Barn med Aspergers syndrom, en föräldrartråd.

Jag har inboxat.

Tack, jag har svarat i din inbox.

Finns det fler som vill dela med sig av tips/ideer eller erfarenheter, eller bara skriva av sig, det går jättebra att inboxa mig om ni hellre vill det än att skriva här.

Hej har en son med fruktansvärd ilska och andra symtom. Är nu under utredning. Han är 6 år, jag skulle gärna veta hur era barn är "annorlunda" om jag märker några likheter... Skriv gärna :)

Ilska är inte ovanligt vid aspergers, ständiga utbrott hör till vardagen hos oss, men inte hos alla med asperger. Vissa får endast utbrott hemma medan andra kan få de överallt, inklusive förskolan/skolan, i hissen, på bussen, i affären mm. 
Vad är det för andra symptom din son visar?

Tex: Socialt så har dessa barn ofta svårt, och att fungera i stora barngrupper. De fungerar bättre med vuxna än med andra barn.
Vissa dagar så är det i stort sett omöjligt för barnen att klä sig själva, fast de andra dagar klarar det utan några som helst problem.
Att vistas på platser med mycket folk kan vara jobbigt, tex i mataffär där det också är mkt synintryck och ljudintryck som kan vara jobbigt.
De kan även ha ADHD = överaktiva (många med AS har detta), då har de svårt att vara stilla utan är i stort sett i rörelse hela tiden (utom när de tittar på TV eller spelar datorspel), kan inte sitta still under en måltid utan att vrida och vända sig på stolen och gå upp från stolen mm.
Och de "hör" inte alltid vad man säger åt dem, man får säga samma sak "miljoner" gånger, och även när de hör är det inte ovanligt att man tror att de inte hört för de kan verka ouppmärksamma  fast de inte är det, så vi brukar fråga om han hört vad vi sagt och gärna att han upprepar vad vi sagt så vi vet att han har hört, vid dessa tillfällen när det är viktigt att han verkligen lyssnar.

Hur långt har ni kommit i utredningen?

Hej nästan allt du skriver i sista stycket är honom upp i dagen. Vredesutbrotten kommer mest hemma,biter river slåss, drar i håret slår sönder saker. Enda som gäller är fasthållning, på skolan går han i väg och gömmer sig.
Men säger hemma att de flesta av barnen och fröknarna är dumma. Tror han bygger upp något i sitt huvud att alla är ute efter att vara elaka mot honom.

Han älskar matte och räknar gärna, på kvällen när han ska sova ligger han och räknar när vi åker förbi bilar räknar han, allt ska räknas jag vet inte om det hör till åldern eller om han har någon slags tvångstanke.

Jag vet inte hur lång tid utredningen tar, men under veckan ska vi gå igenom från gravidietet tills nu och så har jag fått tre kurator tider ( tror det är sandlådan)
Hans halvbror har ADHD och jag ser ju likheter, men tycker 6 åringen är mycket värre. Halvbrodern hade aldrig dessa riktiga vredesutbrotten och gick iaf att prata med något.
Våran 6 åring bara blockerar och skriker vid motgångar och blir verkligen livsfarlig...        

Vad bra att ni får en utredning gjord. Hoppas den blir klar så fort som möjligt så ni, om det behövs, kan sätta in stöd/hjälp i skolan så han kan må bra där. Det låter inte bra att han tycker att de i skolan är dumma, troligtvis så har det uppstått missförstånd, kanske både från andra barn, fröknar och honom. Så var det för min kille i förskolan innan vi och fröknarna förstod att något var annorlunda med min son. Då bytte de förhållningssätt till honom, så mådde han bra och utbrotten minskade.
Har ni berättat för skolan hur er son upplever det? Även om han inte skulle få en diagnos så verkar det som att man behöver kolla upp hur det är i skolan för honom.

Vår bup-handläggare sa att utredningen tog 10 besök, men det gick snabbare än så då min son var snabb med uppgifterna och hann med mycket de gånger vi var där. Passa på att boka in flera tider på en gång så går det fortare att bli klar, tex 1-2 besök i veckan.
Både vi och förskolan (som han gick i då) fick också fylla i frågepapper om vår grabb. Han fick även träffa en läkare som kollade att allt var bra fysiskt/motoriskt, den undersökningen var jobbig då läkaren inte berättade vad han skulle göra utan bara, bla drog upp tröjan för att lyssna på lungor mm. Så beter man sig ju inte mot folk, och allra minst mot någon med misstänkt aspergers. Men övriga vi träffat på bup har varit superbra. Gör ni utredningen hos bup?

