• Karin 748

    fler gravida med myom?

    Är gravid med andra barnet. Fick reda på att jag hade myom med första barnet, då var det största myomet 6cm i diameter, det andra 4cm. Nu med andra barnet har de växt och de stora är på 12,3 x7cm och det lilla är 7x6cm.
    Vilket har resulterat i blödningar de sista tre veckorna (ca från vecka 11), sjukskriven då jag har haft svårt att gå, konstant värk i buken som enligt sjukvården härstammar från myomen. Och alla tror att jag gått mycket längre, då myomen ligger i framvägg så är bara de som syns som bebismage.

    Finns det fler gravida med samma problem?Eller bara kvinnor som har problem med sina myom? Det sägs ju att var femte kvinna ska drabbas av myom, borde ju finnas ett par här inne då tycker man.
    Tänkte vi kunde stötta varandra och följas åt i vårat gemensamma problem med oro och de faktiska problemen som följer. 

  • Svar på tråden fler gravida med myom?
  • cornflakes

    Jag har ett myom i bakväggen. Är i v 12 och har haft ont i magen hela tiden och småblött sedan v 7. I början fick jag väldigt ont, det var innan graviditeten knappt ens var konstaterad, och åkte in på akuten. De hittade inget (mer än myomet) och sa att en del får sådär ont i början. Sedan dess har det mer varit molvärk. Men jag vet inte om det beror på myomet.

  • Karin 748

    påminner mycket om det jag känt, men kanske beror på hur de sitter också?
    Tycker det är dålig information inom svensk sjukvård och på svenska sidor, det jag läst har jag fått läsa mig till på brittiska sidor där det verkar ha forskats mer.
    Vet du hur stort myom du har?
     

  • cornflakes

    Jag vet inte hur stort det är. Tyvärr fick jag missfall förra veckan, v 12. Det hade nog inte med myomet att göra för jag tror att myomet fanns där redan innan min förra grav som var helt problemfri. Men jag blödde väldigt mycket vid missfallet och funderar på om det kan ha samband med myomet. Hoppas få komma på återbesök och reda ut det, är lite rädd för hur mkt jag kommer att blöda vid nästa mens annars. Har även en äggstockscysta så det är svårt att veta vad som är vad. Hoppas det går bra för dig!

  • Ithil111

    Hej! Jag är gravid i vecka 23 och har tre myom som sitter på utsidan av livmodern. Jag visste om innan att jag hade två, men läkarna tyckte jag kunde förSöka bli gravid först innan man försökte göra nåt åt dem. Fast jag hade inte trott att jag skulle få sådana problem av dem. Jag vaknade två dagar innan förväntat mens och hade lite ont i magen och ländryggen. Tänkte pga tidigare erfarenheter att det kanske var uvi men undrade också om det kunde vara graviditetssymtom då vi försökt i tre-fyra månader att bli gravida. Så jag köpte ett test på Ica som visade positivt! Vi var glada och lite överraskade att det gått så fort för oss med tanke på att vi ändå är 33 och 35 år gaml och med myomen som kunde försvåra. Samma kväll fick jag ont på en punkt på vänster sida på ryggen och efter en natt av smärta och kräkningar lite vi in akut och de konstaterade att njurarna, särskilt den vänstra, hade problem pga ngt motstånd (hydronefros). Mitt största myom som då vuxit till 12 cm i diameter och satt bakom livmodern tryckte på urinledarna. Efter två dygn med morfin fick jag åka hem med smärtlindring. Jag ville ju inte avbryta graviditeten och de kunde inget göra åt myomet eftersom jag var gravid. Läkaren som skrev ut mig varnade mig för att det var stor risk för missfall och att det om graviditeten fortsatte kanske inte var värt att fullfölja den om njurarna skulle bli skadade. Kändes väldigt jobbig! Jag låg hemma i två dagar men på midsommaraftons morgon kände jag bara att jag mådde så dåligt. Hade inte direkt ont utan kände mig bara så sjuk, svårt att förklara. Så jag sa till min man att nu måste vi åka in igen. Då hade njurvärdena blivit sämre. Jag blev inlagd och vän uppe på avdelningen fick jag den värsta smärtan jag kännt! De gav mig flera doser morfin innan det släppte. Morgonen efter var värdena så dåliga att de inte vågade vänta längre utan jag fick en akuttid på operation där de satte in sk dubbel-j katetrar eller stent mellan njurarna och urinblåsan. Nästa morgon mådde jag mycket bättre och sedan dess har njurvärdena varit bra. Har haft en hel del ont av katetrar, myom och nu även foglossning, men i min mage sparkar en frisk liten parvel! :D Mina myom är nu ca 15*13*12, 10-11 cm i diameter och 3-4 cm. Det största ligger nu nertill och det kommer därför bli snitt. Oj, vad jag skriver, blev ju en hel roman... ;) Var bara så skönt att träffa på nån fler med myom!

