Nu orkar inte jag mer

Jag vet hur det är att försöka länge.. Har med pco. Men du får tänka som så att du är fortfarande ung! 23 år så ni har massa tid framöver att försöka. Kan ni inte lägga ner bebisverkstadeb tills n

Ni ja. Få hjälp? Jag vet hur frustrerande det är att försöka och försöka utan resultat..

Jag skiter i hur många år jag har på mig, om jag ska vara ärlig. Jag vill nu, ville för flera år sedan Vid det här laget skulle vi ju ha minst två stycken, jag älskar barn och nu orkar jag knappt se dom längre. Orkar inte träffa släktingar eller vänner som har barn eller som är gravida. Jag kommer förbi barnlös och bli galen och inspärrad på kuppen känns det som.

Hoppas jag inte lät otrevlig, var inte meningen, är bara så jävla ledsen

Blir ni inte ens uppsatta i kö?
Vore jag er hade jag absolut satsat på privat några försök innan ni får gratis av landstinget.
Har ni tur så behöver ni inte vänta på gratisförsöken.

Eftersom vi bor i en lite kommun utan ferilitetsklinik fick vi remiss till Oxbacka och sen till Linnékliniken, så det finns inga kösystem där (privat).
Jo jag vill nog också göra det, var så inställd nu. Problemet är bara att det är dyrt, har lite pengar undanstoppat men vi har precis börjat planera husköp och har ett på g, fick lånelöfte idag men jag borde väll insett att det var för bra för att vara sant. Känns trist att använda av insatspengarna, speciellt om det nu inte går vägen, men det får väll bli så. Har ingen inkomst just nu, finns inga jobb här, delvis därför vi planerat att flytta.

Så här skulle jag göra;
Flytta studera och skaffa jobb.
Ställa er i kö för landstingsfinasierad  ivf när det är möjligt. Landstingen bekostar aldrig hel-syskonförsök.

Srn förstår jag inte varför ni ska köpa hus om ni ska flytta? Och dessutom inte har de pengarna.

Ni måste väl ändå kunna stå i er landstingskö? Vet inte kötiderna hos er men på vissa ställen kan det vara upp till två år.

Vem vet om ni måste göra många försök? Jag hade ju tagit pengarna till barn före husköp.

Vi vill bo mellan vår stad och en större stad, eftersom min sambo jobbar i staden vi bor nu och det blir för långt pendlingsavstånd annars. Däremellan finns bara hus, och dom är inte särskilt dyra heller, mycket mer i månaden om man bor i stan. Att bo kvar här är inget alternativ, för mycket stök och ghettofeeling med trappuppgångar som stinker hasch, grannar som springer över till varandra med yxor osv. Vi har råd med insatsen till hus och har fått lån till resten men att kunna hosta upp 25 tusen ett par gånger om året är nog svårt för de flesta.
Jag vill inte plugga, jag vill få barn. Jag har redan pluggat huvudet av mig, är trött på det.

Ingen aning, finns som sagt inget i kommunen så man får remiss till en privatklinik. Får kolla upp det.