Att han räknar mycket kan både vara ett intresse och ett tvång. Min son utvecklade tics i sommras, men på bup säger de att man ska ignorera det så brukar det minska eller försvinna av sig själv. Vet inte om man ska hantera din sons räkning på samma sätt!

Ojoj det du beskriver stämmer så bra in på våran snart 5 årige son. Han skall förhoppningsvis snart börja sin utredning AD/HD. Jag har även tagit upp AS till de på bupen. Men jag vet inte om jag fick någon respons riktigt. Min man tycker nog att det är jobbigare än mig. Jag vill ju bara att det ska bli rätt med en gång. 
Just det där du skriver att de "hör" inte alltid. Här säger han "va" typ hundratusen gånger om dagen, och så ska man upprepa det han säger så han verkligen är säker på att vi har hört honom! 
 

Hej ja vi går utredningen på BUP de sa att de skulle rikta in sig på ADHD och inom autism och då tror jag de menade Asbergern.

Nej jag har inte pratat med skolan än utan avvaktar lite och ser vad han säger. I augusti började han på ett helt nytt fritids och i förskoleklass så jag får se hur det blir när han kommit in lite i verksamheten.

Hur är din son med ilskan? Kommer den lite överallt eller mest hemma?Här är det mest hemma och jag som råkar mest illa ut. Men jag kan se tendenser om vi är på affären eller bland mycket folk men då låter jag honom vara ifred och sura i stället. Han går då oftast iväg och sätter sig och surar. Skulle inte vilja vara med om ett sånt utbrott inne på affären..   

Jag är väldigt säker på att han har en diagnos och om det skulle visa sig att dom tycker han är en normal kille kommer jag fortsätta bråka. För jag ser att han inte mår bra och det gör så  ont i mitt hjärta och se honom så ledsen ofta på skolan..  

Innan vi fått diagnosen på vår son så var jag iväg till öronläkare/audionom som kollade han hörsel som var helt perfekt.
De kollar nog autismspekrum också vid utredningen, och där ingår aspergers.

Mia80: Jo tyvärr får vår son utbrott ÖVERALLT, och det är sååå jobbigt när det händer, man skäms så otroligt. Det är inte kul med utbrott i mataffären, på vårdcentralen, på fotbollsträningen, mm, på bussen (vi har vid flera tillfällen fått gå av vid tidigare hållplats för det inte funkat att åka buss, tex pga han inte fått sittplats där han tänkt sig).
Jobbigt när det blir utbrott när man är hemma hos någon annan också, speciellt vid barnkalas. När andra bara tittar på oss som vi vore ett spektakel, inte kul, utan man får bara ta honom därifrån så fort som möjligt, därför är det jobbigt när man handlar då måste man ju betala först, men om maken är med så kan en av oss gå ut med honom ur butiken.

Vi försöker att inte utsätta honom för mycket intryck/folk mm samtidigt, för då spårar han lätt ur. Tex kan man inte både handla mat och hälsa på hos mormor och morfar på samma dag, det blir lätt för mycket + att man får låta honom leka av sig utomhus innan man åker på besök. Så man hinner ju inte göra så mycket.

När vi var på marknad sist så går vi efter en timme undan från marknadsområdet och sätter oss och vilar 15-20 minuter innan vi går tillbaka till marknaden, då verkar han få lite ny kraft att orka med lite till. Vi märker ibland när det håller på att bli för mycket för honom, då blir han "stirrig" och flaxig, och sedan om han inte får komma därifrån, så blir det att han gör tokigheter, tex kastar iväg en blomkruka eller helt enkelt får ett utbrott.

Även om din son inte skulle få en diagnos så har han rätt till stöd i skolan, även om det kan vara svårare att få det utan diagnos. Självklart ska din son må bra i skolan och tycka att det är kul att gå dit. Jag skulle ha pratat med hans lärare om jag var du, du behöver inte berätta allt utan endast ta upp att han verkar inte trivas och må bra där, så de har lite extra koll på honom, han kanske behöver hjälp med att komma in i lek med kompisar på raster och fritids?