Förlossningsdepression!
Har nyligen insett att jag lider av en förlossningsdepression och min livssituation känns helt hopplös. Är så fruktansvärt ensam i detta, har ingen att prata med och gråter hela tiden i smyg för att min son inte ska se mig ledsen. Vill verkligen inte påverka honom men vet att det är ofrånkomligt då jag knappt orkar med honom ibland. Det känns så himla orättvist att jag inte kan få vara lycklig nu när jag äntligen blivit mamma. Älskar min son över allt annat på hela jorden men orkar inte vara den mamma jag vill vara. Snart måste jag tillbaka till jobbet och då har jag mått dåligt under hela min föräldraledighet, den tid då man ska vara en lycklig mamma och njuta av sitt barn. Denna tiden får jag aldrig tillbaka och det känns så orättvist.
Ville bara skriva av mig lite samtidigt som jag gärna tar emot tips på hur man tar sig igenom detta.
Finns det någon där ute som känner igen sig och vad gör ni för att orka med dagarna?