  • Karin 748

    Nämen fy så jobbigt, känner igen mycket av det du skriver. Har också ett längst ner som sitter fast i livmodertappen. Så snitt här med. Är i v24 nu med en frisk bebis i magen. Dock varit inne på akuten pga smärtsamma sammandragningar som lett till panikångest. Ordinerad sängvila så inte någon bebis tittar ut redan nu. :S är visst myomen som bråkar trodde läkaren. Blir bara så frustrerad på hur lite info man får om myom och problemen de kan ge. Allt vettigt har jag fått läsa på engelska sidor. Har också förstått att många av mina problem mellan graviditeterna beror på dessa "jävlar". Blir så ledsen av att jämt ha ont och må dåligt, inte kunna ta hand om min 3åring eller hjälpa till så mycket hemma. Vilket vissa dagar lett till en sur och irriterad make. Som allt som oftast är en klippa. Men idag var en sån dag det brast även för honom. Har försökt gå tillbaka till jobbet i omgångar. (sjukskriven sen augusti) gått sådär varje gång. Vilket gör chefen irriterad också.. Gaaah vill bara att tiden ska gå så man kan bli av med skiten. Får dock inga konkreta förslag på hur detta ska gå till. Uppenbarligen krymper inte mina myom mellan graviditeterna.. så just nu känner jag bara för att ta bort hela skiten! Behöver inte ha fler än två barn. Och aldrig en graviditet som denna igen.. Sorry om det blev långt och gnälligt. Men hatar verkligen detta!!

  • Mammax212

    Oj! Jag har myom (ca 3cm innan graviditeten) men hade ingen aning om att den kan påverka graviditeten/förlossningen. Ingen utav de BM eller läkare jag träffat har sagt något. Ska på kontroll på förlossningen på fredag, är då i v.42+/-0. Kommer KRÄVA svar angående mitt myom och navelbråck..  kan ju ge komplikationer vid förlossningen.
    Dumt o bli igångsatt för sedan bli akut kejsarsnitt pga myomet!!!
    Förövrigt så sa en gyn-läkare till mig att det var bara att ordna spiral för att minska blödningarna. Ingen operation eller nått annat skulle hjälpa!! Demon Jag kan ju säga att jag tror vad jag vill på hennes utlåtande. Känns bara helt fel!

    Några bra länkar om Myom och hur bli av med dem?

  • Karin 748

    Jag tycker främst att det finns bra sidor från England. Forskningsrapporter och undersökningar. Men kan inte riktigt kopiera länkarna via telefonen. På svenska sidor står det inte så mycket. tyvärr. Håll dej från mat om du googlar på bilder. Ingen vacker syn!! Hoppas du får besked och inte behöver oroa dej.

