Vill inte lämna min barn på förskola än!
Hej! Jag har ett barn på 16 månader. Jag har jobbat i sommar och under vissa dagar har vi då tagit hjälp av mormor/farmor. Nu kommer jag vara mammaledig o vara hemma med henne igen och har inga planer på direkt när hon ska börja på dagis, men kanske när hon är 2-2 ½ år. Jag har jobbat en dag i veckan hemma sen hon var liten och genom att ta ut få dagar i veckan under första året så har det gjort att jag har många dagar kvar nu och detta för att jag kämpat så att hon inte ska behöva börja på dagis så tidigt. Alla av de mammor som jag umgås med har satt sina barn på dagis och jag får nästan känslan av att många tycker jag är jättekonstig som inte sätter mitt barn på dagis nu utan är hemma med henne.Endel säger att seperationsångesten blir svårare ju äldre dom blir men jag tror att det är bättre att jag kan förklara för min dotter att vi hämtar henne sen och varför hon lämnas. Jag anser att ett barn som bara är lite över ett år har det absolut bäst med sina föräldrar och är för små för att lämnas på dagis, sen förstår jag dom som självklart MÅSTE men skaffar man inte barn för att göra allt för att vara med barnet? Jag tycker mammorna borde säga att dom hade velat kunna göra som jag kan och slippa lämna ett gråtande barn varje dag, men tyvärr verkar jag vara den som gör "fel" o har mit barn hemma! Jag tror på de som säger att dom är redo mellan 2 och 3 år, men jag förstår inte hur jag kan sitta o känna att många tycker det är konstigt att jag vill umgås med mitt barn? Hur kan en mamma/pappa helre vilja lämna bort sin gråtande barn till en främmande människa än att mysa med det hemma? Är jag ensam om att vara hemma med mitt barn över 1 års ålder? Är det jag som har missuppfattat allt eller är det bra för en blyg ettåring som just nu blir ledsen när man går att bli lämnad på dagis. Gör jag fel som väljder att ha henne hemma tills hos är två?
Kan tillägga att hon ofta är hemma med sin pappa och vi går på öppa förskolan någon/några dagar i veckan, åker till lekand och simhall och träffar släkt och vänner ofta men att vi lämnar bara vårat barn hos en "barnvakt" när det verkligen krisar och vi inte kan lösa det! Hon har inga problem med att gå till andra, sover hela nätter, äter allt o är en hur trygg tjej som helst! Jag vill inte föstöra det och känner att förskola är inget för henne än för hon är inte redo!
Har jag fel?
Dom små växer upp för fort ändå!