Vad är "fel" på min dotter? Kan det vara adhd?

Jag har en dotter som fyller 4 år om en månad med ett kromosomfel.
Jag misstänker att hon kan ha adhd eller något liknande men med syndromet inräknat så vet jag inte vilket som hör till vad. Dock har hon ökad risk för adhd.

Anledningen till att jag misstänker adhd:
Hon är oerhört hyper. Oavsett om hon tittar på en film eller pusslar eller läser bok så är det sitta/stå, klättra på allt under tiden. Det är helt omöjligt för henne att sitta still på en stol och äta utan att helt plötsligt stå upp samtidigt som hon äter typ, eller säger att hon är mätt för att hon vill gå från bordet samtidigt som hon trycker in mer mat i munnen.
Även till kvällen när hon ska sova så är det snurra runt, slänga upp ben, stå på alla fyra osv osv i all oändlighet tills hon helt plötsligt bara sover mitt i. Ibland kan det räcka att vi helt plötsligt bara lägger en hand över hennes ögon och så stensover hon på två sekunder. Hon slutade sova runt 2årsdagen på dagen, och nu sover hon 20.00-07.00 som bäst men oftast en timma mindre, och hon är väldigt lättväckt på morgonen så går man upp vid 06 med lillebror så är hon uppe lika snabbt. De få gånger man gått för att väcka henne så hinner man knappt säga hennes namn innan hon är halvvägs genom livet verkligen.
Hon är väldigt pratglad och låter mycket, pratar nästan oavbrutet och ska berätta saker för alla. Oavsett om det är främlingar eller människor hon känner, hon gör dessutom konstanta ljud. Om hon inte har något att säga så låter hon. Vid matbordet sitter hon med ett konstant "mummande", om vi är ute och går kan hon fastna i en mening och upprepa den om och om igen, utan att nog själv inse att hon gör det för hon förväntar sig inte något svar.
Hon fastnar lätt i sin egna lilla värld och man kan säga till henne om och om och om för femtioelfte gången utan att få ett svar eller ens en antydan till att hon hört och sedan helt plötsligt utbrister hon "JA hur många gånger ska jag behöva säga till dig mamma???" precis som att hon har lyssnat hela tiden och tänkt ett svar men uppenbarligen inte sagt det högt.
Ber man henne göra något så kan hon gå iväg, men några steg bort glömmer hon vad hon skulle göra eller fastnar vid något annat.
Hon behöver rutiner, och det är oerhört viktigt! Om vi faller bort från läggningsrutinerna minsta lilla så kan hon bli oerhört ledsen och orolig.

Förr var hon dessutom väldigt impulsiv och självskadade i sina utbrott. Hon smällde pannan i asfalten för att hon var så arg och frustrerad eller slog huvudet i väggen och hade väldigt svårt för att hantera sin ilska. Mycket av det försvann när vi fick hennes diagnos om kromosomfel, vi lärde oss hantera henne annorlunda och hon märkte väl av det.

Hon äter som en gris och är som sagt igång hela dagarna. Det har pratats om en adhdutredning men enbart pga mina önskemål och för att jag hade hört att hon kan ha ökad risk för det.

Jag ber om ursäkt för att det är så långt men jag hoppas att någon orkar läsa igenom och kanske till och med kan komma med tips om hur man bemöter vissa situationer och vad som kan underlätta. Vardagen fungerar ju men ibland känns det som att man inte har en aning om vad man gör med henne