Ni som inte kan amma era bebisar till söms, hur gör ni?

Jag har i och för sig ammat till sömns mycket, men i minst lika stor utsträckning sjalat till sömns. När de blev äldre nästan uteslutande. Har suttit och guppat på pilatesboll mången gång också

Har gjort lite olika med mina. Godnattsånger funkade för Loke, eller att jag låg o läste högt (tog då bara en bok jag själv läste, han brydde sig inte om innehållet just då ). Isak tyckte om att bli struken på ryggen o jag sjöng med honom också. Mika är bara 3 veckor gammal, men han slocknar efter han ätit (får ersättning) o jag hoppas det håller i sig så han blir en som somnar lätt

Det funkade att amma sonen till sömns upp till ca 5 månader, men då slutade han plötsligt att somna av amningen. Tyvärr. Han åt istället skitfort och fäktade med armar och ben samtidigt för att inte somna...

Så då fick vi gå över till att ligga tätt bredvid och buffa honom lätt i rumpan, eller stryka honom över ryggen. Det tog ju längre tid men till slut somnade han ju...

lägger i vagnen efter gröt och ev ersättning. Drar igång speldosa och drar vagnen tills hon somnar.. Det är de som funkar nu... Om nån månad eller två är de säkert nått annat. Bebisar förändras fort--

Vi somnade våran lille i vagnen ända till han va 1,5 år och lyfte sedan över i sängen. Nu ligger vi bredvid och läser en bok i sängen och då somnar han.

Första barnet slutade somna av amningen vid ungefär 3 månaders ålder. Därefter somnade han på egen hand i sin spjälsäng. Han somnade allra bäst om han fick vara ensam.

Andra barnet somnade med nappflaskan i munnen till ca fem månaders ålder. Därefter somnade han i min eller makens famn under några månaders tid och därefter bredvid någon av oss i vår säng. 

Min har totalvägrat att somna under amningen i perioder (är 9månader nu) totalvägrat att amma öht för övrigt också. När han märker att han börjat somna så har han börjat stimma, och det brukar sluta med att någon utav oss gör sig mer eller mindre illa. Jag blir riven, nypt, sparkad, bitenoch slagen (tur att han varit så liten) och han har sparkat så att han puttat in sig själv i sänggaveln eller något annat. Så då är det bara att ge upp och så får sambon gå omkring med honom och sjunga tills han somnar (vilket är det bästa sättet att få honom att somna när han fått för sig att inte vilja sova vid bröstet, sover nämligen uruselt om han inte har kroppskontakt)
I perioder så har det dock gått jättesmidigt, och han har i princip bett om själv att bli ammad till sömns. Så bara för att det inte fungerar för stunden så betyder det att det alltid kommer vara så.

Vi har alltid bara lagt våra barn(mätta och nöjda) i spjälsängen och så får de jollra på där själva tills de somnar! Börjar de låta missnöjda så får de nappen och sedan säger vi godnatt och går ut igen. Fungerar fortfarande finfint nu när de är äldre och slutat med napp.

Låter jobbigt att amma till sömns i mina öron. Då blir det ju mamman som får ta alla läggningar i stället för att man kan dela på det eller låta mormor/farmor lägga barnet!

Det är inte det minsta jobbigt. Det är ju otroligt smidigt!
Och det är ju inte särskilt länge som mamman måste ta nattningarna heller. Och när bebisen är så liten så vill man ju inte lämna bort den till någon mor- eller farförälder ändå.