  • Ithil111

    Mammax: Har de sagt något om myomen under graviditeten? Om de inte växt eller sitter särskilt olämpligt till så behöver det troligtvis inte vara några problem. Det är många som har myom utan att veta om det. Men har du problem med blödningar annars när du inte är gravid så måste du förstås få så bra hjälp som möjligt! Helsingborgs lasarett är visst lite specialiserade på behandling av myom ( bor själv i södra Sverige, vet inte hur det är norröver). Provar lägga in en länk. www.helsingborgslasarett.se/patienterochnarstaende/enheterochmottagningar/gynekologiskmottagning/godaratademuskelknutorpalivmodern.4.65ffbb35122266447de80008379.html De förslag jag annars har fått från sjukvården i mitt landsting är att jag efter amningen ska få hormonsprutor som typ gör att man kommer i klimakteriet och förhoppningsvis krymper myomen inför operation vilket behövs när de är så stora som mina i alla fall. Karin: Skönt att det finns fler som behöver gnälla lite. ;) Låter ju jättejobbigt med sammandragningar och panikångest och blödningar! Tycker också det är jobbigt att min man får sköta det mesta och skjutsar mig till barnmorska och sjukgymnast osv. Men jag ska ända inte gnälla jämfört med dig då det här är vårt första barn, kan bara försöka föreställa mig hur situationen hade varit om man skulle ta hand om ett barn också! Jag är sjukskriven på heltid nu sen ett par veckor. Ont av foglossning, myom och katetrar så det blir mycket sängliggande. Håller verkligen med om att man bara vill att allt ska vara över och att man ska få bli av med de där sketna klumparna!! Men det går ju framåt i alla fall, skönt att det är övergående... Hur sitter förresten dina myom, utanpå eller inuti? Har de sagt nåt särskilt inför snittet? När vi var på senaste kontrollen för en vecka sen så ville läkaren informera om den ökade risken för blödningar och att livmodern ev kan få problem med att dra ihop sig, så de vill göra vad de kan för at det ska bli ett planerar snitt under dagtid så att all kompetent personal vid ev komplikationer finns tillgänglig. Önskar ofta under denna graviditet att mina läkare gett mig bättre info om ev komplikationer vid graviditet och inte bara sagt att jag ku de försöka bli gravid. Han jag träffade förra hösten sa tom att det var antagligen störst problem med att ägget skulle gästa och att om det bara lyckades så torde det inte vara några problem, jo men visst.. :) Nej, nu gnäller jag på en massa igen. Hur går det för er?

  • Loijsisen

    Förra sommaren födde jag mitt femte barn. Dom första fyra föddes vaginalt och det femte borde inte heller varit några problem men när jag blev igångsatt 13 dagar över tiden pga dåligt andningsrörelsemönster så sa det stop när jag va öppen 6 cm. Gick i några timmar utan att nåt hände sen sattes värkstimulerande dropp och barnmorskan kände direkt att det blev riktig kraft i värkarna och sa att nu är han ute inom några minuter så hon började ta fram grejer för att förbereda att ta emot honom men då hände nåt. Han blev helt vild och sen larmade maskinen och bm trycker på nåt larm så det stormar in en massa personal. Bm känner efter och får då tag i ett öra. Hon försöker komma åt hans axel för att försöka trycka honom in bättre igen och då blir det som ett sug och hela hennes hand åker in i min livmoder men tack vare det återhämtar sig hjärtljuden och hon ligger kvar så med sin hand inne i min livmoder hela vägen ner till operation där det blev ett akutsnitt.

    Jag blev gravid igen väldigt oplanerat två dagar innan jag skulle ha min mens och fick panik! Både jag och min man fick panik och ringde direkt till gyn för ett abortsamtal. Fick gå dit några gånger och vi kände att vi inte kunde ta bort  det iaf och jag är nu gravid i v.13. Gynekologen kunde se att jag har ett myom som sitter precis vid cervix alltså för utgången och med ett myom som sitter där går det inte så bra för att barn att ta sig ut utan enda alternativet är snitt.

    Har idag varit på specialistmödravården och diskuterat detta men det jag idag känner mest panik över är om moderkakan fäst vid snittet för då kan det bli riktigt allvarligt för mig om moderkakan växer in i snittområdet, då kan det bli livshotande och det gäller då att rädda liv sa läkaren... Usch, har sån panik och hoppas verkligen att moderkakan fäst i bakvägg vilket jag får veta nästa vecka då jag ska göra kub-ultraljud.

