provakativ när jag är arg. Jag har rivmärken och hon har slagit mig i ansiktet inför barnen. Jag skulle vilja slå tillbaka men gör inte det eftersom jag har spärrar och jag slår inte kvinnor och barn.  

Jag har börjat att dra mig undan och försöker komma iväg ibland (vilket jag inte gjorde tidigare) för att träffa kompisar eller mina föräldrar.   

Nu har hon tjatat om skilsmässa men gör inget åt det. Efter jag säger att jag tycker det är en bra idé att skiljas så ändrar hon säg och är trevlig och vill kramas. Sedan går det några dagar och jag säger något så är diskussionen igång igen.

Är hon sjuk och behöver hjälp?

Hennes mamma har inte varit stabil och kunde frysa ut dottern under flera dagar samt inte ge henne mat till exempel.