Pepp att gå vidare efter ett förhållande!!! :)

Jag är inte i samma situation men har varit! Vet ju inte varför ni separerade men det blir ju så av en anledning!

Kom ihåg att du är en grym människa och förtjänar det bästa; alltså en partner som ger dig "allt det där"! Att stanna med fel person är att säga nej till RÄTT person! När du vill skicka det där sms:et tänk på hur det skulle få dig att hamna på ruta ett igen. Nu är du på ruta tre! Du behöver inte gå igenom ruta ett och två igen för du har redan kommit en bit på vägen. Du är på ruta tre och ruta ett och två ligger bakom dig!

Något som jag tänkte mycket på efter en avslutad relation var: "tänk om det kanske skulle bli bättre den här gången?" det var någon som då sa att om du vill se in i framtiden - se till det förflutna! Det fick mig att känna att han var inte den jag ville ha då och kommer aldrig heller att bli det.

Go you! :D

Tjo! Jag går gärna med i denna pepp-grupp!!!
Jag saknar mitt ex så jag blir tokig ibland, som nu. När man kommer att tänka på allt som var bra. Allt som man älskade med den andre personen. På något konstigt vis är jag nu i den situationen att jag verkligen vill ha tillbaka honom, men ändå inte. Han var ett praktsvin den sista tiden, men alltid har man ju något bra i ett förhållande, annars hade man ju aldrig någonsin blivit tillsammans. Jag älskar mitt nya liv och jag vill verkligen inte tillbaka till hur vi hade det sista tiden, inte för något försaka det jag har nu. Men jag saknar det som var bra.

Hur hanterar ni dessa känslor som attackerar ibland???
Vill inget hellre än att skicka ett sms och skriva vad jag känner, men vad fan skulle det göra för gott??
Inget alls. Nu ska jag låta honom kontakta mig om det är något. Låta honom få chansen att sakna.

Men fyfan vad ensamheten och saknaden kan tära på en ibland!

PEPP PEPP!
Hurra för oss som inte hör av oss!

Man måste vara hård mot sig själv, verkligen bita ihop när det kommer. Jag tappade helt mig själv i mitt förhållande jag gav och gav och fick nästan ingenting tillbaka, min självkänsla är på noll och nu jobbar jag stenhårt för att få tillbaka det, bli den jag var tidigare. Jag vill inte heller tillbaka till det förhållandet men samtidigt saknar jag ihjäl mig ibland för jag älskar honom ändå, varför vet jag inte, han är en riktigt egoist och självupptagen. Jag kom aldrig i förta rummet och han tog aldrig initiativ till något. Så varför ska det då vara så jäkla svårt!?!? Alla mina vänner säger, du gjorde RÄTT! Det vet jag också att jag gjorde men ändå! Tusan också.. Det är väl bara att bita i hop.. 

För som tidigare sagt i tråden så är man ju nu på ruta 3 eller kanske till å med 4! Och då vill man ju inte till ruta ett igen, det blir bara en ond cirkel.. Nä nu gäller det att vara bestämt med sig själv! Det här klarar vi! :) För jag vill ju hitta en som "rock my world" och det lär ju inte hända om man hänge kvar vid det som inte ens fungerade eller kunde bli rätt.
  

Känns som jag skrivit det där själv!
Fantastiskt att känna att man inte är ensam att känna det man känner.
Jag vill inte heller ha tillbaka mitt ex, även om jag precis som du saknar honom.
Men jag tror fallet är så för oss båda (som har erfarenheter av egoistiska ex) att man längtar efter den han VAR, och det han gav, kanske inte direkt den han är nu. Tror det är viktigt att komma ihåg att han inte är den enda som kan ge den känslan av bekräftelse.

Jag känner att mitt självförtroende också är på botten. Det återspeglas mycket i jobbet också vilket känns piss! Jag vill inte prestera sämre på jobbet, bara för att jag gjort slut med ett svin till ex.
Hur gör du för att bygga upp ditt självförtroende? Mitt arbete är något sviktande, om man säger så... =/
Vet inte riktigt hur jag ska göra.

Precis man längtar och saknar nån man önskar och hoppades på att personen skulle var. Bra sagt där att det faktiskt finns andra som kan bekräfta en och framför allt så ska man komma ihåg att göra det själv!