  • Karin 748
    Ithil111 skrev 2012-11-27 14:23:27 följande:
    Mammax: Har de sagt något om myomen under graviditeten? Om de inte växt eller sitter särskilt olämpligt till så behöver det troligtvis inte vara några problem. Det är många som har myom utan att veta om det. Men har du problem med blödningar annars när du inte är gravid så måste du förstås få så bra hjälp som möjligt! Helsingborgs lasarett är visst lite specialiserade på behandling av myom ( bor själv i södra Sverige, vet inte hur det är norröver). Provar lägga in en länk. www.helsingborgslasarett.se/patienterochnarst... De förslag jag annars har fått från sjukvården i mitt landsting är att jag efter amningen ska få hormonsprutor som typ gör att man kommer i klimakteriet och förhoppningsvis krymper myomen inför operation vilket behövs när de är så stora som mina i alla fall. Karin: Skönt att det finns fler som behöver gnälla lite. ;) Låter ju jättejobbigt med sammandragningar och panikångest och blödningar! Tycker också det är jobbigt att min man får sköta det mesta och skjutsar mig till barnmorska och sjukgymnast osv. Men jag ska ända inte gnälla jämfört med dig då det här är vårt första barn, kan bara försöka föreställa mig hur situationen hade varit om man skulle ta hand om ett barn också! Jag är sjukskriven på heltid nu sen ett par veckor. Ont av foglossning, myom och katetrar så det blir mycket sängliggande. Håller verkligen med om att man bara vill att allt ska vara över och att man ska få bli av med de där sketna klumparna!! Men det går ju framåt i alla fall, skönt att det är övergående... Hur sitter förresten dina myom, utanpå eller inuti? Har de sagt nåt särskilt inför snittet? När vi var på senaste kontrollen för en vecka sen så ville läkaren informera om den ökade risken för blödningar och att livmodern ev kan få problem med att dra ihop sig, så de vill göra vad de kan för at det ska bli ett planerar snitt under dagtid så att all kompetent personal vid ev komplikationer finns tillgänglig. Önskar ofta under denna graviditet att mina läkare gett mig bättre info om ev komplikationer vid graviditet och inte bara sagt att jag ku de försöka bli gravid. Han jag träffade förra hösten sa tom att det var antagligen störst problem med att ägget skulle gästa och att om det bara lyckades så torde det inte vara några problem, jo men visst.. :) Nej, nu gnäller jag på en massa igen. Hur går det för er?
    Just nu är jag irriterad. När jag var inne på akuten sist så såg de det jag fått reda på sen innan att det mindre myomet ligger ihop med livmodertappen, i undersida livmodern (alltså problem vid förlossning). 3 dagar senare var jag hos min vanliga läkare som sa vid ul undersökning att myomet var "borta".
    Detta sades förra graviditeten också. Vilket visade sig den gången vara fel - fick jag veta av förlossningsläkaren som genomförde snittet att: " du hade inte kunnat genomföra en vaginal förlossning då du har ett myom som ligger som en propp ovanför livmodertappen".
    Men den gången sa SAMMA läkare att det myomet också var borta.. Så nu ska jag i alla fall få en remiss till förlossningskliniken så de får titta ordentligt på det hela. Jag vill ju ha ett planerat snitt för jag tror det kommer bli exakt som förra gången och jag är sjukt rädd för ett katastrofsnitt. Vill inte bli sövd och missa "finalen".
    Men nu vill tydligen inte förlossningskliniker här planera snitt enligt min bm. Så det känns som jag fått en ny grej att oroa mig över istället.

    Mina myom sitter då ett i botten (enligt Förklossningsklinikens akutmottagning) som är det mindre 5x7cm i sista mätningen (avrundat). Sen ett större på 12x7cm sitter högre upp och ska tydligen inte påverka en förlossning. Men den hjälper till att trycka på pulsådern.. Men börjar se ljuset i tunneln (eller om det är adventsstjärnor? Skrattande)
    imorgon går jag ner på tvåsiffrigt, 99 dagar till bf. Så snart är det över. Snart kan jag få ta bort dessa knölar och problem. Bebisfabriken stänger för gott och priset är i hamn :)

    Det lät som Skåne är mycket längre fram än göteborgsregionen när det gäller Myom. Jag har fortfarande inte fått någon form av handlingsplan vad som ska ske efteråt, förra gången försvann jag helt ur deras papper, fick inte ens efterkontroll av myomen. Kanske ska söka mej till skåne istället. Lät sjukt bra med sprutorna i alla fall!! 
  • ontheway

    jag är gravid i vecka 8 och har förstorad livmoder och ul läkaren trodde sig se muskelknutar men undersökte inte detta mer. Men ja misstänker myom och jag är för stor för att vara i vecka 8 och mina hormoner är helknas. Jag behöver verkligen någon att diskutera detta med som är i samma sist eller varit, detta är min fjärde graviditet men just detta med skyhöga hormoner, smärta och myom är helt nytt för mig!

  • Ithil111

    Hej onetheway! Såg ditt inlägg först nu, är inte så aktiv på fl. Hur har det gått?

Svar på tråden fler gravida med myom?