Självkänsla och självförtroende blandar man ofta ihop, självförtroende är att tro på din förmåga att prestera att man klarar av att göra saker, självkänsla är värdet och ett mått på själens kondition, lika som vi ska motionera och hålla i gång kroppen för att må bra måste vi även underhålla självkänslan. Jag läser mkt böcker, en bok som fastnat för mig och som jag läst sen i maj heter Ayurveda för ditt sinne av Janesh Vaydia (tror det svaras så?) Där finns otroligt många övningar och det är är så fint skriven, blir så berörd varje gånga jag öppnar den! Sen skriver jag bok nästan varje kväll om hur jag känner och tänker. Om egenskaper hos mig själv som är bra! Tex har det hänt något på jobbet och jag har varit väldigt hjälpsam och positiv til att lösa problemet skriver jag det i boken! På så sätt fyller jag på. Det är viktigt att man bekräftar sig själv. Och kommer ihåg att man faktikst är bra som man är och att man duger! Har skrivit ut lappar idag jag ska sätta upp i lägenheten lite överalli i skåp på speglar mm. På vissa står det tex ett bra ordspråk, en annan står det; Du är härlig! ;Du är vacker! ;Stak och stolt! mm mm mm Så jag blir påmind om det hela tiden. Mindfullness är också ett bra verktyg att ta till sig, har kaddat ner en app jag använder mig av på så sätt jag jag använda det vart jag än går. Jag går dessutom hos en kurator nu, dom ger mig dessa verktyg att jobba med för jag har bestämt mig för att få tillbaka den självkänsla jag hade innan mitt förhållande och jag ska lyckas med hårt arbete med mig själv! Du kan också!!! jag hejar på dig!!   

Tack för dina ord! De är ett stöd när nuet kan kännas tungt. Bra startad tråd =)

Jag försöker bekräfta mig själv, men det är sjukt svårt. Har inte känt mig så här grå, tråkig, osocial och ovärdig på väldigt många år och jag hatar att jag känner så. Vill inte känna så alls! Och definitivt inte efter att jag gjort slut med en kille. Man vill ju inte att det ska ha så stor inverkan på ens liv, men ibland funderar jag på om det ens är han som har den inverkan, eller om det är jag själv. Det bereder väg för ganska djupa, jobbiga tankar. Tänker mycket på mitt ex och hoppas han tar sig tid att fundera, att växa, och komma fram till egna slutsatser. Vi var i slutet båda två på väldigt dåliga ställen i livet och vi behövde båda andrum.

Annars försöker jag sätta mig in i mindfulness-tänket. Det är rätt intressant! Funderar på att köpa Mia Törnbloms böcker, men vet inte om det är att kasta pengar i sjön. Det kanske inte hjälper alls? Och så funderar jag på att vända mig till någon professionell. Jag verkar inte kunna hantera alla tankar som dyker upp... Har märkt att jag börjar, omedvetet, söka bekräftelse från andra håll och andra killar, fast jag egentligen inte vill. Men jag tror det är min inre kärlekstörst som skriker så högt. Det är en ständig fight mellan ensamheten och kärleken. En ständig dragkamp. Försöker övertala mig själv om att det är MIG jag måste satsa på. Om jag inte älskar mig själv, hur fan ska någon annan göra det? Men samtidigt är jag rädd för att missa "den där" killen som kanske dyker upp när man minst anar det...

Tyvärr måste jag erkänna att jag har väldigt begränsat socialt umgänge. Även om jag vill vara ute och träffa folk, är jag ofta nöjd med att vara själv. Jag är bara rädd att jag bränner fler och fler broar till att komma ut och träffa folk, alltså träffa nya killar.
Allt blir så djupt och komplicerat!! =)

Förstår dig så väl, och är i samma situation själv:(. Har gjort slut med min kille för tre veckor sedan, och nu är jag ensam och "slickar mina sår":(, men vill inte ha ngn karl som vill ngt mera, utan gärna någon som bara vill diskutera livets problem sas.

BLÄ!
Nu behöver jag verkligen pepp!!!!!
Har fått ett sånt jäkla sakna-anfall! Vill ha honom här, att han älskar mig igen, att han inser vad han kan få genom mig. Jag har inte velat gråta fler tårar över honom men just nu bara faller de!!
Funderar på att gå ur det där jävla Facebook för jag fick se mitt ex med någon annan där. Säkert inget allvarligt, men tillräckligt för att ge mig magknip och enorm saknad.

Vad betyder det när man känner att man vill ha tillbaka honom bara för att han kanske är på väg mot någon annan??? Är det ens känslor som blir klarare eller är det rent revir-tänk??

Åh, jag behöver vara med här! Era ord är mina...

Ja, kom och var med!
Vi behöver alla varandra. =)

Hur tänker du??